ytterlig, som de båda andra; tvertom tystlåte och allvarsam, samt inföll blott då och då me något ord; men hon tycktes icke heller just gör någon reflexion öfver deras dåraktiga prat, oc syntes mig derföre icke heller rätt bestämdt klo Med ett ord, jag befann mig i en serdeles belä genhet, i ett aldeles främmande hus, omgifven : tre alldeles obekanta, galna persomer. Jag va ej precist nöjd med mir F., som så lemnat mi; och jag började tänka på, huru jag på godt ms ner skulle kunna aflägsna mig. Så fortgick imedlertid den underliga konversa tionen till dess klockan half sex en uppassare in trädde och tillsade att bordet var serveradt. Ki nesen bjöd prinsessan armen; och jag m:me J) Vi passerade ett par salonger, nedstego en trapp och anlände omsider i matsalen. En diner quatre, dervid jag ej rätt visste om jag ägde rät att anse mig för den mindst tokiga bland säll skapet, föreföll mig på en gång så löjlig och s ängslig, att jag än var färdig att gapskratta, ä att gå min väg. Jag återhölls dock af frukta att sjelf möjligtvis kunna utbrista i galenskap. M:me V., som likväl ännu icke gifvit någr: bestämda tecken till sinnesrubbning, föreställd vår värdinna, lade för af rätterna och fyllde mit glas med vin. Prinsessan åt af alla krafter, mer talade derjemte oupphörligt. Kinesen fortsatt med henne den lifliga konversationen, och M:m V. och jag fingo blott då och då med något orc infalla när prinsessan behöfde hemta andan, eller just genom sväljningen var hindrad att yttra sig Hennes språksamhet syntes tilltaga med hvarje ögonblick. Kinesen, som hänfördes af henne: exempel, måtte likväl en gång hafva märkt någon min hos mig, som förrådde hvad som föregick inom mig, ty med ens nedslog han sing ögon, blef mera allvarsam och vände sig till mig med några frågor om tiden för min vistelse Frankrike, huru jag fann Vanves och deras säll skap, m. m., men återvände efter få minuter till