ytterlig, som de båda andra; tvertom tystlåte
och allvarsam, samt inföll blott då och då me
något ord; men hon tycktes icke heller just gör
någon reflexion öfver deras dåraktiga prat, oc
syntes mig derföre icke heller rätt bestämdt klo
Med ett ord, jag befann mig i en serdeles belä
genhet, i ett aldeles främmande hus, omgifven :
tre alldeles obekanta, galna persomer. Jag va
ej precist nöjd med mir F., som så lemnat mi;
och jag började tänka på, huru jag på godt ms
ner skulle kunna aflägsna mig.
Så fortgick imedlertid den underliga konversa
tionen till dess klockan half sex en uppassare in
trädde och tillsade att bordet var serveradt. Ki
nesen bjöd prinsessan armen; och jag m:me J)
Vi passerade ett par salonger, nedstego en trapp
och anlände omsider i matsalen. En diner
quatre, dervid jag ej rätt visste om jag ägde rät
att anse mig för den mindst tokiga bland säll
skapet, föreföll mig på en gång så löjlig och s
ängslig, att jag än var färdig att gapskratta, ä
att gå min väg. Jag återhölls dock af frukta
att sjelf möjligtvis kunna utbrista i galenskap.
M:me V., som likväl ännu icke gifvit någr:
bestämda tecken till sinnesrubbning, föreställd
vår värdinna, lade för af rätterna och fyllde mit
glas med vin. Prinsessan åt af alla krafter, mer
talade derjemte oupphörligt. Kinesen fortsatt
med henne den lifliga konversationen, och M:m
V. och jag fingo blott då och då med något orc
infalla när prinsessan behöfde hemta andan, eller
just genom sväljningen var hindrad att yttra sig
Hennes språksamhet syntes tilltaga med hvarje
ögonblick. Kinesen, som hänfördes af henne:
exempel, måtte likväl en gång hafva märkt nå-
gon min hos mig, som förrådde hvad som före-
gick inom mig, ty med ens nedslog han sing
ögon, blef mera allvarsam och vände sig till mig
med några frågor om tiden för min vistelse
Frankrike, huru jag fann Vanves och deras säll
skap, m. m., men återvände efter få minuter till