Nörrmännen; och de välkomsthelsningar, som af
Storthinget och andra korporationer blifvit till den
kungliga familjen framburna, hafva varit varma
och frimodiga utan smicker. Konungen har ett
manligt, ja ännu ungdomligt yttre; han talar vårt
modersmål, och visar detsamma stor aktning; li-
kaledes ser man med nöje, att han bärer de Nor-
ska firgerne. Det är visserligen sannt, och bör al-
drig glömmas, att ett folk har sitt öde i sin egen
hand, och att ett folk, som ej känner och vill
begagna sin egen kraft, icke mycket kan hjelpas
genom konungen ensam; men det är oberäkneligt
hvad en furste med högt sinne och hjerta kan
verka, 1 förening med ett fritt och upplyst folk,
och det är således helt naturligt, att Norrmännen
nu gerna låta sina tankar hvila på den drott, som
skall leda dem i den betydelsefulla tid, som före-
står Norden. Drottningen väcker också allmänt
intresse; hennes ansigte har ett högst älskvärdt
uttryck, och bon uppträder med behag och vär-
dighet. Det råder mycken huslighet vid vårt
hof; prinsarne studera flitigt hemma, och bivista
föreläsningar såväl vid universitetet, som vid den
militära högskolan; man ser dem dagligen göra
promenader i nejden kring hufvudstaden.,