synes förutsätta, till endast de konskriberades ant
af dess befolkning.
Hvad Krimtnal-statistiken angår, jemförd med bila
mingens, är förhållandet följande:
Uti de 45 departementer der konsten att läsa ir
nantill, är störst, (vill säga der 626 kunna läsa in
nantill af 1000) finnes det en brottsling på 6379 in
nevånare.
Uti de 45 depaårtementer der konsten att läsa in
nantill är minst, (villsäga der endast 482 kunna läs
innantill af 1000) finnes det en brottsling på 11,82
: innevånare, således nära hälften mindre brottslingai
än i de departementer der bildningen är störst. Hu
ruvida qvantum af denna brottslighet, jemförd me
andra länders, är liten eller stor, hörer icke hit, oc
. beror på, hvad den Franska statistiken menar me
brottslighet: (condamnes); menar den galerslafva
(condamnes aux travaux forces les plus penibles
så är den stor; menar den åter, alla dem hvilka der
jemte äro dömde till tukthus (condamnes å la re
elusion) och äro dömde till enskildt fängelse (con
damnes å Vemprisonnement), så är qvantum brotts
lingar oändligt ringa.
Troligen afser den franska Statistiken under ru
briken condamnes, den procent af folkmängden son
årligen blifver sakfäld för större brott.
Slutligen måste jag yttra att mina uppgifter fick
hvila på egne kalkyler, utan äro hemtade, enligt hvac
redan förut omnämt är, från godkända statistiskt
författare, hvilka stå ,vettgirig till tjenst Hos mig
om han så önskar. Stockholm den 28 Febr. 4845.
MH. Björnstjerna,
i i Grefve m. m.
Red. har gerna villfarit herr grefvens önskan, at
ännu cen gång vidröra det ofvanstående ämnet, mer
kan-icke egentligen finna, att det samma utredes bät-
tre genom denna, än den föregående artikeln.- På det
att hela denna tvist må bibehålla något intresse för
läsaren, är det nödigt erinra, att hr grefve B. under
en debatt i arfsfrågan på Riddarhuset åberopade vissa
statistiska data rörande Frankrike för att visa, det
egendomens lika fördelning mellan barnen der, haft
till följd okunnighet, landets fattigdom och en läg
moralisk ståndpunkt, och hvaraf hr grefven följakt-
ligen ville hemta ett af sina vigtigaste argumenter
emot den lika arfsrättens införande i Sverge. Vi
vilje nu icke uppehålla oss med en vidlyftig erinran
derom, att hr grefyen uti detta sitt omdöme om
Frankrike, stär i strid med hvad erfarenheten och
de berömdaste författare annars gifva vid handen om
dess vexande välstånd; men det synes ätminstone vara
nödigt att något slags. reda eller slutsats må kunna
dragas af de sifferförhållanden hr grefven åberopat;
så vida de skola tjena till något ändamål. Huru rvill
hr grefven nu förklara beräkningen af de konskri-
berade? Huru skall man väl i ett land med 54 mil-
lioner invånare, der således hela den manliga be-
folkningen utgör omkring hälften häraf eller 47 mil-
lioner, gubbar och barn inberäknade, få ihop 30
millioner af 24 års ålder? Vi betvifle ej att hr gref-
ven tagit siffrorna ur ett tryckt statistiskt arbete, men
hr grefven behagar -sjelf yttra att den deri följda
beräkningsgrund är hr grefven obekant, och derpå
kan man sannerligen ej undra, då det hela icke hän-
ger ihop det ringaste. Troligast måste vara att an-
tingen grofva tryckfel insmugit sig i den omnämnda
statistiken eller ock, att ett missförstånd eger rum om
hvad författaren dermed velat säga: ty att uppgiften,
äfven sådan den nu presenterar sig, under hvad syn-
punkt som helst är en galimathias på den fransyska
auktorns räkning och icke ifrån någon beräknings-
grund kan: förklaras, det är alldeles vattenklart. Den
enda möjligheten att få något slags sundt förnuft i
uppställningen af dessa sifferbelopp vore neml. att
författaren, för att komma till de ifrågavarande jemfö-
relsetalen, hade räknat ihop alla Frankrikes kon-
skriberade under en längre tid, till dess han fått ett
nummertal svarande mot hela folkmängden; men om
man ock här skulle antaga de konskriptionsskyldiges
antal för hvarje år till 4 million (de. konskriberades
som för hvarje år efter lottning ingå i tjenstgöring
kan ej utgöra stort öfver 30,000, då armeen är
girka 400,000 med 8 års tjenstgöring) så finge man
sammanräkna förhållandet under 30 är, för att
komma till det citerade resultatet, och det fär väl
medgifvas, att på 50 år kan mycket förändras. Vi
tillåte oss för öfrigt den hemställan, huruvida öf-
verhufvud något slags bevis kan hemtas ifrån enl
beräkning, hvars grund man sjelf säger sig ej kän-
na? Det kan åtminstone betviflas att ett sådant
bevis är af serdeles värde. Samma är förhållandet
med de siffror, som häntyda på moraliteten. Vil
känne för vår del ej den juridiska straffterm, som
herr grefven benämnt Comdamnes aux travaux forces
des plus penibles, utan ha allt hittills trott att ter-
men hetat antingen travaux forces å perpeluite, el-
ler travaux forces å temps. Sä läser man åtmin-
stone i Code påenal, Livre premfter; hvaremot vi ej i
nämnde straMlag kunnat återfinna uttrycket les plus
penibles. Men äfven om man ville såsom brokbtslin-
gar räkna blott dem, hvilka äro dömda till de fem
svåraste straffen: döden, tvångsarbete på lifstid, de-
portation, tvångsarbete på viss tid och reclusion, så
blir antalet, i förhållande till hela befolkningen, så
ringa, efter den af herr grefyven citerade beräkning,
att det skulle utvisa en ganska hög moralisk stånd-
punkt för Frankrike, i förhållande till andra länders.
Det kan måhända synas litet envist, att Aftonbla-
det åtagit sig att fullfölja de anmärkningar, som af
Lo a as TR RDR TRE TR AR 1 In MR RR DR TS RA RNRARE Ag RE