U PO OTIEIR IIEUPOULUD MUUP ENOLENHUUTCENRS UPPYtftLs UCETLUC
rar sig från tysksmidens afläggande, och antagand
af den såkallade Lancaschirsmethoden på en de
ställen, i förening med vällning i flamugn.
Då jag skref den af herr E:n nu klandrade arti.
keln, var det mig icke obekant, att den så kallade
Lancaschirsmethoden begagnas vid ett och anna
bruk i Norrige; men då herr E:n uti sitt först:
anförande icke nämner ett ord om detta smidessät!
hvarken här eller i Norrige, utan endast fäster upp-
märksamheten på tysksmidet och puddlingsprocessen
och då de från New-York åberopade priskuranter
icke eller göra nägon skillnad på hvilkendera me-
thoden Norska jernet blifvit tillverkadt, utan i all-
mänhet för detsamma noterar ett högre pris, kunde
jag icke eller ingå i någon pröfning derom. Det
var mig icke eller obekant, att Lancaschirssmidet
under de sednare åren gjort stora framsteg vid
bruken i Wermland, äfvensom att denna method för
9 å 10 år sedan infördes på flera andra ställen, der
densamma likväl snart upphörde, emedan den ej
ville bära sig, och man ätergick till det gamla.
Jag skulle, ywrar herr E:n, visserligen kunna
visa, all principen för Lancaschirssmidet är theore-
tiskt rigtigare och mera afvärjer faran för ojemnt
jern än vid tysksmidet, så nemligen som det hos
hos oss urartat; men för en sådan framställning
är här (j rätta stället. Jag vill blott observera
och erima, alt så länge det är omöjligt, att med
säkerhet förhindra, det under den del af arbetet,
som smeden benämner smältans görande, kol kan
komma i beröring med det redan nedsmälta jernet,
så länge blir det ock en absolut omöjlighet, ätt ga-
rantera det i härd producerade jerns frihet från
härdens stålartade körtlar.
Men härmed är ju också domen afkunnad mot
Lancaschirssmidet, hvilket äfven verkställes i härd.
Hela skillnaden är, att densamma är sluten, samt
mindre till sina dimensioner än tyskhärden, samt
att uti den förstnämnde räckning och färskning äro
åtskiljde, vanligen nedsmältes deruti 8 å 40 lisp.
tackjern, men uti den sednare 46 å 48 lisp. då ar-
betet bedrifves ordentligt, (ehuru stundom händer,
att på en gång omkring 530 lisp. tackjern nedsmäl-
tas), hvarigenom produkten af förut anförda skäl
göres oduglig. Uti begge ligga kolen i direkt berö-
ring med tackjernet, och beror det således på ar-
betarnes uppmärksamhet och skicklighet att före-
komma kolens inblandning i det redan smälta god-
set. Hvar och en af dessa härdar synes mig ha sina
fördelar och olägenheter. Att en mindre tackjerns-
massa lättare genomfärskas än en större, talar för
Lancaschirssmidet; men deremot synes mig kolens
inblandning i det redan smälta godset lättare kunna
förekommas i tyskhärden, der det öfverliggande färsk-
jernet bättre skyddar det nedsmälta godset från
främmande inblandning, och uti begge härdarne be-
ror det blifvande resultatet hufvudsakligen på sme-
dens nit och skicklighet.
Herr E:n fortfar vidare: Insändaren är skyldig
till en alldeles oriktig och skef framställning, då
han säger. att jag yrkar ett allmännare införande
af puddlingsmethoden, samt att jag gör den till
villkor för vår jernhandterings framtida bestånd.
Tvertom yttrades af mig huruvida puddling äfven
hos oss bör vinna vidsträcktare insteg, få försök
afgöra.
Till upplysning härutinnan får jag åberopa för-
sta artikeln i Az 3, och derutur anföra hr E:s egna
ord.
De på vallonprincipen grundade arbetsmethoder
lemna visserligen så väl genom de mindre massor
som i sender behandlas, såsom ock genom bemö-
dandet af en särskild räckhärd, ett särdeles, med
afseende på jernets beskaffenhet, mycket jemnare och
mjukare jern; men den fullkomlighet, som puddlings-
jernet i dessa afseenden äger, vinner man dock ej
på långt när, och endast igenom puddling vill det
för mig synas möjligt, alt med säkerhet gifva vårt
jern de nyssnämnde, för jernförbrukningen i massa,
värderade egenskaper. Jag hemställer till en och
hvar, om man icke af denna mening kan och bör
draga den slutsats, att herr E:n anser puddlingsme-
thoden såsom ett vilkor för svenska jernhandterin-
gens framtida bestånd.
Hr E. upplyser nu om puddlingens fortgång vid
Gammelkroppa, der arbetet bedrifves ledigt och hus-
hållsakligt, både i afseende på åtgång af arbete och
materialier, men att han såsom delägare hindras
att offentligen uttala ett omdöme om tillverkningens
7valitet, samt önskar, att insändaren ville skicka
honom en med omsorg gjord tysk smälta, för att
samlidigt med puddlingssmältorne, tagne utan ur-
val, pröfvas i en vällugns intensiva hetta. Till
svar hvarå får meddelas, att den uppgifne qvantite-
.en af smältstycken är alltför otillräcklig för en full-
ständig jemnförelse, samt att denna önskan utan tvif-
vel med lätthet bör kunna uppfyllas från närmare
håll, då säkert flera bruksägare inom orten äro in-
resserade att:känna förhållandet; men att jag för e-
sen del ej hyser något tvifvel, att smältorne från
yskhärden skola uthärda profvet med dem från pudd-
ingsugnen, de må tagas med eller utan urval, förut-
att nemligen, alt färskningen i härden blifvit verk-
tälld med vederbörlig noggrannhet.
Med afseende på afbränningen uppgifves, att pudd-
ingen via Gammelkroppa vanligen lemmar 4 skep.
mällstycken af 24 lisp. tackjern, att några i större
kala bedrifne vällningsförsök med detta jern icke
gt rum, emedan det blifvit afsändt och importe-),
adt i form af ovälda smältstycken, utan åberopas i
etta afseende Valerit klassiska afhandling öfver:
erntillverkningen Belgien, der afbränningen medls
illverkningen af alla sorter gröfre och finare jern,,
ch hvartill i allmänhet två, stundom tre, väilnin-(
ar förekomma, öfverhufvud kan antagas sådan, li,
1
j
tb 1177 puddladt smälkjern lemmar 1000 färdigt
lång- och manufakturjern. Under gynnsamma för-
ållanden uppgifves enkel garfning der att ofta ske
ved 5 procent afbränning. För fullständigare upp-
Lä härutinnan, får jag meddela nedanstående l,
ot ).
) Valerius Handbuch der Stabeisen Fabrication.
3 Pag. 460. Vid beredningen af fin metall (raffi-
neradt tackjern) är afbränningen 43 till 48 pro-
cent.