— I anledning af herr brukspatron Ekman artikel, som för ett par dagar sedan var inför i Aftonbladet, har herr direktören af Uhr anbål lit om rum för följande: JERNHANDTERINGEN. Ehuru obehagligt det är, att offentligen framträd uti ett ämne, hvilket såsom detta, nu synes mer: angå ordställningar än sak, anser jag mig likväl der till uppmanad, sedan herr brukspatron Ekman uti er i ms 43 sf Aftonbladet införd artikel rörande jern handteringen behagat gifva mina ord och meninga; en helt annan tydning, än den jag yttrat uti ett JA 8 af samma blad intaget anförande, hvaruti jag vissa delar haft olika åsigter mot hr E:n uti en ai honom i J 5 af samma blad anfördt yttrande under rubrik, Reflektioner öfver Svenska serntillverkningens närvarande tillstånd och dess framtid, och intager derföre här, till en början, slutmeningen af hr E:ns förstnämde artikel, så lydande: Insändaren har handlat försigligt, vid att ej med sill namn ansvara för sina uppgifter och åsigter, men huruvida detta skett, mea bibehållen grannlagenhet, derom må andra döma; och på det sådant må kunna ske, med oväld och rättvisa, torde bli nödigt, att med hvarandra jemföra begges våra artiklar uti a: 3 och 8, till hvilka jag derföre tar mig friheten hänvisa. Efter en kort ingress, som upptar motiverne för dess uti första artikeln gjorda framställning, yttrar hr E:n: efter genomläsande af den insända artikeln, hade jag icke någon böjelse, alt trötta med ett ytterligare försvar af de förkållanden och åsigter jag framställt, men då jag sedermera likväl blifvit uppmanad, att för sakens skull ännu en gång framräda, så skall jag söka, att i möjligaste korthet ådagalägga åtskilliga villfarelser af insändaren: till hevis hvarå anföres: