öde, än t. ex. Adeln, hvars personal räknar knaj past mer än 1, procent af Bondeståndets; Pr steståndet, som föga annat representerar, än sir embeten, och ofrälse ståndspersonsklassen, hvi ken icke blott i personal är ojemförligt under lägsen Bondeståndet, utan äfven i förmögenht står vida lägre.n Af Jacob Kihlblom från Södermanlands lär Jag nödgas reservera mig emot det af utskott uppgjorda representationsförslaget, bygdt på e grund, som, efter min öfvertygelse, är origtig sin tillämpning och skadlig till sina följder: nem ligen ståndsval. Jag kan ingalunda dela de åsig ter, som de tvenne första ståndens ledamöter in om utskottet i omnämnde förslag uttryckt, oc vågar utan tvekan här uttala, att största dele af nationens billiga förhoppningar och rättvis fordringar derigenom blifvit svikne, ty det är ick ståndseller kastval, som önskas. — Nej! det ä fria allmänna, hvilka kunna förbättra det ruttn och odugliga samt frambringa goda och ädla fruk ter, ej allenast för ståndsintresset, utan för hel nationens, — tillägg nu, att det icke är fråga on fyra stånd allenast. Nej! man föreslår fem, ehur! erfarenheten vitsordat, att de fyra medfört hin der och ej sällan föranledt till menliga beslut fö det hela, men likafullt äflas man för bibehålland af stånd, man uttrycker derigenom klart, att de icke är nationens väl, som ligger närmast on bjertat, utan den enskildes, dess företräden oc fördelar. Man hade önskat tro, att icke de gaml: oformliga, orättvisa företrädena skolat så fastvuxi vid sine innehafvare, att ej förnuftet bordt ins och rättvisan bevilja sanna och billiga ansprål Af gunst och nåd har man i det uppgjorda för slaget förunnat Bondeståndet en femtedeli re presentationen, ehuru det ensamt besitter när lika stort fastighetsvärde, som de öfriga fyra stån den tillsammans; man vill ej ihågkomma, at Bondeståndet erlägger tre fjerdedelar af staten inkomster, och man är blind vid beräkningen a detta stånds personal, jemförd med de öfriges man vill genom detta förslag beröfva Bondestån det det billiga och rättsenliga, att fritt och oför hindradt utse till representant det kunskapsrika ste, ädlaste och mest fosterländska; man söke kringgå folkets rätt och innesluta den inom stånds privilegier och tjenstesämt embetsmannainires set. Ar det möjligt, att någon kan hoppas, al ett dylikt förslag skulle kunna antagas af menn skovännen eller af den, som önskar ära och säll het åt sitt länge betryckta fosterland? Nej! Ja tror det icke! Det kunde vara mycket att anmärka vid dett förslag, men det är obehöfligt, helst det vid fram trädandet i ljuset redan arbetar med döden., Uti herr Ekholms reservation instämde vice tal mannen herr Brinck samt herrar Wern, Grape Petre och Geijer, äfvensom riksdagsfullmäktig Anders Andersson från Skaraborgs, Erik Nor berg från Westmanlands, f. d. v. talmannen Pe Eriesson från Wermlands och C. G. Bruhn frå: Hallands län.