———srsoni— —-——; — — —— ——U— MA
behagliga mjukhet i rösten, som utmärker Osma-
ner af förnäm härkomst. Saken är egentligen
den, att de fleste af de högre embetsmännen gjort
sin lycka på hofvägen, och derföre finner man
ännu qvar hos dem det inställsamma väsen, hvil-
ket de hafva att tacka för sin lycka: Men om
man besöker dem utan att förstå deras språk, så
blir man bedragen. Besöket blir då icke annat,
in en tom ceremoni; begagnandetaf en tolk eller
dragoman, såsom han kallas, hjelper icke mycket
till att bevara det egendomliga i samtalet. Man
läser ofta hos resebeskrifvare, att paschan N. N.
intresserade sig mycket för de framsteg, använ-
dandet af ångan gjort i England, att han tycktes
förstå inrättningen af de dithörande maschiner,
att han hade öppet öga för de ofantliga resulta-
terna af vårt fabriksväsen, att han kände till våra
inre förhållanden, förstod huru de hängde tillsam-
mans med Ostindiska kompaniet, och att han yt-
trade sig med hög beundran öfver de många ly-
sande egenskaper, genom hvilka engelska nationen
utmärker sig. Men dylika talesätt, dem man
utan vidare ceremoni lägger en pascha i munnen,
äro måhända hemtade från ett samtal, sådant som
följande:
Paschan. Engelsmannen är välkommen; mest
välsignad af alla vare den timman, då han kom.
Dragomanen (till den resande). Paschan hel-
sar eder.
Den resande. Bjud honom åter vara helsad,
och säg honom att jag gläder mig öfver att hafva
äran se honom.
— Dragomanen (till paschan). Hans herrlighet
denne Engelsman, herre till London, Irlands för-
aktare och besegrare, Frankrikes underkufvare.
har lemnat sina provinser och unnat sina fien-
der ett par ögonblicks ro att andas; han har kom-
mit seglande öfver de stora hafven, förklädd och
endast åtföljd af några få, men i döden tillgifna;
ledsagare, för att kunna: betrakta paschans öfver
alla paschar lysande anlete, paschan öfver det o-
förgängliga paschalikatet Karagholoskoldour.
Den resande (till dragomanen). Hvad i all
verlden har ni sagt om London? Paschan skall
tro mig vara inföding från London. Har jag icke
sagt eder, att ni alltid skall säga, att jag härstam-