;Ikades, kunde deraf möjligen till någon del följa
latt åtskillige af de yngre riksdagsmännen slötc
sig till Strindlunds fana, hvilket sedan vore för-
träffligt att begagna för att i en hastig: vändning
splittra Ståndet när vissa stora reformfrågor, såsom
om representationsförslaget och den nya strafflager
THörekomma, då det bäst skall visa sig huruvida hi
IStrindlund kommer att styra en annan kosa än vid
T föregående riksdag. Ett annat, ej mindre listigt
beräknadt ändamål är, att om alla de ledamöter
Isom på ett eller annat sätt kunna komma under
benämningen herrar, kunde nu göras misstänkta
för osjelfständighet (Hr Strindlund naturligtvis
undantagen, äfvensom Rutberg, för att hafva nå-
gon gammal radikal ledamot att uppsätta såsom
skylt i hans sällskap), så skulle detta icke alle-
nast. vid de blifvande valen till en annan riks-
dag möjligen verka, att flere nuvarande, både för
karakter och duglighet utmärkta ledamöter kun-
de utträngas, utan också måhända en reaktion
hos allmogen åstadkommas emot representations-
reformen, genom utsådt misstroende till herrar-
na. Lyckligtvis tro vi dock, att några sådane
personer, som :skrifvit artikeln till handelstid-
ningen, ehuru oförskräckt de tagit lögnen till
hjelp, äro för korta i rocken att vinna detta än-
damål, emedan kommittenterne hafva den säkra-
ste efterrättelsen i hvarje ledamots yttranden till
Ståndets protokoll; och ehuru Aftonbladet hittills
icke medhunnit att återgifva mer än några de
vigtigaste af Bondeståndets diskussioner, så kan
man dock vara förvissad, att om vi lefve och
hafve helsan, så skall allmänheten framdeles icke
komma att sakna en så tillräcklig kännedom om
allt det väsentliga som tilldragit sig inom Stån-
det, att dess ledamöter må kunna åtnjuta full
rättvisa emot sådana personer, som den oftabe-
mälde korrespondentens anonyma förtal.
Ifrån hvilka omständigheter anledning möjligen
kunnat hemtas till sjelfva försöket att göra en
sådan indelning af ståndet, som den ofvan vid-
rörda, det skole vi äfven omtala, så vidt vi hafva
reda derpå. Denna anledning ligger troligen dels
deruti, att någre af de äldre riksdagsmännen,
hvilka jemväl träffats i Stockholm mellan riks-
dagarna, och således äro närmare bekanta, möj-
ligen varit mera tillsammans för sig uti det en-
skilda umgänget, hvaremot hr Strindlund, som
äfven är en fin och angenäm man i umgängslif-
vet, å sin sida närmat sig en del af de yngre
riksdagsmännen och ingalunda försmått att söka
vinna sina fordna antagonister Rutberg, David
Andersson m. fl. för att skilja dem från den förra
majoriteten. Härtill kommer måhända äfven, att
en annars ganska utmärkt ledamot vid ett par
tillfällen lärer hafva råkat stöta några för hufvu-
det, då han med nog mycken värma ville bi-
bringa dem sin öfvertygelse. Men att allt detta
betyder mindre än intet i afseende på Bonde-
ståndets ställning i det hela ifrån och med det
ögonblick, då man får se Regeringen verkligen
laga sill parti i en liberal anda, t. ex. i repre-
sentationsfrågan, derom behöfver man icke hysa
något tvilvelsmål. De som hafva mest ondt af hela
den Götheborgska artikeln äro, enligt vår oför-
gripliga mening, först Rutberg, som i flera fall
verkligen oförtjent här råkat blifva satt ien obe-
haglig mellanhand, och sedan MHandelstidningeuns
redaktion, som genom artikelns upptagande visat
en. nog litet ursäktlig lättrogenhet.
— -Sedan ofvanstående i dag var skrifvet, har
följande insända uppsats kommit oss tillhanda,
och återgilfves här till den kraft och verkan,
som dermed kan åstadkommas:
Till Redaktionen af tidningen Aftonbladet.
Då Tit. i gårdagens Aftonblad, med anledning af
en i Götheborgs Handels- och Sjöfartstidning insänd
artikel, behagat rikta sina anmärkningar ej mot in-
sändaren utan mot sistnämnde tidnings korrespon-
dent här i hufvudstaden, hvaraf den, som ej nogare
följt med sakerna, lätt förledes tro, det den af Tit.
så högligen klandrade artikeln härledt sig från kor-
respondenten, så tager denne sig friheten anhålla,
att Tit. ofördröjligen och om möjligt i dagens JM af
Fit. tidning, täckes rätta detta misstag, helst bemälte
artikel i fiere fall ej öfverensstämmer med korre-
spondentens åsigter och de i hans artiklar fällde om-
lömen. Då denna anhållan är grundad på all bil-
ighet, torde den ej förvägras, och dessa rader alltså
Tit. tidning inflyta. Stockholm d. 25 Febr. 1845.
GFötlheborgys Handels- och Sjöfartstidn. korrespondent.
HR PROF. FRIES GIFVER BERIGTIGANDE i
LÄROVERKSFRÅGAN.
Under debatterna öfver denna fråga anfördes emot
VE FE FEST JUNNA EE VS