att de, som disponera rösterne, icke lägga så nog:
vigt på de skäl och det klander de begagna till rät
telse för sina voterande, och att det derföre kan g
an att på andras lösa förmodanden och utan uppgif
na skäl uttala en så sträng fördömelse som den, at
man kunde vara berättigad att antaga, att Waxholm-
ska befästningen vore mindre väl beräknad, och ar-
betet icke utfördt med behörig omsorg (se Aftonbl
JE 296, d. 20 Dec. 1844); enär ändamålet, att fram
hafva ett ljudeligt klander dermed ernåddes, ehuru
den grundlösa och obestämda anklagelsen för efter-
låtenhet eller oduglighet, tillika handlöst utkastades
öfver några individer af ingeniörkorpsen. Detta o-
parlamentariska sätt att tillvägagå, måste för framti-
den upphöra. Ingeniörkorpsens officerare lära icke
undandraga sig att svara på de anmärkningar, som
billigtvis kunna mot dem och deras åtgärder göras;
men de hafva hvarken pligt eller lust att lemna sitt
anscende till offer åt politiska hugskott. Anscendet,
stort eller litet, är dock deras käraste egendom, hvil-
ken, så länge den icke är bevisligen förverkad, må-
ste fredas för både öfyermodets och lättsinnets anfall.
Ingeniörkorpsens officerare hafva derföre rätt att for-
drå, att icke göras till föremål för sanningslösa och
obevisade beskyilningar, hvilkas utspridande den bättre
känslan fördömer inom enskildta lifvet, och som den
borde med ännu mera skäl förvisa ur offentligheten,
der följderne äro vida betänkligare.
Stockholm, i Februari 18435.
C. Meyer.
Öfverste vid Ingen.korpsen.,