tan sluta med de ord han förra gången yttrade,
han hemställde huruvida det vore Ridd. och Ade
värdigt att fatta ett belut, stridande emot bibehå
landet af qvinnans rättigheter.
Grefve SPENS, JACOB MELCHER!.! Talaren vy
hufvudsakligen förekommen af herrar Gynther, vc
Troil och grefve Posse, Fredrik, och ville nu enda
uttrycka sin olika öfvertygelse emot den, H. Ex
grefve Björnstjerna framställt, angående det resulta
som skulle erhållas derest opinionsyttringar af al
mogen inhemtades genom subskriptionslistor, hvi
ket tal., som trodde sig känna allmänna tänkesätte
ansåg skola utfalla helt annorlunda. Detta kund
bevisas af de många exemplen, att personer, hvill
kunna disponera om sin förmögenhet, sjelfve för
skrifva för sina efterkommande den arfsdelning, so!
nu är i fråga att införas. Ansåge de ej detta stac
gande rigtigt, så skulle de väl icke genom förort
nanden söka göra det gällande. Tal. förklarade, a
han ville rösta för bifall till betänkandet.
Grefve SETH, BROR, instämde till alla delar u
det af herr von Troil afgifna yttrandet, och anhö
om hifall till betänkandet.
Friherre CEDERSTRÖM, THURE, hemställde ti
hr Hjerta och hr grefve Spens, att de måtte fören
sig uti den af friherrn begärda proposition (hvilkt
dessa herrar också biföllo.)
Hr vos HARTMANSDORFF: Den återståend
frågan om Istada-rätten anser jag vara så skiljd
från den nu afgjorda, att hon gerna kunde hafva u!
gjort föremål för ett särskildt betänkande. Jag hem
ställer således, om icke Ridd. och Adeln behagad
uppskjuta hennes afgörande till nästa plenump.
FESTTSEEE EET TP ORTOSER