tan sluta med de ord han förra gången yttrade, han hemställde huruvida det vore Ridd. och Ade värdigt att fatta ett belut, stridande emot bibehå landet af qvinnans rättigheter. Grefve SPENS, JACOB MELCHER!.! Talaren vy hufvudsakligen förekommen af herrar Gynther, vc Troil och grefve Posse, Fredrik, och ville nu enda uttrycka sin olika öfvertygelse emot den, H. Ex grefve Björnstjerna framställt, angående det resulta som skulle erhållas derest opinionsyttringar af al mogen inhemtades genom subskriptionslistor, hvi ket tal., som trodde sig känna allmänna tänkesätte ansåg skola utfalla helt annorlunda. Detta kund bevisas af de många exemplen, att personer, hvill kunna disponera om sin förmögenhet, sjelfve för skrifva för sina efterkommande den arfsdelning, so! nu är i fråga att införas. Ansåge de ej detta stac gande rigtigt, så skulle de väl icke genom förort nanden söka göra det gällande. Tal. förklarade, a han ville rösta för bifall till betänkandet. Grefve SETH, BROR, instämde till alla delar u det af herr von Troil afgifna yttrandet, och anhö om hifall till betänkandet. Friherre CEDERSTRÖM, THURE, hemställde ti hr Hjerta och hr grefve Spens, att de måtte fören sig uti den af friherrn begärda proposition (hvilkt dessa herrar också biföllo.) Hr vos HARTMANSDORFF: Den återståend frågan om Istada-rätten anser jag vara så skiljd från den nu afgjorda, att hon gerna kunde hafva u! gjort föremål för ett särskildt betänkande. Jag hem ställer således, om icke Ridd. och Adeln behagad uppskjuta hennes afgörande till nästa plenump. FESTTSEEE EET TP ORTOSER