AUPpPplySUllagdk AVTGITUT UVLILA CGMMT MdlTta VLBCBTL
blifvit meddelade af herr öfversten och Ridd. O. J.
Hagelstam, hvilken sjelf på Jutland uppköpt och till
sin gård Lisma i Södertörn hemsändt 235 kor och 2
tjurar. Ett sammandrag af dessa utförliga upplys-
ningar skall säkert intressera bladets läsare, Efter
från flera håll inhemtade underrättelser om särskilda
boskapsracers afkastning i förhållande till deras dryg-
födhet och inköpspris, samt deras större och mindre
härdighet, hade hr H. bestämt sig för den Jutska
racen säsom mjölkrik, icke mycket storväxt samt!
van vid magrare beten, ringare föda och kallare kli-
mat, än de storväxta och dyra engelska och holl-
steinska kreaturen. I norra delen a Jutland, fsom
är sandigt och flackt, -Såmt skoglöst, med magra
ljunghedar imeilanåt, kostade bästa sorten kor om-
kring rdr 400 rgs; men sådane äro få till salu.
Medelmåtlirja kan man få för 60—80 rdr och sämre
ända hed till 50 å 40 rdr. Oaktadt hr H. kade
kommersekollegii tillstånd att till racens förbätt-
rande införa utländska kor för nedsatt tull, upp-
gingo dock alla omkostnader med ut- och ingående
tull, landtransport i Jutland och Sverige, fragt öfver
Kattegatt och åtskilliga andra utgifter, till omkring
rdr 46 rgs för hvarje kreatur, så att de slutligen
stodo honom tifl vid pass rdr 4350 rgs per stycke,
De inskeppades i Fredrikshayvyn på Jutland till Gö-
theborg.
Vid de större holländerierna räknar man per me-
dium 800 å 4000 svenska kannor mjölk af hvarje ko
på året, och mycket mera fås i allmänhet ej i England
och Holstein, ehuru korna äro större och äta dub-
belt. Hr H. har ännu för kort erfarenhet af sina
Jutska kors mjölkafkastning, för att deröfver med
någon säkerhet kunna yttra sig; ty ombyte af vi-
stelseort, föda, klimat m. m. gör, att de i bör-
jan vantrilvas, hvilket förlidet år så mycket snarare
mäst inträffa, då vintren här var ovanligt sträng,
Icke dess mindre hafva 2 af dessa kor, som kar:
vade i September, redan mjölkat öfver 410890 kan-
nor, de som kalfvade i Oktober och November 700—
800 kannor. Straxt efter kalfningen hafva de mjöl-
kat från 6 till 9 kannor per dag. Några uppgåfvos
vid köpet mjölka 40 å 42 kannor, ja ända till 43
kannor hvarje dag straxt efter kalfningen, hvilket
dock synes öfverdrifvet. Likväl kan härom ingen
visshet fås förr än i år, då de fullt hemtat sig och
lifvit vanda vid sitt nya lefnadssätt. En ko, som
straxt efter framkomsten blef så sjuk, att hom måste
slagtas, gaf 20 lisp. 3 skälp, kött. De Jutska krea-
turen äro icke förderfvade genom drank, ej heller
bortskämda genom vana vid mycken sädesfodring.
Den gamla äkta jutska keracen är aldrig röd till
färgen, utan grå ech hvit, svart, eller svart och hvit.
Vester om Limfjerden omkring Tisted, finns en an-
nan race, mera röd och större. Men emedan den
har fetare beten synes den för Sverige mindre pas-
sande. Deremot tillstyrkes att att, köpa omkring
Viborg och Randers, då kreaturen kunna inskeppas
i Randers eller Hobroe.n
RR SESSSUTTIE
— Wi hafva i dessa dagar haft tillfälle attse
ett nytt slags Varminrattning, som är anbringad
vid den under herr majoren Hjelms inseende upp-
förda nya cellfängelsebyggnaden bredvid norra
korrektionsinrättningen och är förfärdigad uti di-
rektören Munktells faktori i Eskilstuna samt af
honom uppsatt. Den utgör en modifikation af
den ursprungliga Perkinska uppfinningen att vär-
ma rum med vatten som cirkulerar uti täckta
rör, hvilket tillgår på följande sätt. Eldningen
sker under en större panna (tvänne sådana fin-
nas här), som hållas, ständigt fyllda med vatten
från en i husets vind varande cistern hvilken
genom rör kommunicerar med pannan, och ge-
nom vattenpelaren utöfvar en tryckning som öf-
verstiger 25 skålpund på qvadrattummen. Der-
jemte utgå från pannorna andra gröfre tackjerns-
rör, hvilka genomlöpa hela husets längd i alla
våningarna samt genom serskilda krökningar äro
införda under golfvet i hvarje cell. Omkring
dessa delar af rörledningen är murad en kanal af
ett par tum på hvarje sida dit frisk luft inledes
genom en öppning på muren. Rörledningen fort-
sättes vidare så, att dess andra ända är förenad
med ångpannans botten. Uppvärmningsoperatio-
nen sker nu på det sättet, att då vattnet blifvit
uppvärmdt i pannan, stiger det varma vattnet, så-
som lättare än det kalla, i följd af vattenpelarens
tryckning från cisternen uppi de öfverallt fyllda
och stående rören och drifver undan det kalla vatt-
net som återgår i pannan vid bottnen och sålunda
uppstår en beständig cirkulation af vatten så länge
eldningen underhålles under pannan. Den fri-
ska luften, som inkommer i den murade kanalen
omkring rören under golfyen till cellerna, upp-
värmes och uppstiger i cellen genomeen öppning
i ena hörnet af gollfvet. På ett motsatt ställe i
rummet finnes en öppning i väggen nära golfvet,
hvarifrån i väggen är murad en kanal som leder
till någon af husets skorstenar och derigenom den l,
skämda luften utdrifves. ;
Denna värminrättning försöktes för några dagar 4
sedan första gången, och med den lysande fram-l1
gång, att den genast befanns i fullgodt skick;utan!
L
i
t
S
att någon otäthet i en enda skarf kunde förmär-!
kas. Företrädet af uppvärmningen med varmt!
vatten emot det med upphettad luft, när det för-
ra nemligen är förenadt med tillräckligt luftdrags
anbringande, ligger deruti, att värmen blir mera
jemn och likformig. Den kan naturligtvis i alla
fall regleras olika, dels genom en starkare eldning,
dels genom luftdragets ökande eller minskande
med en. ventil. Förfirdigandet af denna värm-
mingsapparat gör mycken heder åt herr direktören
Muncktell; hvilken redan förut gjort sig särdeles
fördelaktigt känd genom pålitligheten och nog-
srannheten af de minga serskilda mekaniska ar-
beten och machiner han verkställt åt enskilda,!g
och hvilka äro af en nästan mera mångfaldig art,
in någon annan machinverkstad i Sverge lefvere-
rat, såsom ångmachiner af flera slag, mekaniska
välstolar, varnar; boktryckeripressar, hydrauliska