Beträffande det af Westerlund erhållna förskott r lätagen lumpleverans; så lemnades detta emot fullgo Tborgen och, då det icke skulle vara återbetaldt, för län den 29 November, egde man ej heller rättighe latt redan i September återfordra detsamma. I hva Iskick rättegången med Westerlunds borgensmän n befinner sig, är mig obekant, men hvad jag vet ä att desse redän i början af år 4842 deponerade sun man i Rikets Ständers bank, så att faran för förlu af densamma icke lär vara så serdeles betydlig. Afskrifning för råttfrat,intorkning och spillsäd ske Inu på enahanda sätt, som fordam, och hillighete häraf har ännu aldrig af någon revision blifvit sa i fråga. Ben beräknas vid Tumba till 2 !; procer på råg och 3 procent på malt, men eger icke ru på öfrige sädesslag, ehuru de äro underkastade san ma förminskniog; således är afskrifning mindre hö än på andra ställen, der den beräknas till en kapp på tunnan, Den förlust, för hvilken ifrågavaranc afskrifning skall utgöra en ersättning, beror på tider och den spanmäål man möjligen kan ha inne från di ena äret till det andra, torde smaka råttor och mas lika bra, som den man under året i magasinet ir lägger, så att de alltförväl kunna 2:ne år å rad : samma tunna tillfredställa sin lystnad, ehuru jag vi: serligen mäste medgifva , att de ej kunna förtär samma korn tyenne gånger. Skattningen af mjölqvarnen sker icke på en gån vid årets slut, utan flera gånger om året, och de hr prosten åberopade verifikationer af den 31 Decem ber utvisa allenast huru mycket brukets behållna ar del af qvarntullen under årets lopp utgjort. Qvarntullsspannemåln bokföres efter markegångs värde, af hvad beskaffenhet den må vara, och qvar står till detta pris i boken intill dess den är slu äfven om markegångspriserne under tiden skulle för ändras. Det omförmäldta hyvyetet var sådant det qvarntull erhållits, och lärer man icke kunna ålägg de mäldsökande att tulla med annan spanmil, ä den de låta förmala. Bruket använder icke hvetc utan försäljer hvad som efter ett eller annat års för lopp influtit, och om hvad som då, efter gälland priser samt varans beskaffenhet, för densamma kun nat erhållas, icke skulle uppgå till det värde hyarti den är bokförd, lärer en dylik skillnad likväl ick kunna anses såsom en förlust, ehuru den måste Pp vinst och förlust räkningen afföras. Då hr prosten Sandberg finner skäl till anmärk ning deröfver, att Tumba de sednare åren lemna någon förlust, skulle det kunna förmodas att hai hade skäl till belätenhet de år då bruket lemnat öf verskott, men ehuru det lemnats obestridt, att bru ket åren 1838 och 1839 gaf en icke obetydlig be hållning, antager hr prosten, att de papperssorter, a hvilkas tillverkning denna vinst skall hafva härrört vore ingenting annat än ett reservförräd af banko sedlar med nya stämpeln, som då erfordradres ocIl kunde upptagas till snart sagdt hur högt tillverknings tärde man behagade. Härvid torde jag få upplysa att något reservförråd af papper will bankosedlar me nya stämpeln aldrig varit anbefaldt, ej heller tillver kadt, samt att förvaltningen icke eger att efter god tycke sätta pris, hvarken å detta papper eller någo annat, utan att priset på nya sedelpapperet är be stämdt genom resol. den 24 September 48335, som utan förändring ännu är gällande, Tillverkningen vid Tumba är vanligtvis icke ställ på en stor mängd i sender af hvarje sort, utan rättar sig efter reqvisition i mån af förbrukningen. Härifrån gjordes 1838 ett undantag med skillingssedlarne af gamla sorten, då, på hemställan från sedelkontoret, anbefalldes att, utom ärsbehofyvet, tillverka ett reservförråd af tillsammans 6,500 ris. Med hr prosten Sandbergs erfarenhet i papperstillverkningen, torde det ej vara svårt att finna den stora förmån bruket skulle tilskyndas af oafbrutet arbete med ett så betydligt parti af en enda sort, äfvensom att detta, riktigt ordnadt, borde vara ganska vinstgifvande, oaktadt priset icke efter godtycke höjdes utöfyer det vanliga. Ehuru nu anförde förhållande icke var enda orsaken, hvarföre bruket ären 4838 och 4839 gaf öfverskott, bidrog den dertill väsendtligen. Efter hvad hr prosten anmärker, kan visserligen en så forcerad tillverkning af sedelpapper icke ofta vara att påräkna såsom vinstgifvande sysselsättntng, utan tvärtom måste förr celler sednare en stockning derpå följa, hvarför man också, efter min enfaldiga förmening, icke får något fullständigt begrepp om huru ett dylikt verk bär sig, genom att betrakta ett eller annat år serskildt för sig, utan för sådant ändamål mäste man taga flera tillsammans, då det skall befinnas, att Tumba under de sednarce 8 åren tillsammanlagde, gifvit en netto vinst af icke mindre än Bko Rdr 51,808: 28, 4, eller, för att uttrycka mig i enlighet med det af Hr prosten antagna sätt, af nära 78,000 Rdr Rgs, hvilket tyckes vara ganska vackert och står ifyen att läsa i hvad Hr prosten behagar kalla förvaltarens berättelse. Om de vid Tumba tillverkade vanliga pappersorter icke kunna afsättas, torde detta bero derpå, ut Tumba för dylikt ändamäl icke har någon orlentlig försäljning, och ingalunda deraf att de äro ipptagne till för högt pris, hvilket öfver hufvyna icke r så obestridligt, som Hr prosten förmenar, hvarpå åsom bevis må anföras, att Banken från sitt pap;ersmagasin afyttrat, till allmänna verk och enskille, ätskillige papperssorter, hvaribland äfven af det utaf Hr prosten serskildt såsom dyrt utmärkta, bättre krifpapperet å 40 Rdr per ris. Några utöfver deras verkliga värde för högt uppagne tillgångar kunna så mycket mindre läggas Bruet till last, som för bäda revisions-åren på pappersnagasinet JM 4 icke fanns någon Utgående Balance; ch den på pappersmagasinet AM 2 för året 1844 utjorde Rdr 1414: 40 samt för år 4843 Rdr 1329, af vilka sednare Rdr 13935 belöpte sig på Charte-Siillate-papper, som sista veckan af året blef färdigt ch uppbundet, men icke afsändt. För vården och redogörelsen öfver Bankens magain af-sedeloch-andra papperssorter, har Högloft. sankoUtskottet , genom: resolution af den 48 Oktoer 4823, på Tumba Bruks stat anslagit årligen 100 dr, utan att vid detta anslag fästa vilkoret af nåon afkastning. Vid den entreprenad-auktion, som i Kongl. Statsontorcet hölls på leverans af Charte-Sigillate-paper, stadnade Tumba Bruk för lägsta anbudet. Om u de, som förut i flera år haft denna leverans och iledes voro i tillfälle att lemna bästa priset, icke unno det med sin förmån öfverensstämmantde att gå