som ett afgjordt faktum, saknaden af muntlig;
undervisning i Nya Elem.skolan; och han bevi-
sär härigenom, såsom genom det mesta öfriga,
sin fullkomliga obekantskap med den läromethod
han bedömer. — Vi skola nu öfvergå till några
ställen i det följande, som synas vigtigare genom
de vinkar de tyckas innebära.
. pHvad opinionen likväl nu uppbär som undervis-
ningens ideal, mångvetandets framdrifvande till sin
högsta potens, börjar redan vid universiteterne blifva
något antiqueradt. Man är i full fart, att införa
eft annat pröfvosätt, som mindre afser receptiviteten
än produktiviteten, mindre den kunskap, som är en
lexa för examensdagen, än ctt testamente för lifvet,
hvars vitsord mindre skall jäfvas af erfarenheten.
Han är jus nu sysselsatt eftergifca både af ämnens
mängd och lexornas längd för filosofiska graden,
för att lägga ökad vigt på de praktiska profven.
Som vilkor för studentexamen är redan stadgadt ett
godkändt latinskt och svenskt skrifprof, och just detta
skall mera reformera elementarundervisningens rikt-
ning än alla föreslagna utvärtes åthäfvor. Till en
början skall det göra full rättvisa åt våra ätde
skolers lärosätt, då tvertom Nya Elementarskolan,
som hiltills anlagt på sjelfva examen, får en ny
bana att bryta
Denna del af yttrandet innefattar ett par så
vigtiga meddelanden, att vi bedja hela den lä-;
sande allmänheten dervid fästa sin stora upp-
märksamhet. Först och främst ser man det goda
vara å bane, att universiteterne på allvar lära
vara betänkte på afläggandet eller dock förmin-
skandet af det hittills varande examensväsendet,
hvilket, då det drifvits för långt, otvifvelaktigt
medfört mycken skada. Denna reform är redan
så betydlig, att vi anse de nya methoderna böra
skalta sig lyckliga, om de genom direkt eller in-
direkt impuls härtill varit orsaken. Ty att Exa-
mensväsendet till hela sin vidd är äldre än de
nya skolmethoderne, lär väl ingen, som kän-
ner lärdomshistorien i vårt land, vara okunnig
om; hvarföre, om dess inskränkande nu kommer
1 verklig fråga, sådant, såsom talaren sjelf gifver
vid handen, är att betrakta såsom en eller annan
slags följd af Nya Elementarskolan, eller af de
nya pedagogiska idcter, som diskussionerna i an-
ledning af henne satt i omlopp. Nya Elementar-
skolan är alldeles ingen uppfinnerska -hvarken af
examina i allmänhet, eller af studentexamen i
synnerhet. Men då det ovillkorligen måste utgö-
ra hvarje förberedande läroverks pligt, att bereda
sina lärjungar så som det högre läroverk, som
skall emottaga dem, fordrar för deras godkännan-
de och antagande hos sig, så var det en naturlig
och nödvändig följd af Examensväsendets till-
stånd vid Universitetel och af fordringarne der-
städes, att Elementarskolan ställde gången och in-
rättningen af sin undervisning på fullgörandet
häraf. Ingen billig och förnuftig kan klandra
henne härför. Tvertom måste hvar och en, som
vill öfva rättvisa, erkänna hennes företräde fram-
för de andra förberedande läroverken i riket ligga
deruti, att hon, bättre än de, uppfyllde vilkoren,
som universiteten hittills utstakat för studentblif-
ningen. Om nu, såsom herr F. förespår och vi
med honom hjertligen önska, examensväsendet in-
skränkes vid akademien och andra slags prof
införas eller till någon del redan äro införde
för alumners emottagande från preliminärver-
ken, så skall det säkert blifva för Nya Elemen-
tarskolan lika lätt att tillfyllestgöra dessa slags
nya vilkor, som hon haft att prestera de hittills-
varande. Ty fördelen af hennes undervisnings-
sätt inskränker sig ej till omständigheten att blott
kunna meddela några vissa saker: på hvad helst,
som kan göras till föremål för barnaundervisning, är
hon lika användbar, och skall, om hon fortfar att
skötas rätt, visa sitt företräde lika väl vid med-
delandet af detta nya, som af något annat.
Vi vilja icke nekå, att en viss mörk punkt
sjelfmant visar sig i talarens framställning. Vi
bedja honom på förhand om ursäkt, i fall vi göra
honom orätt, och återtaga då gerna vår förmo-
dan; men vi nämne den nu imedlertid, emedan
den säkert framträdt likadan för fleras ögon än
våra. I slutet af det citat vi sist anfört ifrån hr
F., isynes, som vore den egentliga meningen med
den innevarande ändringen af profven för antagan-
de vid akademierna blott ett sätt för den äldre
skolan och hennes sakförare, att lyckas komma i-
från de för dem sårande resultater,. som den nya
skolan bringar med sig. Vi minnas ännu herr
Boivies och hans vänners försök, att få Student-
examen borttagen, emedan denna gaf för stor re-
lief åt den Nya skolans alumner, men nedsatte
den Gamla skolan; oaktadt väl ingen menniska
kunde betrakta detta som partiskhet för Nya E-
Jlementarskolan, då examinatorerne vid akademien
visserligen ej kunde räknas såsom hennes partisa-
ner. Detta försök misslyckades dock; student-
examen qvarblef. Alltså, då den ej kan bortta-
gas, måste man nu tänka på att få den förvand-
dad: satt, nemligen, den form, att den skall för-
skaffa de gamla verken företräde. Man hoppas
vinna detta genom den nyheten, att lägga större
vigt, än hittills, på LIaflinska stilprof (hvarmed
Svenska stilprof få medfölja för skam skull, och
troligen utan att man vid dem ärnar fästa syn-