3AP AIUTAUUVAIL ULRARUdALS I UVLI IVP UvUulBd STPatlar tionssamt andra arbeten. Att pappersarbetare i allmänhet ej äro slöjdkunnige eller duglige till hvad arbete som helst, torde likväl icke vara mera förvånande, än att det är sällsamt finna en skräddare som tillika är smed. Men detta oansedt har Tumba, i afseende på behofyvet af främmande biträden, de sednare åren blifvit ganska oberoende och jemförelsen med äldre räkenskaper skall utvisa, att utgifterne för sådane ändamål fordom varit betydligt slörre än nu. Ehuru vedtrafning är ett arbete som kan förrättas af hvem som helst, har sädant likväl aldrig blifvit af bruksarbetarne verkställdt, utan har dertill alltid blifvit legde så väl karlar som qvinfolk från kringliggande torpställen. Föregående Hrr revisorer hafva ej heller emot denna utgift haft någonting att anmärka, och förhållandet är, att, om 2 å 3000 famnar ved skola kunna rymmas på Tumba bruks vyedgård, så måste den upptrafyas till 42 å 43 alnars höjd, hvilket naturligtvis fordrar mycket arbete. Att under de veckor, vedkörningen pågår, afställa papperstillverkningen, för att kunna använda brukspersonalen till vedtrafning, skulle utan tvifvel lemnat anledning till en rättvis anmärkning och, om än brukets arbetare medhunnit detta arbete på sina lediga stunder, hyilket dock är alldeles otänkbart, synes det likväl ej med något sken af hbillighet kunna fordras, att de skulle göra det för intet, eller för mindre, än hvad som blifvit till de främmande utbetaldt. Arbetarens tid är hans kapital, och om han ombedes förrätta något på de stunder, han kanihafva lediga, sedan han fullgjort sitt dagsarbete, äger han rätt att derför erhålla betalning, så att man icke en gång kan begära, att han på denna tid piskar och dammar några hundrade pappersfiltar, utan att ersätta honom för de timmar han derpå användt. Den princip för papperstillverkningen, som nu vill göras gällande, att nemligen all ting, så vidt möjligt är, bör ställas på beting för styck, är äfven vid Tumba af ålder tillämpad; men dethar icke lyckats här mera, än vid andra pappersbruk, att få alla arheten, utan undantag, ställda på sådant beting, utan ty värr finnas vid Tumba, såsom annorstädes, arbeten, som ovilkorligen måste betalas efter den derpå använda tiden, d. v. s., ske för dagspenning. Sädana arbeten äro: emottagning och uppvägning af lump samt andra rudimaterier; lumpens bykning, valsning, blekning, m. m., eller i allmänhet pappersmassans beredning; rensning och piskning af blånor; papperets afbalning, skiljning, skrapning, sortering, pressning, räkning och inpackning, m. m. Då Hr prosten Sandberg gillar, att arbeten ställas på beting, tyckes det vara en motsägelse, att ingenting bör betalas för öfverarbete, ty i sådant fall vore ju betinget utan ändamål; och om man med en arbetare öfverenskommer, att han skall göra 9 ris papper på en dag, för hvilken hans aflöning är 36 sk., men han i stället gör 44 ris, så bör han ju för sitt sålunda verkställda öfverarbete af 2 ris, jemte sin ordinarie dagspenning, ytterligare erhålla 8 sk. Hvad åter angår det arbete, som göres för dagspenning, vore det äfven orätt, att ej emot serskild betalning mottaga de timmar, som arbetaren kan förmå vara i verksamhet utöfver de för dagsarbetet bestämda, emedan allt öfverarbete, af hvad beskaffenhet som helst, är en vinst för fabrikanten, då den uppkommande ökningen i tillverkningsbeloppet är befriad från allmänna omkostnader, hvilka måste utgå till lika högt belopp för de ordinarie dagsarbetena, utan afseende derå om öfverarbete äger rum eller cj. Också är det på alla pappersbruk vedertaget att låta arbetarne göra så mycket öfverarbete, som de kunna medhinna, det må nu vara ställdt på beting för styck eller för timme. Lumpsortering ingår icke, såsom Hr prosten Sandberg föregifvit, bland det under namn af öfverarbete på packkammarn upptagna (vid lumpsortering kommer aldrig något öfverarbete i fråga), ty under titeln öfverarbete på packkammarn upptages allt sådant, som för papperstillverkningen blifvit betaldt efter timme, d. vy. s. alla förut uppräknade arbeten, som icke äro ställda på beting för styck; och harl för sådant öfverarbete under är 4842 blifvit ubetaldte Rdr 4,032: 5. 6. Hr prosten Sandberg uppgifver oriktigt Rdr 4027: 9. 6. och har för öfrigt ej lemnat något skäl, hvarföre han anser summan för hög. Dej för arbetaren Segerberg anförde 424 timmar hafva icke, såsom Hr prosten förmäler, blifvit använde på sortering af papper, utan på lagning af varmrör samt hydrauliska pressarne, hvartill han någon gång måst använda en del af natten. Sotning af spiselrör har verkligen sedan många år tillbaka kostat 7 Rdr Bko i månaden (Resol. den 530 Sept. 4830), utan att anmärkning öfver detta utgifltsbelopp nägonsin ägt rum. Då antalet af spiselrör i boningshus och verkstäder vid Tumba under åren 4841 och 1342 uppgått till 52, af hvilka 47 sotades månadtligen, torde utgiften icke vara särdeles hög; och möjligen hade 20 Rdr utbetalte för kakelugnspipors rensning icke befunnits så öfverdrifvet, om vid anmärkningen rörande kostnaden blifvit upplyst, att antalet af de rensade kakelugnspiporne utgjorde 80 st., hvilket uttryckligen anföres i den räkning, som under fol. 481 för är 4841 är såsom verifikation åberopad, på dat ställe der denna utgift i hufvudboken förekommer. Årliga beloppet af denna omkostnad är dessutom allenast 40 Rdr, då man beräknar att.för år 4842 någon utbetalning i och för rensning af kakelägnspipor icke ägt rum. Hr prosten har behagat anföra, att En messingsnyckelhängare blifvit köpt för 42 Rdr, då likväl den uhder fol. 758 för år 1844 åberopade verifikation uttryckligen upptager Fyra större nyckelhängare med Elfoa krokar i hvardera: hvilka nyckelhängare tillsammans utgöra en längd af 3 alnar. Om det kunnat ådagaläggas, att de körslor och foror, för hvilka lega blifvit betald, varit öfverflödiga, samt att de kunnat med brukets egne dragare medhinnas, hade anmärkning öfver denna utgift haft något skäl för sig. Hvad serskildt gruskörningen; beräffar, så har Tumba på sin lott större vägstycke än något annat hemman i trakten och tillika ett vägstycke, som af alla är dyrast att underhålla, detta må nu ske med brukets cgne eller med legde drasare och dagsverken. Att utfodring för: dragare år 1842 kostat Rar 659: 22., eller, såsom Hr prosten uttrycker siz, nära 4000 Rdr Rgs; bör snarare anses ringa än för mycket, enär bruket icke eger tillräckig betesmark och i berörde summa dessutom efter markegångsvärde är påfördt, hvad jordbruket till utodringen bidragit. Gigg, giggkärra och hästtäcken, som af Hr prosten