3AP AIUTAUUVAIL ULRARUdALS I UVLI IVP UvUulBd STPatlar
tions- samt andra arbeten. Att pappersarbetare i
allmänhet ej äro slöjdkunnige eller duglige till hvad
arbete som helst, torde likväl icke vara mera förvå-
nande, än att det är sällsamt finna en skräddare som
tillika är smed. Men detta oansedt har Tumba, i
afseende på behofyvet af främmande biträden, de sed-
nare åren blifvit ganska oberoende och jemförelsen
med äldre räkenskaper skall utvisa, att utgifterne för
sådane ändamål fordom varit betydligt slörre än nu.
Ehuru vedtrafning är ett arbete som kan förrättas
af hvem som helst, har sädant likväl aldrig blifvit
af bruksarbetarne verkställdt, utan har dertill alltid
blifvit legde så väl karlar som qvinfolk från kring-
liggande torpställen. Föregående Hrr revisorer hafva
ej heller emot denna utgift haft någonting att an-
märka, och förhållandet är, att, om 2 å 3000 fam-
nar ved skola kunna rymmas på Tumba bruks vyed-
gård, så måste den upptrafyas till 42 å 43 alnars
höjd, hvilket naturligtvis fordrar mycket arbete. Att
under de veckor, vedkörningen pågår, afställa pap-
perstillverkningen, för att kunna använda bruksper-
sonalen till vedtrafning, skulle utan tvifvel lemnat
anledning till en rättvis anmärkning och, om än
brukets arbetare medhunnit detta arbete på sina le-
diga stunder, hyilket dock är alldeles otänkbart, sy-
nes det likväl ej med något sken af hbillighet kunna
fordras, att de skulle göra det för intet, eller för
mindre, än hvad som blifvit till de främmande ut-
betaldt. Arbetarens tid är hans kapital, och om han
ombedes förrätta något på de stunder, han kanihafva
lediga, sedan han fullgjort sitt dagsarbete, äger han
rätt att derför erhålla betalning, så att man icke
en gång kan begära, att han på denna tid piskar och
dammar några hundrade pappersfiltar, utan att er-
sätta honom för de timmar han derpå användt.
Den princip för papperstillverkningen, som nu vill
göras gällande, att nemligen all ting, så vidt möjligt
är, bör ställas på beting för styck, är äfven vid
Tumba af ålder tillämpad; men dethar icke lyckats
här mera, än vid andra pappersbruk, att få alla ar-
heten, utan undantag, ställda på sådant beting, utan
ty värr finnas vid Tumba, såsom annorstädes, arbe-
ten, som ovilkorligen måste betalas efter den derpå
använda tiden, d. v. s., ske för dagspenning. Sädana
arbeten äro: emottagning och uppvägning af lump
samt andra rudimaterier; lumpens bykning, valsning,
blekning, m. m., eller i allmänhet pappersmassans
beredning; rensning och piskning af blånor; pappe-
rets afbalning, skiljning, skrapning, sortering, press-
ning, räkning och inpackning, m. m.
Då Hr prosten Sandberg gillar, att arbeten ställas
på beting, tyckes det vara en motsägelse, att ingen-
ting bör betalas för öfverarbete, ty i sådant fall vore
ju betinget utan ändamål; och om man med en ar-
betare öfverenskommer, att han skall göra 9 ris pap-
per på en dag, för hvilken hans aflöning är 36 sk.,
men han i stället gör 44 ris, så bör han ju för sitt
sålunda verkställda öfverarbete af 2 ris, jemte sin
ordinarie dagspenning, ytterligare erhålla 8 sk. Hvad
åter angår det arbete, som göres för dagspenning,
vore det äfven orätt, att ej emot serskild betalning
mottaga de timmar, som arbetaren kan förmå vara i
verksamhet utöfver de för dagsarbetet bestämda,
emedan allt öfverarbete, af hvad beskaffenhet som
helst, är en vinst för fabrikanten, då den uppkom-
mande ökningen i tillverkningsbeloppet är befriad
från allmänna omkostnader, hvilka måste utgå till
lika högt belopp för de ordinarie dagsarbetena, utan
afseende derå om öfverarbete äger rum eller cj.
Också är det på alla pappersbruk vedertaget att låta
arbetarne göra så mycket öfverarbete, som de kunna
medhinna, det må nu vara ställdt på beting för styck
eller för timme.
Lumpsortering ingår icke, såsom Hr prosten Sand-
berg föregifvit, bland det under namn af öfverarbete
på packkammarn upptagna (vid lumpsortering kom-
mer aldrig något öfverarbete i fråga), ty under ti-
teln öfverarbete på packkammarn upptages allt så-
dant, som för papperstillverkningen blifvit betaldt
efter timme, d. vy. s. alla förut uppräknade arbeten,
som icke äro ställda på beting för styck; och harl
för sådant öfverarbete under är 4842 blifvit ubetaldte
Rdr 4,032: 5. 6. Hr prosten Sandberg uppgifver
oriktigt Rdr 4027: 9. 6. och har för öfrigt ej lemnat
något skäl, hvarföre han anser summan för hög. Dej
för arbetaren Segerberg anförde 424 timmar hafva
icke, såsom Hr prosten förmäler, blifvit använde på
sortering af papper, utan på lagning af varmrör samt
hydrauliska pressarne, hvartill han någon gång måst
använda en del af natten.
Sotning af spiselrör har verkligen sedan många år
tillbaka kostat 7 Rdr Bko i månaden (Resol. den 530
Sept. 4830), utan att anmärkning öfver detta utgiflts-
belopp nägonsin ägt rum. Då antalet af spiselrör i
boningshus och verkstäder vid Tumba under åren
4841 och 1342 uppgått till 52, af hvilka 47 sotades
månadtligen, torde utgiften icke vara särdeles hög;
och möjligen hade 20 Rdr utbetalte för kakelugns-
pipors rensning icke befunnits så öfverdrifvet, om
vid anmärkningen rörande kostnaden blifvit upplyst,
att antalet af de rensade kakelugnspiporne utgjorde
80 st., hvilket uttryckligen anföres i den räkning,
som under fol. 481 för är 4841 är såsom verifikation
åberopad, på dat ställe der denna utgift i hufvud-
boken förekommer. Årliga beloppet af denna om-
kostnad är dessutom allenast 40 Rdr, då man beräk-
nar att.för år 4842 någon utbetalning i och för rens-
ning af kakelägnspipor icke ägt rum.
Hr prosten har behagat anföra, att En messings-
nyckelhängare blifvit köpt för 42 Rdr, då likväl den
uhder fol. 758 för år 1844 åberopade verifikation
uttryckligen upptager Fyra större nyckelhängare med
Elfoa krokar i hvardera: hvilka nyckelhängare till-
sammans utgöra en längd af 3 alnar.
Om det kunnat ådagaläggas, att de körslor och fo-
ror, för hvilka lega blifvit betald, varit öfverflödiga,
samt att de kunnat med brukets egne dragare med-
hinnas, hade anmärkning öfver denna utgift haft nå-
got skäl för sig. Hvad serskildt gruskörningen; be-
räffar, så har Tumba på sin lott större vägstycke
än något annat hemman i trakten och tillika ett väg-
stycke, som af alla är dyrast att underhålla, detta
må nu ske med brukets cgne eller med legde dra-
sare och dagsverken. Att utfodring för: dragare år
1842 kostat Rar 659: 22., eller, såsom Hr prosten
uttrycker siz, nära 4000 Rdr Rgs; bör snarare anses
ringa än för mycket, enär bruket icke eger tillräck-
ig betesmark och i berörde summa dessutom efter
markegångsvärde är påfördt, hvad jordbruket till ut-
odringen bidragit.
Gigg, giggkärra och hästtäcken, som af Hr prosten