som ett afgjordt faktum, saknaden af muntlig; undervisning i Nya Elem.skolan; och han bevisär härigenom, såsom genom det mesta öfriga, sin fullkomliga obekantskap med den läromethod han bedömer. — Vi skola nu öfvergå till några ställen i det följande, som synas vigtigare genom de vinkar de tyckas innebära. . pHvad opinionen likväl nu uppbär som undervisningens ideal, mångvetandets framdrifvande till sin högsta potens, börjar redan vid universiteterne blifva något antiqueradt. Man är i full fart, att införa eft annat pröfvosätt, som mindre afser receptiviteten än produktiviteten, mindre den kunskap, som är en lexa för examensdagen, än ctt testamente för lifvet, hvars vitsord mindre skall jäfvas af erfarenheten. Han är jus nu sysselsatt eftergifca både af ämnens mängd och lexornas längd för filosofiska graden, för att lägga ökad vigt på de praktiska profven. Som vilkor för studentexamen är redan stadgadt ett godkändt latinskt och svenskt skrifprof, och just detta skall mera reformera elementarundervisningens riktning än alla föreslagna utvärtes åthäfvor. Till en början skall det göra full rättvisa åt våra ätde skolers lärosätt, då tvertom Nya Elementarskolan, som hiltills anlagt på sjelfva examen, får en ny bana att bryta Denna del af yttrandet innefattar ett par så vigtiga meddelanden, att vi bedja hela den lä-; sande allmänheten dervid fästa sin stora uppmärksamhet. Först och främst ser man det goda vara å bane, att universiteterne på allvar lära vara betänkte på afläggandet eller dock förminskandet af det hittills varande examensväsendet, hvilket, då det drifvits för långt, otvifvelaktigt medfört mycken skada. Denna reform är redan så betydlig, att vi anse de nya methoderna böra skalta sig lyckliga, om de genom direkt eller indirekt impuls härtill varit orsaken. Ty att Examensväsendet till hela sin vidd är äldre än de nya skolmethoderne, lär väl ingen, som känner lärdomshistorien i vårt land, vara okunnig om; hvarföre, om dess inskränkande nu kommer 1 verklig fråga, sådant, såsom talaren sjelf gifver vid handen, är att betrakta såsom en eller annan slags följd af Nya Elementarskolan, eller af de nya pedagogiska idcter, som diskussionerna i anledning af henne satt i omlopp. Nya Elementarskolan är alldeles ingen uppfinnerska -hvarken af examina i allmänhet, eller af studentexamen i synnerhet. Men då det ovillkorligen måste utgöra hvarje förberedande läroverks pligt, att bereda sina lärjungar så som det högre läroverk, som skall emottaga dem, fordrar för deras godkännande och antagande hos sig, så var det en naturlig och nödvändig följd af Examensväsendets tillstånd vid Universitetel och af fordringarne derstädes, att Elementarskolan ställde gången och inrättningen af sin undervisning på fullgörandet häraf. Ingen billig och förnuftig kan klandra henne härför. Tvertom måste hvar och en, som vill öfva rättvisa, erkänna hennes företräde framför de andra förberedande läroverken i riket ligga deruti, att hon, bättre än de, uppfyllde vilkoren, som universiteten hittills utstakat för studentblifningen. Om nu, såsom herr F. förespår och vi med honom hjertligen önska, examensväsendet inskränkes vid akademien och andra slags prof införas eller till någon del redan äro införde för alumners emottagande från preliminärverken, så skall det säkert blifva för Nya Elementarskolan lika lätt att tillfyllestgöra dessa slags nya vilkor, som hon haft att prestera de hittillsvarande. Ty fördelen af hennes undervisningssätt inskränker sig ej till omständigheten att blott kunna meddela några vissa saker: på hvad helst, som kan göras till föremål för barnaundervisning, är hon lika användbar, och skall, om hon fortfar att skötas rätt, visa sitt företräde lika väl vid meddelandet af detta nya, som af något annat. Vi vilja icke nekå, att en viss mörk punkt sjelfmant visar sig i talarens framställning. Vi bedja honom på förhand om ursäkt, i fall vi göra honom orätt, och återtaga då gerna vår förmodan; men vi nämne den nu imedlertid, emedan den säkert framträdt likadan för fleras ögon än våra. I slutet af det citat vi sist anfört ifrån hr F., isynes, som vore den egentliga meningen med den innevarande ändringen af profven för antagande vid akademierna blott ett sätt för den äldre skolan och hennes sakförare, att lyckas komma ifrån de för dem sårande resultater,. som den nya skolan bringar med sig. Vi minnas ännu herr Boivies och hans vänners försök, att få Studentexamen borttagen, emedan denna gaf för stor relief åt den Nya skolans alumner, men nedsatte den Gamla skolan; oaktadt väl ingen menniska kunde betrakta detta som partiskhet för Nya EJlementarskolan, då examinatorerne vid akademien visserligen ej kunde räknas såsom hennes partisaner. Detta försök misslyckades dock; studentexamen qvarblef. Alltså, då den ej kan borttagas, måste man nu tänka på att få den förvanddad: satt, nemligen, den form, att den skall förskaffa de gamla verken företräde. Man hoppas vinna detta genom den nyheten, att lägga större vigt, än hittills, på LIaflinska stilprof (hvarmed Svenska stilprof få medfölja för skam skull, och troligen utan att man vid dem ärnar fästa syn