RIESDAGEN.
JBORGARESTÅNDETS DISKUSSION ÖFVER BAN-
KO-UTSKOTTETS SÅ KALLADE FINANSBE-
TÄNKANDE.
(Slut från gårdagsbl.)
Hr Collen: Utskottet har velat förena de båda syf-
.emålen, att upprätthålla realisationen och att af-
hjelpa den högljudda klagan öfver penningebrist samt
näringarnes lidande. Det förra har Utskottet trott
böra vinnas genom diskontlånerörelsens öfverflyt-
ande på riksgäldskontoret, mot erhållande af de:tas
räntebärande, belånbara obligationer; det andra skulle
ernås genom förökning i öfrige lånefonderna. För
att kunna rätt bedöma dess förslag, måste man un-
dersöka, först huruvida realisationens bestånd är
hotadt; vidare, om till dess betryggande diskont-
ånerörelsens borttagande från banken vore nödigt
och gagneligt, samt slutligen om utvidgade lånetill-
gångar äro i närvarande stund rätta medlet för
näringarnes underlättande.
Den första af dessa frågor kan, med kännnedom
om metalliska valutans förhållande till nu utelö-
pande ringare sedelstock, tryggt besvaras nekande.
Realisationen kan hvarken för närvarande anses
vara hotad eller äfventyra något för framtiden, om
icke R. St. genom deras egna lagstiltningsätgärder
sjelfve sätta dess bestånd på spel.
Men vore äfven vidtagande af medel till realisa-
tionens upprätthållande af nöden, måste jag anse
diskontlånerörelsens flyttande från banken till riks-
gäldskontoret snarare skada än gagna ändamålet. Så
länge banken har sin lånerörelse i behåll, samt är
både vexel- och lånebank, eger den full styrka att utan
yttre och konstlade medel fullgöra sina förbindelser.
Lånebanken är det väsendtligaste stödet för vexel-
banken, sä framt det lemnas bankstyrelsen öppet,
att med uppmärksamhet på de yttre förhällanderna
reglera utlåningen, utvidga den inom en viss gräns
eller indraga den, allt som behofvet och påkännin-
gen af metalliska kassan föranleder. Borttages den
bufvudsakliga delen af lånerörelsen, så beröfvas
vexelbanken detta stöd och saknar utvägar att hejda
silfvers uttagande genom att minska de utelöpande
sedlarnes myckenhet. Banken skulle få riksgälds-
kontorets räntebärande obligationer i stället för den
afstådda diskontfonden: det är godt och väl; men
något hvar torde inse, att deras användande för
vexelbankens belopp först och främst icke medför
den ögonblickliga verkan som en indragning af sed-
lar, och dernäst försätter landet i utländsk skuld,
enär obligationer icke till någon betydligare summa
torde kunna försäljas eller belånas inom landet. Vin-
sten deraf anser jag åtminstone vara af beskaffenhet
att ej böra eftersträfvas. Vill man nödvändigt förse
banken med statens obligationer för att dermed he-
trygga bankens soliditet, så bör afståndet af bankens
diskontrörelse icke stadgas genom vilkor derför, ty)
Riksens Ständer äro garantier af R. St:s bank, och
i alla händelser skyldige att upprätthålla densamma.
De kunna ikläda sin garanti formen af statsobliga-
tioner, nerlagde hos banken för att i behofvets stunc
användas. Men om de göra det, behöfver dennsz
förmän alldeles icke köpas af banken med afståen-
det af dess diskontrörelse; ty i sådant fall hafva R
ISt. förminskat, men icke förökat bankens förmåg:
att uppfylla sitt åliggande och ändamål såsom vexel
bank. I betraktande af dessa förhållanden anser jag
Utskottets förslag, att öfverflytta diskontlåneröreisei
till riksgäldskontoret, icke böra bifallas såsom obe
höfligt och derjemte skadligt, hvarförutan jag måst
lanmärka, att Utskottets tillstyrkande i denna del stå
li uppenbar strid med Utskottets egna principer i afs
på en statsbanks rätta verksamhet, och synas ser
skilde intressen hafva bestämt Utskottets tillstyr
kande att skilja diskontrörelsen från banken; mer
deremot ej allenast bibehållas, utan äfven föreslå er
betydlig tillökning i fastighetsbelåningar.
el Utsk. har i sistnämnde omständighet ur en anna!
Isynpunkt handlat inkonseqvent, då Utsk. föreslagi
len allmän förökning i länefonderna, en åtgärd, hvar
I gagnelighet måst undersökas ej mindre med hänse
ende till banken, än näringarne, hvilka man derme
låsyftar att bereda en lättnad. Hvad först banke
beträffar, kan det, i min tanka, ieke bestridas, at
den tillökning af 2.232.959: 24. 9, som Utsk. före
RENEE a a a sar ar 3 rä år RT a mr sr en