UTRIKES.
SCH WEITZ.
Sedan offigella bladet i Luzern förkunnat, att
söfverenskommelsen med Jesuiterne om undervis-
ningsväsendets öfverlemrande i deras händer nu-
.mera trädt i verksamhet, har regeringen i kan-
ton Bern ingått med en skrifvelse till förstnämn-
.de kantons styrelse, och yrkat på inställandet
tillsvidare af all kraft och verkan af fördraget
med Jesuiterta. Anledningen till detta steg är
fruktan för de förderfliga följder, Jesuiternes in-
släppande i Luzern skulle medföra, icke blott för
denna kanton, utan för hela Schweitz. Regerin-
gen i Bern bar derjemte beslutit, att förelägga
stora rådet elt dekret, genom hvilket skulle för-
klaras, att för framtiden ingen, som blifvit un-
dervisad och uppfostrad af Jesuiter, kunde vin-
na anställning i statens tjenst.
FÖRENTA STATERNA.
Ett inbördes krig synes vara på vägen alt ut-
brista emellan en del af befolkningen i staterne
Ohie och Kentucky. Anledningen dertill uppgif-
ves vara följande. Flere slafvar, som rymt från
sina herrar i Kentucky, passerade, på vägen till
någon mera aflägsen ort, genom staten Ohio, der
flera s. k. abolitionister understödde dem på de-
ras flykt, emedan Ohio icke erkänner något slaf-
veri och ej sjelf har slafvar. Genast kom ett
parti Kentuckyboer öfver till Ohio och begaf sig
till tvenne abolitionister King och Miller, för att
af dem återfordra de förrymde slafvarne. Ett
handgemängd uppstod, i hvilket Miller blef stuc-
ken till döds af Kentuckyboerne. King gjorde
motstånd, understödd af flera af sina grannar,
hvilka beväpnat sig med bössor. TI striden emel-
lan de båda partierna blefvo 4 man -dödskjutne.
Nu instälide sig sheriffen med en annan flock,
och lyckades att göra slut på striden, samt taga
Kentuckyboerne till fånga. Men dagen derpå
kom en skara beväpnade från Kentucky, och en
ny strid började, i hvilken flere stupade på öm-
se sidor. De sednaste underrättelserna från Ohio
förmäla, att en ännu större hop beväpnade dit-
väntades från Kentucky. Hela trakten, der dessa
bedröfhga uppträden förefallit, stod under vapen,
och lagarnes välde hade nära nog upphört.
En ledamot af senaten, hr Benton, hade väckt
den motion i afseende på frågan om Texas inför-
lifvande, att detta icke skulle ske i annat fall, än
såvida Mexiko dertill samtyckte. Man anser icke
troligt att senaten lemnar sitt bifall till införlifvan-
det på det sätt, som presidenten Tyler föreslagit.
Icke heller tror man, att hans förslag får plura-
hilet i representanternes kammare, så att hela
frågan torde komma att hänskjutas till framtiden.
MEXIKO.
Om upproret emot Santa Anna berättas med
denna posten ingenting vidare, än att den bety-
dande staden Puebla förklarat sig emot honom.
Deremot hade han med 6,000 man inryekt i
Guetaro. Paredes stod stilla, och syntes vänta
på att ännu flera orter skulle förklara sig för
den sak, han förfäktar.
CHINA.
Från Havanna har man tidningar af d. 40 No-
vember, enligt hvilka ett bref ditkommit från
Macao, med underrättelse, att en allmän resning
igt rum i China emot utlänningarne, i synnerhet
emot nordamerikanerne, hvarvid blod flutit, och
ula faktorierne i Canion blifvit uppbrände. De
leste köpmännen hade flyktat med sin egendom. j
Vordamerikanska sändebudet hade yrkat satis-
aktion, och Jåtit inleda en undersökning omj
vändelsen. i i