huset Rotschild i Frankfurt kontråherat om ett
statslån af 6,700,000 thaler.
FÖRENTA STATERNA. ;
i Underrättelserne härifrån gå till den 48 Dec:
Ett förslag har blifvit -gjordt i kongressen, att
:sätta Oregongebitet under Förenta Staternes ju-
-risdiktion. Billen har redan erhållit andra läs-
ningen, och derefter blifvit hänskjuten till en
;kommitte. Man hyste allmänt den öfvertygelsen,
att den akulle gå igenom i kongressen. Hvad
skall England säga härtill?
t Texas införlifvande, som lifligt påyrkas af pre-
sidenten Tyler, torde dock stöta på hvarjehanda
hinder. Fienderne till denna åtgärd ämna för-
häla tiden, till dess Polk emottager styrelsen, då
något nytt uppslag i politiken möjligen kan göra
alltsammans om intet. Imedlertid har Mexiko
redan stängt sina bamnar för nordamerikanska
fartyg.
BRASILIEN.
Om orsaken till prinsens och prinsessans af
Aquila hastiga afresa till. Europa berättas från
Rio de Janeiro under den 20 Okt.: att prinsen
genom silt öppna och vänliga väsen förvärfvat
sig.en alldeles ovanlig popularitet, och derigenom .
väckt afundsjuka hos kejsarens förnämste hofman,
som lärer hos H. M. ega ett stort inflytande.
Spänningen emellan kejsaren och hans svåger,
hvilken denne hofman sökt underhålla, hade slut-
ligen föranledt till en häftig explikation emellan
de. båda svågrarne, och följden blef att prinsen
.beslöt återvända till Europa.
PREL ELI ENIANELLILI TIVA
- Korrespondensarliklar i utländska tidningar
sysselsätta sig sedan någon tid med hvarjehanda
kombinationer rörande den rigtning, Konung Oscar
kan ämna cifva åt den Skandinaviska halföns stats-
förbindelser med utländska makter. Hvad visett
af dessa framställningar och gissningar går egent-
Ligen derpå ut, att Fransyska kabinettet skulle lif-
digt önska en nära förbindelse emellan Frankrike
och de båda Skandinaviska rikena, och att under-
haridlingar i detta afseende blifvit öppnade med
kaHinettet i Stockholm. Utan att träda någon Y
å Trycekfrihetslagen för nära, torde några reilexio-
ner i anledning häraf ej kunna anses ligga utom
pressens befogenhet att framställa.
Bland de inånga och olikartade omsorger, som
följt i arf med den spira, Konung Oscar emotta-
git, är utar tvifvel den icke bland de minst Vig-
tiga att tillse, att de båda rikenas förhållanden
till de öfriga makterna i det Europeiska statsför-
bundet svarar emot Skandinaviens stållning såsom
sjelfständig stat, och !ryggar en fredlig utveckling
af dess andliga och materiella krafter. Konungen
är i den Ivckliga författning att icke behöfva reg-
lera sin utvertes politik efter något dynastiskt in-
tresse. Pen varma tillgifvenhet, med hvilken de
båda folken mött honom alltifrån hans uppsti-
ide på thronen, ger honom i detta hänseende
en trygghet och styrka, fullkomligt oberoende al
alla förbålfanden utanför vår halfö. Fred, vän-
skap och godt förstånd med alla makter utgöra
otvilvelaktigt grunddragen i en rätt uppfattad Skan-
dinavisk politik; men detta hindrar icke att det
ju finnes makter, till hvilka statsintresset kan råda
att sluta sig närmare än till andra. Det är en al
de äldsta traditioner inom den Svenska politiken,
att Frankrike är detta lands naturlige bundsför-
vant, -och den mest lysande epok i vår historia
såg Gustaf Adolph och Axel Oxenstjerna samman-
länka det Svenska statsintresset med det Fran-
syska. Tider följde, då man med skäl kan sätta
i fråga, buruvida den nära förbindelsen med
Frankrike icke snarare var skadlig än gagnelig
för Sverige. Krigen 46735 emot: Brandenburg,
4741 emot Rysland och 17357 emot Preussen vo-
ro förderfliga för fäderneslandet, och man vet al
historien att det var Frankrikes politik och pen-
ningar, som inledde våra fäder i dem., Men de
politiska förhållanderne staterna emellan hafva se-
dan de tiderne undergått betydliga och, högst vä-
sendtliga förändringar. Krigen företagas icke mera
i våra dagar, och kunna icke heller företagas fö
att tillfredsställa nycken hos en mätress eller mi-
nister, icke. ens hos en konung, och subsidie-
systemet, . som förr så ofta satte Europa i lågor.
är numera nästan omöjligt, sedan folken sjelfvc
fått hand om penningpungen. Sverige kan. såle
des icke befara att, såsom förr, genom Frankrikt
indragas i krig, främmande för dess intresse. Er
nära förbindelse med denna makt, som försäkrade
Sverige om Frankrikes understöd, i händelse v
skulle blifva anfallne med krig, vore således un
der närvarande förhållanden utan tvifvel både
statsklok och nyttig. Den vore inseglet på er