huset Rotschild i Frankfurt kontråherat om ett statslån af 6,700,000 thaler. FÖRENTA STATERNA. ; i Underrättelserne härifrån gå till den 48 Dec: Ett förslag har blifvit -gjordt i kongressen, att :sätta Oregongebitet under Förenta Staternes ju-risdiktion. Billen har redan erhållit andra läsningen, och derefter blifvit hänskjuten till en ;kommitte. Man hyste allmänt den öfvertygelsen, att den akulle gå igenom i kongressen. Hvad skall England säga härtill? t Texas införlifvande, som lifligt påyrkas af presidenten Tyler, torde dock stöta på hvarjehanda hinder. Fienderne till denna åtgärd ämna förhäla tiden, till dess Polk emottager styrelsen, då något nytt uppslag i politiken möjligen kan göra alltsammans om intet. Imedlertid har Mexiko redan stängt sina bamnar för nordamerikanska fartyg. BRASILIEN. Om orsaken till prinsens och prinsessans af Aquila hastiga afresa till. Europa berättas från Rio de Janeiro under den 20 Okt.: att prinsen genom silt öppna och vänliga väsen förvärfvat sig.en alldeles ovanlig popularitet, och derigenom . väckt afundsjuka hos kejsarens förnämste hofman, som lärer hos H. M. ega ett stort inflytande. Spänningen emellan kejsaren och hans svåger, hvilken denne hofman sökt underhålla, hade slutligen föranledt till en häftig explikation emellan de. båda svågrarne, och följden blef att prinsen .beslöt återvända till Europa. PREL ELI ENIANELLILI TIVA Korrespondensarliklar i utländska tidningar sysselsätta sig sedan någon tid med hvarjehanda kombinationer rörande den rigtning, Konung Oscar kan ämna cifva åt den Skandinaviska halföns statsförbindelser med utländska makter. Hvad visett af dessa framställningar och gissningar går egentLigen derpå ut, att Fransyska kabinettet skulle lifdigt önska en nära förbindelse emellan Frankrike och de båda Skandinaviska rikena, och att underharidlingar i detta afseende blifvit öppnade med kaHinettet i Stockholm. Utan att träda någon Y å Trycekfrihetslagen för nära, torde några reilexioner i anledning häraf ej kunna anses ligga utom pressens befogenhet att framställa. Bland de inånga och olikartade omsorger, som följt i arf med den spira, Konung Oscar emottagit, är utar tvifvel den icke bland de minst Vigtiga att tillse, att de båda rikenas förhållanden till de öfriga makterna i det Europeiska statsförbundet svarar emot Skandinaviens stållning såsom sjelfständig stat, och !ryggar en fredlig utveckling af dess andliga och materiella krafter. Konungen är i den Ivckliga författning att icke behöfva reglera sin utvertes politik efter något dynastiskt intresse. Pen varma tillgifvenhet, med hvilken de båda folken mött honom alltifrån hans uppstiide på thronen, ger honom i detta hänseende en trygghet och styrka, fullkomligt oberoende al alla förbålfanden utanför vår halfö. Fred, vänskap och godt förstånd med alla makter utgöra otvilvelaktigt grunddragen i en rätt uppfattad Skandinavisk politik; men detta hindrar icke att det ju finnes makter, till hvilka statsintresset kan råda att sluta sig närmare än till andra. Det är en al de äldsta traditioner inom den Svenska politiken, att Frankrike är detta lands naturlige bundsförvant, -och den mest lysande epok i vår historia såg Gustaf Adolph och Axel Oxenstjerna sammanlänka det Svenska statsintresset med det Fransyska. Tider följde, då man med skäl kan sätta i fråga, buruvida den nära förbindelsen med Frankrike icke snarare var skadlig än gagnelig för Sverige. Krigen 46735 emot: Brandenburg, 4741 emot Rysland och 17357 emot Preussen voro förderfliga för fäderneslandet, och man vet al historien att det var Frankrikes politik och penningar, som inledde våra fäder i dem., Men de politiska förhållanderne staterna emellan hafva sedan de tiderne undergått betydliga och, högst väsendtliga förändringar. Krigen företagas icke mera i våra dagar, och kunna icke heller företagas fö att tillfredsställa nycken hos en mätress eller minister, icke. ens hos en konung, och subsidiesystemet, . som förr så ofta satte Europa i lågor. är numera nästan omöjligt, sedan folken sjelfvc fått hand om penningpungen. Sverige kan. såle des icke befara att, såsom förr, genom Frankrikt indragas i krig, främmande för dess intresse. Er nära förbindelse med denna makt, som försäkrade Sverige om Frankrikes understöd, i händelse v skulle blifva anfallne med krig, vore således un der närvarande förhållanden utan tvifvel både statsklok och nyttig. Den vore inseglet på er