Article Image
NR De FN SRAER PR FN Kr tlorna, ej behöfver lära latin; och att den, s som vill begagna lärdomsskolan, behöfver mindre undervisning i lefvande språken, än den, som begagMår apologistskolan, etc. Summa sagdt, man har åter här nödsakats förbise den oändliga nuanceringen af menskliga utvecklingen, då äfven här änga sådana skarpa gränser böra eller kunna gifsvas uti de serskilda medborgareklassernas bildning, hvilken tvärtom synes bero af så oändligen många omständigheter, hvilka staten, hvars inrättning skoJan är, ej kan bedöma, ännu mindre på förhand bestämma. Det är icke staten, det är föräldrarne, så synes, det mig, som skola närmast afgöra sina barns bestämmelse i samhället, och det är ifrån dem, som staten nödgats, för att tillfredsställa skolans nu gällande princip, taga en rättighet, som föräldrarne. ej bort förlora, och som den sej sjelf kan förvalta. En fjerde följd af klässundervisningen i vårt skolverk är nödvändigheten af en ynglings flyttning ifrån den ena skolan till den andra, för att genomgå alla undervisningens grader. Ty det är sdervid supponeradt, att en lägre skola skall i alla ämnen stadna endast vid elementer, och att således lärjungen i intet ämne får en fullständig undervisning. Han måste derföre flytta från den stad, der den lägre skolan är, som han genomgått, ill den, der en högre skola finnes, till dess han -slutligen hamnar vid universitetet. Olägenheterna så väl i financielt afseende, som alltid blifver af vigt i ett fattigt land, som i afseende på svårigheten för ynglingen att förskaffa sig föräldravård på så många olika ställen, äro utan tvilvel stora, och böra visserligen komma i betraktande, då man sundersöker följderna af den princip man antager för ett belt offentligt undervisningsverk. Om jag således i ofvanstående framställning icke allt för mycket. misstager mig, om det verkligen skulle ligga uti sjelfya principen af vårt skolverk, att yöglingen förslösar en stor del af sin tid ochlt kraft förgäfves, att de goda anlagen uppoffras åt de af naturen mindre gynnade, att den naturdrift, :som dels hos lärjungen skall underhålla hågen för kunskaper, dels hos den ifrån skolan utgående i verlden inträdda ynglingen skall lifva begäret att utmärka sig, förstöres; om vidare föräldrarne derigenom betagas rättigheten att bestämma sina egna barns uppfostran samt vidden och fullständigheten af deras kunskaper, om det å ena sidan aunder skenet af att lemna undervisningen kostnadsfritt, likväl, genom ynglingens beständiga flyttming ifrån ställe till ställe, gör kostnaden för hans uppfostran dryg och tryckande, och om det å andra sidan, under skenet af att genom klassindelningen besörja en noggrann föräldravård, dock genom samma oupphörliga flyttning och således genom eltoupphörligt ombyte af de faderlige vårdarne i sjelfva verket upphäfver den. Om alltl. detta skulle verkligen vara en följd af vårt nuj bestående skolverks princip, så synes det förtjena en allvarsam undersökning, buru ett skolverk, byggdt på en alldeles motsatt grundval, och ordnadt efter en annan princip, skulle kunna lemna l. :andra och lyckligare resultater, än de framställda; en undersökning, hvartill jag naturligtvis på detta papper endast kan framkasta de första och enklaste grunddragen. Man förblandar ofta ambulatoriska läsningen med ämnesläsningen. De synas mig dock vida skilda. Ambulatorisk läsning är endast läroämnenas fördelning emellan lärarne, en fördelning, hvarigenom på intet sält klassindelningen upphör, utan endast dess olägenheter i det afseende ökas, att den enda enhet, den förut egde, just derigenom upphäfves. Med ämnesläsning åter menar jag en sådan organisation af skolverket, der hvarje kunskapsgren utvecklar sig för lärjungen oberoende af de öfriga, och der lärjungen kan stiga i en viss kunskap, utan att tillbakahållas af okunnighet i en annan, på annat sält än så vida den sednare är ett vilkor för den förra. För sjelfva grundiden af en sådan organisation är det. alldeles likgiltigt, om en eller flera lärare i samma skola undervisa-i en enda sak, eller i dem alla. Likasom klassläsning kan ega rum, då hvarje ämne har sin lärare, kan ämnesläsning bibehållas i en skola, der en lärare undervisar i dem alla. : I stället för de gemensamma klasserna i de vanliga skolorna, supponerar ämnesläsning kurser, som hvardera i hvarje kunskapsämne utgöra ett slutet helt, den högre innefattande den lägre, sådedes upprepande samma föremål, men ökande dem med nya, eller framställande dem i ett klarare ljus. Sådan är i korthet ämnesläsningens natur, sådan som: jag föreställer mig den. Långt ifrån att vara okänd, har den varit använd och utförd i alla lider i den enskilda undervisningen. En allmän bildning, det mål till hvilket civilisationen sträfvar, kan ej gifvas annorlunda än som en id. Då denna bildning innesluter alla de kunskaper, som kunna tjena till att göra menniskorna visa, goda och lyckliga; men just för det att de äro många och kunna inhemtas af enhvar, så är klart, att omfånget hos serskilda personer af dessa kunskaper måste bero af deras fallenhet derför, af deras tid att egna sig deråt, af deras materiella medel, af deras plats i staten Igenom allt detta måste: det måhända i alla tider förblifva en oändlig variation af bildning ifrån den fattigaste folkklassen till den rikaste, och i; bland dessa ifrån de individuer, på hvilka naturen slösat sina gålvor, till dem, som hon nekat äfven de nödvändigaste; men en variation, som i all sin oändlighet dock kan föreställas såsom ett Stinranda hace då: core illid fll llsns arna från ol 4 — J— Jg MR Grrr ———— MM DD ee mm n

23 januari 1845, sida 3

Thumbnail