NR De FN SRAER PR FN Kr
tlorna, ej behöfver lära latin; och att den, s som
vill begagna lärdomsskolan, behöfver mindre un-
dervisning i lefvande språken, än den, som begag-
Mår apologistskolan, etc. Summa sagdt, man har
åter här nödsakats förbise den oändliga nuance-
ringen af menskliga utvecklingen, då äfven här
änga sådana skarpa gränser böra eller kunna gif-
svas uti de serskilda medborgareklassernas bildning,
hvilken tvärtom synes bero af så oändligen många
omständigheter, hvilka staten, hvars inrättning sko-
Jan är, ej kan bedöma, ännu mindre på förhand
bestämma. Det är icke staten, det är föräldrar-
ne, så synes, det mig, som skola närmast afgöra
sina - barns bestämmelse i samhället, och det är
ifrån dem, som staten nödgats, för att tillfreds-
ställa skolans nu gällande princip, taga en rättig-
het, som föräldrarne. ej bort förlora, och som den
sej sjelf kan förvalta.
En fjerde följd af klässundervisningen i vårt
skolverk är nödvändigheten af en ynglings flytt-
ning ifrån den ena skolan till den andra, för att
genomgå alla undervisningens grader. Ty det är
sdervid supponeradt, att en lägre skola skall i alla
ämnen stadna endast vid elementer, och att så-
ledes lärjungen i intet ämne får en fullständig
undervisning. Han måste derföre flytta från den
stad, der den lägre skolan är, som han genomgått,
ill den, der en högre skola finnes, till dess han
-slutligen hamnar vid universitetet. Olägenheterna
så väl i financielt afseende, som alltid blifver af
vigt i ett fattigt land, som i afseende på svårig-
heten för ynglingen att förskaffa sig föräldravård
på så många olika ställen, äro utan tvilvel stora,
och böra visserligen komma i betraktande, då man
sundersöker följderna af den princip man antager
för ett belt offentligt undervisningsverk.
Om jag således i ofvanstående framställning icke
allt för mycket. misstager mig, om det verkligen
skulle ligga uti sjelfya principen af vårt skolverk,
att yöglingen förslösar en stor del af sin tid ochlt
kraft förgäfves, att de goda anlagen uppoffras åt
de af naturen mindre gynnade, att den naturdrift,
:som dels hos lärjungen skall underhålla hågen
för kunskaper, dels hos den ifrån skolan utgående
i verlden inträdda ynglingen skall lifva begäret
att utmärka sig, förstöres; om vidare föräldrarne
derigenom betagas rättigheten att bestämma sina
egna barns uppfostran samt vidden och fullstän-
digheten af deras kunskaper, om det å ena sidan
aunder skenet af att lemna undervisningen kost-
nadsfritt, likväl, genom ynglingens beständiga flytt-
ming ifrån ställe till ställe, gör kostnaden för hans
uppfostran dryg och tryckande, och om det å an-
dra sidan, under skenet af att genom klassindel-
ningen besörja en noggrann föräldravård, dock ge-
nom samma oupphörliga flyttning och således ge-
nom elt- oupphörligt ombyte af de faderlige vår-
darne i sjelfva verket upphäfver den. Om alltl.
detta skulle verkligen vara en följd af vårt nuj
bestående skolverks princip, så synes det förtjena
en allvarsam undersökning, buru ett skolverk,
byggdt på en alldeles motsatt grundval, och ord-
nadt efter en annan princip, skulle kunna lemna l.
:andra och lyckligare resultater, än de framställda;
en undersökning, hvartill jag naturligtvis på detta
papper endast kan framkasta de första och enkla-
ste grunddragen.
Man förblandar ofta ambulatoriska läsningen
med ämnesläsningen. De synas mig dock vida
skilda. Ambulatorisk läsning är endast läroämne-
nas fördelning emellan lärarne, en fördelning, hvar-
igenom på intet sält klassindelningen upphör, u-
tan endast dess olägenheter i det afseende ökas,
att den enda enhet, den förut egde, just derige-
nom upphäfves. Med ämnesläsning åter menar
jag en sådan organisation af skolverket, der hvarje
kunskapsgren utvecklar sig för lärjungen oberoende
af de öfriga, och der lärjungen kan stiga i en
viss kunskap, utan att tillbakahållas af okunnighet
i en annan, på annat sält än så vida den sednare
är ett vilkor för den förra.
För sjelfva grundiden af en sådan organisation
är det. alldeles likgiltigt, om en eller flera lärare
i samma skola undervisa-i en enda sak, eller i
dem alla. Likasom klassläsning kan ega rum, då
hvarje ämne har sin lärare, kan ämnesläsning bi-
behållas i en skola, der en lärare undervisar i
dem alla. :
I stället för de gemensamma klasserna i de
vanliga skolorna, supponerar ämnesläsning kurser,
som hvardera i hvarje kunskapsämne utgöra ett
slutet helt, den högre innefattande den lägre, så-
dedes upprepande samma föremål, men ökande
dem med nya, eller framställande dem i ett kla-
rare ljus.
Sådan är i korthet ämnesläsningens natur, så-
dan som: jag föreställer mig den. Långt ifrån
att vara okänd, har den varit använd och utförd
i alla lider i den enskilda undervisningen.
En allmän bildning, det mål till hvilket civi-
lisationen sträfvar, kan ej gifvas annorlunda än
som en id. Då denna bildning innesluter alla
de kunskaper, som kunna tjena till att göra men-
niskorna visa, goda och lyckliga; men just för det
att de äro många och kunna inhemtas af enhvar,
så är klart, att omfånget hos serskilda personer
af dessa kunskaper måste bero af deras fallenhet
derför, af deras tid att egna sig deråt, af deras
materiella medel, af deras plats i staten Ige-
nom allt detta måste: det måhända i alla tider
förblifva en oändlig variation af bildning ifrån
den fattigaste folkklassen till den rikaste, och i-
;
bland dessa ifrån de individuer, på hvilka natu-
ren slösat sina gålvor, till dem, som hon nekat
äfven de nödvändigaste; men en variation, som i
all sin oändlighet dock kan föreställas såsom ett
Stinranda hace då: core illid fll llsns arna från ol 4
- — J— Jg MR Grrr ————
MM DD ee mm -
n