Article Image
fattar rikets försvarsverk ej blott till sjös utan äfven till lands; och anhåller jag att nu få uppläsa en kort uppsats, som jag affattat med den varsamhet, alt den utan våda skulle kunna af olika opinanter antages. Hr Petre uppläste derpå följande förslag till skrifve!se till Kongl. Maj:t i ämnet: Då en allmän förbättring i rikets försvarsverk bör omfatta både landtförsväret och sjöförsvaret, såsom egande med hvarandra nära sammanhang, och möjligheten att vinna tillgångar till en dylik förbättring till hufvudsaklig del beror af en indragning eller nedsättning af sådane värfvade korpser, hvilka vid: en förändrad organisation af försvarsverket möjligen kunna ämbäras, anser Borgareståndet sig böra återremittera ifrågavarande förslag med förklarande, att Stats-Utskottet bör tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t i underd. anhålla, att Kongl, Maj:t, med fästadt afseende på statens knappa tillgångar och angelägenheten att bilda rikets krigsmakt från synpunkten af det försvar, som, med hänsigt till rikets vidsträckta kuster, må anses för riket mest betryggande, täcktes Jåta för landtoch sjöförsvaret upprätta en gemensam plan, hvilken icke allenast i försvarsverkets serskilda detaljer, och serdeles inom värfvade armåcen, bereder möjliga besparingar, utan ock föranleder en sådan reglering af sjöförsvaret, att det mindre sjövapnet, såsom för Sverige företrädesvis vigtigt, vinner all den utsträckning, som omständigheterna medgifva. — Jag anhåller det hr talmannen behagade framställa hvad jeg nu haft äran anföra. Hr Grape. Jemte det jag till alla delar instämmer uti den af hr Petre meddelade åsigt, för jag tillkännagifva, att jag för min del är fullkomligt öfvertygad derom, att konungen skulle vinna hela nationens odelade tacksamhet och välsignelse, om en Teorganisation af hela försvarsyverket snart blefve genomförd. Pe ocrhörda summor, som nu utgå till bestridande af alla med försvarsväsendet förkippade onkostnader, äro allt för stora, för att de icke i ett si fattigt land som vårt täla en betydlig nedsättning. Landets nuvarande tillstånd är nogsamt kändt och flere talare hafya redan förut i dag deröfver framställt målningar, som icke varit de mest tröstande. Pet är således icke nödigt att härom mer orda. Men cen annan omständighet, som ännu tilläfventyrs är mindre känd, är den, att årsvexten för innevarande år uti flera delar af riket varit serdeles ken. Säden har icke gifvit mera än hälften mot Vanliga år, och den del deraf, som folket kunnat s vörda, är skadad och mindre 1jenlig till föda; ladugårdarne hafva å de flesta ställen måst reduceras i brist af foder för kreaturen. Under en nyligen företagen resa erhöll jag dessa bedröfliga underrättelser, och landets olyckliga belägenhet kommer väl act visa sig när den tid inträffar, då skatterna böra utgå. Under sådana förhållanden, då det tillhör hvarje individ att iakttaga all den sparsamhet, som möjligen kan ega rum, är det en oeftergiflig pligt fr nationens ombud att efter förmåga söka medverka till alla de besparingar uti stats-utgifterne, sm tctan allt för menligt inflytande på statsmachiD ns gårg kunna göras, och uti min tanke kan icke er upplist och för landets väl nitälskande Konung anisstycka, cm Ständerna i detta hänseende våga göra er framställning. Hr Tocnaånder. Jag är rädd att blanda mig i cen diskussion öfver ett ämne, hvaruti jag icke med fullkomlig sakkännedom kan deltaga; och jag hade icke eler ämnat att i förevarande frågor begära ordet, men jag har af Hr Petrås nyligen upplästa anförand2 blifvit uppkallad att yttra några ord i ämnet. För min del kan jag icke gilla den åsigt Hr Petrå arselt böra uttalas i Ständernas skrifselse och jag t:or det icke vera lämpligt, att detta stånd, medan min af trket icke hunnit att blifva ense om det större eller mindre sjövapnets företräde framför det anda, så bestämdt som Hr Petrå föreslagit uttala sit: toörord för den lilla flottan. För öfrigt skulle jag v lja instämma i cen stor del af Hr Petrås anförande s rdeles i den del deraf, som innefattar ogillande a Stats-Utsk. ifrågavarande förslag. ; Jag hyllar således hyarken Hr Petreås eller Stats Utskottets förslag, utan får förklara att jag helt och hiliet de!ar de åsigter, som Hr Virgin uti sin emot Utskottets utlåtande i denna punkt anmälda rescrvition uttalat; hvadan jag yrkar att detsarhma måält Varda äterremitteradt. Hr Schartau. Jag får tillstå att det förekomma mig som om Hr Petre uti sitt anförande afsåge nå gt annat än hvarom här egentligen: är fråga, mer d:t må vara honom förbehållet att i sinom tid för klara hvad han egentligen åsyftar. Hvad deremo den siste värde talaren åstundar, synes mig klart, och det är egentligen för att söka vederlågga hans in kast, som jag begärt ordet. Han vill nemtigen at orden Sverges sjöförsvar egentligen hvyilar på er talrik, väl utrustad och öfvad skärgärdsflotta, skull utgå. Dessa ord utgöra imedlertid endast cen ring: del of den skrifvelse Rikets Ständer vid förra Riks dagen till Kongl. Moj:t afläto angående vårt sjöför sar. Hvad mig enskildt angår, så har jag sedan der tiden ej fått någon anledning att ändra min tanks i ämnet, utan tror nu, likasom då, att cn flotta, bes ående hufvudsakligen af linieskepp, ej är läimplig för oss, enär landets tillgångar äro otillräckliga att nybygga och underhålla ett så stort antal af sådana skepp, att de med något hopp om framgång kunna strida och mäta sig med någon af de fiender Svergc har att frukta; hvaremot cm vi rikta våra krafter väserdtligen nå kustförsvaret, detta kan blifva nog starkt aft ärna landet, och, under närvarande förhållanden lar sverge icke kunna eller böra tänka på något anfallskrig, samt följaktligen icke heller behöfva någon flotta till bataill en ligne, utan endasi vara betänkt på sitt eget försvar, hvartill den så läng? stjufmoderligt behandlade skärgårdsflottan onekligt är till den grad af vigt, att den bör på allt sätt al Rikets Ständer understödjas; ty endast derigenom torde man kunna bringa männen af yrket hyilka ensidigt och partiskt så länge förkältrat hvarandra, till reson. Detta sker, om i öfverensstämmelse med hvad vid

16 januari 1845, sida 2

Thumbnail