fattar rikets försvarsverk ej blott till sjös utan äf-
ven till lands; och anhåller jag att nu få uppläsa en
kort uppsats, som jag affattat med den varsamhet,
alt den utan våda skulle kunna af olika opinanter
antages.
Hr Petre uppläste derpå följande förslag till skrif-
ve!se till Kongl. Maj:t i ämnet: Då en allmän för-
bättring i rikets försvarsverk bör omfatta både landt-
försväret och sjöförsvaret, såsom egande med hvar-
andra nära sammanhang, och möjligheten att vinna
tillgångar till en dylik förbättring till hufvudsaklig
del beror af en indragning eller nedsättning af så-
dane värfvade korpser, hvilka vid: en förändrad or-
ganisation af försvarsverket möjligen kunna ämbä-
ras, anser Borgareståndet sig böra återremittera ifrå-
gavarande förslag med förklarande, att Stats-Utskot-
tet bör tillstyrka Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:t
i underd. anhålla, att Kongl, Maj:t, med fästadt af-
seende på statens knappa tillgångar och angelägen-
heten att bilda rikets krigsmakt från synpunkten af
det försvar, som, med hänsigt till rikets vidsträckta
kuster, må anses för riket mest betryggande, täcktes
Jåta för landt- och sjöförsvaret upprätta en gemen-
sam plan, hvilken icke allenast i försvarsverkets ser-
skilda detaljer, och serdeles inom värfvade armåcen,
bereder möjliga besparingar, utan ock föranleder en
sådan reglering af sjöförsvaret, att det mindre sjö-
vapnet, såsom för Sverige företrädesvis vigtigt, vin-
ner all den utsträckning, som omständigheterna med-
gifva. — Jag anhåller det hr talmannen behagade
framställa hvad jeg nu haft äran anföra.
Hr Grape. Jemte det jag till alla delar instäm-
mer uti den af hr Petre meddelade åsigt, för jag
tillkännagifva, att jag för min del är fullkomligt öf-
vertygad derom, att konungen skulle vinna hela na-
tionens odelade tacksamhet och välsignelse, om en
Teorganisation af hela försvarsyverket snart blefve ge-
nomförd. Pe ocrhörda summor, som nu utgå till
bestridande af alla med försvarsväsendet förkippade
onkostnader, äro allt för stora, för att de icke i ett
si fattigt land som vårt täla en betydlig nedsätt-
ning. Landets nuvarande tillstånd är nogsamt kändt
och flere talare hafya redan förut i dag deröfver
framställt målningar, som icke varit de mest trö-
stande. Pet är således icke nödigt att härom mer
orda. Men cen annan omständighet, som ännu till-
äfventyrs är mindre känd, är den, att årsvexten för
innevarande år uti flera delar af riket varit serdeles
ken. Säden har icke gifvit mera än hälften mot
Vanliga år, och den del deraf, som folket kunnat
s vörda, är skadad och mindre 1jenlig till föda; la-
dugårdarne hafva å de flesta ställen måst reduceras
i brist af foder för kreaturen. Under en nyligen
företagen resa erhöll jag dessa bedröfliga underrät-
telser, och landets olyckliga belägenhet kommer väl
act visa sig när den tid inträffar, då skatterna böra
utgå. Under sådana förhållanden, då det tillhör
hvarje individ att iakttaga all den sparsamhet, som
möjligen kan ega rum, är det en oeftergiflig pligt
fr nationens ombud att efter förmåga söka med-
verka till alla de besparingar uti stats-utgifterne,
sm tctan allt för menligt inflytande på statsmachi-
D ns gårg kunna göras, och uti min tanke kan icke
er upplist och för landets väl nitälskande Konung
anisstycka, cm Ständerna i detta hänseende våga göra
er framställning.
Hr Tocnaånder. Jag är rädd att blanda mig i cen
diskussion öfver ett ämne, hvaruti jag icke med full-
komlig sakkännedom kan deltaga; och jag hade icke
eler ämnat att i förevarande frågor begära ordet,
men jag har af Hr Petrås nyligen upplästa anföran-
d2 blifvit uppkallad att yttra några ord i ämnet.
För min del kan jag icke gilla den åsigt Hr Petrå
arselt böra uttalas i Ständernas skrifselse och jag
t:or det icke vera lämpligt, att detta stånd, medan
min af trket icke hunnit att blifva ense om det stör-
re eller mindre sjövapnets företräde framför det an-
da, så bestämdt som Hr Petrå föreslagit uttala sit:
toörord för den lilla flottan. För öfrigt skulle jag
v lja instämma i cen stor del af Hr Petrås anförande
s rdeles i den del deraf, som innefattar ogillande a
Stats-Utsk. ifrågavarande förslag.
; Jag hyllar således hyarken Hr Petreås eller Stats
Utskottets förslag, utan får förklara att jag helt och
hiliet de!ar de åsigter, som Hr Virgin uti sin emot
Utskottets utlåtande i denna punkt anmälda rescr-
vition uttalat; hvadan jag yrkar att detsarhma måält
Varda äterremitteradt.
Hr Schartau. Jag får tillstå att det förekomma
mig som om Hr Petre uti sitt anförande afsåge nå
gt annat än hvarom här egentligen: är fråga, mer
d:t må vara honom förbehållet att i sinom tid för
klara hvad han egentligen åsyftar. Hvad deremo
den siste värde talaren åstundar, synes mig klart, och
det är egentligen för att söka vederlågga hans in
kast, som jag begärt ordet. Han vill nemtigen at
orden Sverges sjöförsvar egentligen hvyilar på er
talrik, väl utrustad och öfvad skärgärdsflotta, skull
utgå. Dessa ord utgöra imedlertid endast cen ring:
del of den skrifvelse Rikets Ständer vid förra Riks
dagen till Kongl. Moj:t afläto angående vårt sjöför
sar. Hvad mig enskildt angår, så har jag sedan der
tiden ej fått någon anledning att ändra min tanks
i ämnet, utan tror nu, likasom då, att cn flotta, be-
s ående hufvudsakligen af linieskepp, ej är läimplig
för oss, enär landets tillgångar äro otillräckliga att
nybygga och underhålla ett så stort antal af sådana
skepp, att de med något hopp om framgång kunna
strida och mäta sig med någon af de fiender Svergc
har att frukta; hvaremot cm vi rikta våra krafter
väserdtligen nå kustförsvaret, detta kan blifva nog
starkt aft ärna landet, och, under närvarande för-
hållanden lar sverge icke kunna eller böra tänka på
något anfallskrig, samt följaktligen icke heller behöf-
va någon flotta till bataill en ligne, utan endasi
vara betänkt på sitt eget försvar, hvartill den så län-
g? stjufmoderligt behandlade skärgårdsflottan onekligt
är till den grad af vigt, att den bör på allt sätt al
Rikets Ständer understödjas; ty endast derigenom
torde man kunna bringa männen af yrket hyilka ensidigt
och partiskt så länge förkältrat hvarandra, till reson.
Detta sker, om i öfverensstämmelse med hvad vid