SUR FMV JD ER AVI 1IVI ull UV OvLSRILIUA Ul tiklar, oberäknade de -till stor del lika verkande förändringarne i tullbehandlingssättet från värdesgrunden till den af wigt. Denna anmärkningsvärda motsägelse mellan försats och eftersats erhåller dock någon belysning från det sedermera anförda motivet, att fästa ett skyldigt afseende å innehållet af de enskilda motioner, som alsett landets financiella betryck och behofvet alt inskränka en allmänt öfverklagad, högt uppdrifven, import af öfverflödsvaror, samt att litva den inhemska industrien och inrikes rörelsen. Uti detta motif tyckes det framlysa, att Utskottet som gällande antagit följande hypotheser, nemligen 4:0o att införseln af öfverflödsvaror under de sednare åren varit öfver höfvan upp drifven; 2:o att deraf vållats de financiella svårigheter som öfverklagats; och 53:o att roten till detta onda ytlerst vore att söka i de lindriga införselsafgifter, som nu gällande, tullförfattningar bestämma, och att följaktligen felet kunde genom dessas förhöjande afhjelpas. Jag har förut, vid ett par öfverläggningar på detta rum; bestridt, att dessa satser, med hänsigt till tullregleringen, äga den vigt som man velat tillägga dem, och jag anser mig nu pligtig att närmare redogöra för mina bevekelsegrunder dertill. Den tabell, som finnes bifogad förevarande betänkande, upptager införselsqvantiteterna af vissa bland landets förnämsta importartiklar under hvardera af de tio åren 4834 t. o. m..4845. De bland dessa artiklar, för hvilka tabellen utvisar någon särdeles tillökning i införselsqvantiteterna under de sednaste åren, äro egentligen endast kaffe och socker. Af kaffe införtullades år 4834 53,974,500 och 1342—43 i medeltal 6,466,000 T. Af socker införtullades år 4834 44,559,700 och 1842—43 i medeltal 46,474,000 . Från denna sistnämnda summa bör dock, för att grundlägga ett riktigt omdöme om den verkliga inhemska konsumtionen, afdragas minst en million By som i förädlad vara reexporterats mera än år 1834. Härvid är för öfrigt att märka, att både kaffe och socker under berörde period betydligt fallit i pris. Brasilianskt och Vestindiskt kafte noterades 4334 till 6 å 7 sk. H. Bko och 1842 till 3 sk. Priset å rått socker hade under samma tid sjunkit från 3 å 4 sk. H. Bko till 2 sk. samma mynt. Kaffeoch socker-importen utgjorde således 4834 tillsammans ett värde af minst 5,474,:00 Rdr Sv. oBko, men 4842—143 i medeltal brutto endast 2,8358,100 Rdr samma mynt. Äfven å flera andra vigtigare importarliklar, såsom t. ex. tobak, bomull, bomullsgarn m. fl., hafva priserne betydligen fallit. År 4834 voro Hamburgerpriserne å Georgia-bomull 40 å 11 sk. H. Bko ä, hvaremot de 4842 nedgått till 6 å 7 sk. samma mynt. Bomullsgarns-priserne hade fallit i samma proportion. Å tobaksblad och stjelk hafva skeppningspriserne i Förenta Staterna af Norra Amerika under de 6 åren från och med 1838 fallil omkring 40 procent. Till grund för omdömet om den verkliga fluktuationen i de utrikes handelsförhållandena, sak-: nar det icke vigt att rådföra statistiken öfver vexelaffärerna. Jag har framför mig en officiel uppgift å sammanlagde beloppet af i utländska myntslag gjorde, efter årsmedelkurser till Sv. Bko förvandlade vexelaffärer på Stockholms börs under de sista 44 åren. (Man torde härvid erinra sig att Stockholms börs kan antagas representera nåsot -mer än hälften af rikets utrikes handel.) Denna uppgift visar, att den minsta årliga vexelrörelsen under sistförflutna 40 år var 4843 och uppgick då till 45,544,000 Rdr samt den största 1839, då den utgjorde 15,978,000 Rdr. Årliga medelbeloppet af Stockholms vexelrörelse under le 3 åren 1835—59 var 14,582,700 Rdr samt iren 4840—44 414,5453,000 Rdr. Jag förbiser härvid ingalunda, att inoch utförseln af metalisk myntvaluta eller myntadt och omyntadt guld och silfver under detta decennium lemnar det skiljaktiga resultat, att. under de första 5 åren af lenna period införseln (beräknad för hela riket) ifversteg utförseln med tillsammans: ett värde af 500,000 Rdr, hvaremot under de sista 3 åren itförseln öfverstigit införseln med tillsammans 2 ,091,000 Rår. Då imedlertid härifrån måste af-J2 hagas omkring 4,000,000 Rdr, för bankosedlar-F 1eS indragning från Finland, så återstår omkring ä j millioner, som, att sluta af vexeloch pennin. b erörelsen, skulle kunna anses utgöra en brist i ednare årens export för betäckandet af impor-D en. För att förklara denna brist, finner jag lik-f äl ingen anledning att skrifva det på slöseriets S äkning. Jag ser förklaringsgrunden mycket närs hare uti den inträffade plötsliga stagnationeni ti fsättningen af vår förnämsta esportartikel, jernet, la varaf åren 4842—4Z3 tillsammans utskeppadesd 60,000 sk mindre, än som varit erforderligt tt fylla medeltalet af de nästföregående fyra årens di keppning. Räknas värdet häraf och derjemte prisfö killnaden å det quantum som skeppades, så skall ge an finna balancen ensamt härigenom uppgjord. ag har vid ett föregående tillfälle yttrat den lla sigt, att det öfverklagade missförhållandet mel-k: an import och export under de sednare åren I ke af mig kunde tydas så, som skulle impor-o; en varit i betydlig mån uppdrifven utöfver det! h aturliga måttet för landets förbrukning, utan attltä etta missförhållande egentligen borde tillskrifvas m en ogynsamma konjunkttiren för vår jernhandel,lh: ch att jag i allt fall hyste den öfvertygelse, att temnhatar af danna haskaffanhat lJarmnada 24 -.