AAA MIM PPV Meg PU. våt BPR TUR OJ HLallle Straxt efter födelsen erhåller barnet ett, godtyckligt valdt, men på lycka tydande namn, som kallas mjölknamn. Af detta betjena sig barn för all tid i förhållande till föräldrarna, och undersåten i förhållande till fursten, och icke sällan användes det i stället för pronominet jag, för att dymedelst uttrycka en högre grad af vördnad och undergifyenhet. I förhållande till andra personer, utbytes mjölknamnet under gossären mot ett skoleeller boknamn, och vidare, efter erhållandet af en lärdomsgrad eller inträde i det offentliga lifvet, mot ett rangeller tjenstenamn. Ynglingar, då de i 20:de året anlägga mansråcken, och flickor, då de förlofvas, erhålla med detsamma ett titelnamn, hvilket de behålla för lifstiden och först efter uppnådda 50 år tillöka med hågon ståtlig tillsats, ungefär som våra adeliga hjelmar, kronor eller stolpar. Med detta titelnamn tilltalas en och hvar af sina likar, merendels äfven af dem som stå öfver honom, och deraf betjenar han sig ock då han tilltalar lägre personer. Efter döden erhåller den aflidne af sina efterlefvande ett hedersnamn, tom tages af hans utmärktaste egenskap, eller af någon märkvärdig tilldragelse i hans lefnad och uppsättes i husets ättarsal. Utmärkta personer betecknas i historien blott med sina hedersnamn, hvilka, för lärda och statsmän af första ordningen, kunna af de efterkommande regenterna förändras och utsiras med nya hedersbenämningar. Af slägtnamnet kung och titelnamnet futse, d. ä. mästare, har det till Confucius europeiserade namnet Kung-futse uppkommit. Denne kinesernas utmärktaste religionslärare hade till mjölknamn Kien (knöl), emedan han som barn hade en utväxt i pannan. Förekommer likväl sistnämnde namn någorstädes i religionsböckerna, så läses det aldrig, utan man säger i stället någon. Kejsaren, hvars mjölknamn och titel vid hans uppstigande på tronen lemnas åt glömskan, bär sedermera, så länge han regerar, alls icke något eget namn, utan kallas hoangti, d. v. s. den upphöjde, tiense, d. ä. himmelssonen eller kinschanghoangtr, hvilket ungefär vill säga hans nu regerande majestätv. Först efter döden erhåller den, i lifstiden anonyme kejsaren ett tillnamn, som någon gång uttrycker ett tadel, men naturligtvis oftast ett beröm,l t. ex. den afsatte, den helige, den dygdige, den gudomlige, den förtjente, den lärde, den krigiske kejsaren 0. s.V. Dessutom erhålla kejsarne, allt efter döden ett tempelnamn, som uppsättes i de kejserliga anornas tempel och är hemtadt från det ställe, den aflidne intager på kejsarhusets stamtafla. Kejsarens mjölknamn förblifver under hans regering och äfven efter hsns död, om icke en hemlighet, åtminstone ett mycket heligt ord, som ingen lättsinnigt må föra på tungan. KR — ÅLEXANDER DuUMAs. Under titeln Verite har i Paris utkommit cen flygskrift emot denne författare, som väckt stort uppseende. Man har beräknat att denne skald, hvilken har en särdeles talent och icke den största samyvetsgranhet i efterbildandet af främmande idter och konstverk, årligen förtjenar genom sitt författareskap 150,000 francs. Han uppbär af Theatre Francais 24,000 fr. i ordinarie pension och af staten 27,000 fr. I dessa summor äro andelarne för hans stycken;så ofta de blifva uppförda, alldeles icke räknade. Den gynnade skriftställaren är likväl alldeles icke förnöjd med dessa furstliga inkomster. Den aflidne Casimir Delavigne förstod sig icke på att göra sig penningar på sådant sätt som litteraturens nuvarande industri-idkare. Konungen, som redan såsom hertig af Orleans tagit honom i sitt skydd, förlänade författaren till la Parisienne med sinecuren af en bibliotekarie-plats i Fontainebleau, hvarvid lönen bestämdes till 6,000 fr. Alexander Dumas fann sig ej generad af att vid den klassiske skaldens likbegängelse begära denna, efter honom lediga beställning, för sin 20-ärige son, direkte af den dervid närvarande intendenten för civillistan, grefve de Montalivet, och då hans önskan icke tillfredsställdes, är han icke litet vredgad på regeringen. — Louis Buanc, författare till historien öfver de 40 åren efter 41830, har nyligen afslutat ett kontrakt med en bokhandlare, hvari han betingat sig ett arfvode af 412,000 fr. för hvarje band af en ny revolutionshistoria, som kommer att utgifvas i 40 till 12 tomer. — FRANSKA SKÅDEBANAN. Frankrike räknar 3300 aktörer, 2900 aktriser och inalles 22,000 individer, som tära på Thalias budget; men hela denna budget lärer ej kunna uppskattas högre än till 30 millioner, så att vid en lika fördelning på hvarje enskild person icke kommer mera än 4500 fr... Då nu dertill kommer, att af hela detta antal 40 hafva ända till 40,000 fr. hvardera, och en mängd: hafva ifrån 42 till 4,000 fr., så inses lätt huru obetydligt det återstår för de öfriga och det armod, som på det hela måste råda inom den dramatiska banan. j — ÖFFRING å LA JUGGERNAUT. På jernvägen mellan Manchester och Birmingham kastade sig nyligen ett ungt, halft förryckt fruntimmer tvärt öfver hjulbanan, just som vagntåget skulle passera. Den olyckliga hade några dagar förut lemnat sin hemort och irrat omkring utan allt kändt ändamål. Hon dog nästan i ögonblicket, som vagnståget gått öfver henne. — I London studerar nu en ung Perser, Mirza Khan, som på Schakens befallning skall sluta sina medicinska och kirurgiska studier, för attsedan blifva anställd såsom lifmedikus vid Persiska hofyet. — DET ÄLDSTA KOPPARSTICKET. I Belgien har man nyligen upptäckt det äldsta kopparstick som ännu är anträffadt. Anda hittills har ett, som föreställer den helige Christoffer med Jesusbarnet, och som är förfärdigadt 1423, ansetts såsom varande det äld-) sta, och man känner blott tre aftryck deraf; det ena i kongl. bibliotheket i Paris, det andra i Lord Spencers, och det tredje i Tyskland, hvaraf sedan kopior meddelats i flera historiska arbeten öfver kopparstickarekonsten. För några veckor sedan fann en innevånare i Mecheln, som lagade sig till att slå sönder en gammal koffert, hvari gamla pergamentshand llingar varit förvarade, att ilocket fanns: ett gammalt kopparstick och visade det för några personer; hvaraf en var konstkännare. Stycket har årtalet 1448 och har blifvit såsom ett nationalminne inköpt för den billiga summan af 500 fr. för bibliotheket i Brässel. Öfverst i kanten ser man tre englar, .som med utbredda händer bära blomsterkronor. I midten sitter Taff Maria mad Tagtohann ne vvt24 AK Allan funna RR