Disknssion i Bondeståndet angående anslag för
exercis af flottans bemanning. : TT
Johan Jakob Rutberg yttrade, att då Kongl. Maj:t
i dess nådiga proposition om statsverkets tillstånd
och behof tillkännagifvit, det väsendtliga förändrin-
gar erfordrades för försvarets ordnande på ett ända-
mälsenligt sätt, efter en fullständig plan, den Kongl.
Maj:t dock förklarat sig icke ännu vara i tillfälle att
framlägga, så måste han, intilldess en fullkomlig plan
blifvit uppgjörd och behörigen godkänd, afslå hvad
utsk. tillstyrkt. Lars Johan Gezelius med flera 1e-
damöter instämde häri: :
Sven Heurlin beklagade, att, ehuru: vi fortfarande
åtnjuta ett lyckligt fredslugn och ingen:anledning
gifves till fruktan för dess störande, fordras likväl
en mängd utgifter till landets försvarsverk. Hvari-
från härleda sig då denna ständiga oro och dessa lika
ofta-återkommande behof? Hvad som hotar att un
dertrycka nationen är en allt mer och mer öfver-
handtagande fattigdom och deraf följande elände. Un
der sådane tider trodde han sig ingalunda böra till-
styrka bifall till förhöjning i anslag, som någon gång
endast användas till lustresor. Han yrkade derföre
återremiss. Med Heurlin förenade sig Petter Ha-
raldsson och Ephraim Larsson från Elfsborgs, Petter
Persson från Jönköpings samt Henrik Andersson från
rebro län med fiere ledamöter af ståndet.
--Per Jönsson från Skåne ansåg tiden icke vara in-
ne, att tänka på ökade tillskott för landets försvars-
verk, och Per Nilsson från Christianstads län yrka-
de äfven återremiss af utlåtandet.
Petter Claesson från Elfsborgs län åberopade den
resumå utsk. gjort öfver anslagsfrågan, för att visa
huru lätt det är att bilda nya behof. Att fylla dem,
sade han, det har sig likväl vida svårare. Han an-
såg landets ställning icke tillåta det och yrkade åter-
remiss. Likaså Petter Mårtensson.
Carl Gustaf Bruhn tänkte i afseende å den före-
slagna tillökningen till anslaget för exercis af flottans
bemanning, lika med föregående talare. Det gamla
anslaget till detta ändamål ansåg han dock böra
qvarstå. 7
Anders. Andersson från Örebro län yrkade åter-
remiss. å
Rutberg förklarde sin mening ej varit att ogilla
hela anslaget tili ifrågavarande ändamäl, utan endast
den föreslagna tillökningen. I
Lars Pettersson från Blekinge län trodde, att om
flottan organiseras huru som helst, så eger den lik-
väl ingen betydenhet, så framt icke bemanningen
öfvas, och ansåg anslaget vara nyttigt. Han biföll
derföre Statsutsk:s utlåtande.
Penna punkt af Statsutsk:s utlåtånde blef derpå
till bemälde utsk. återremitterad.
Diskussion i Bondeståndet, angående anslag till
fullföljaude af planen för nybyggnad och för-
ändring af fyrar.
Nus Strindlund ville fästa uppmärksamheten derpå,
at Rikets secnast församlade: Ständer till ifrågava-
rande ändamål beviljade ett lån af omkring 4100,000
Rdr, som skulle amorteras med danska: fyringsmed-
len. Han anhöll, att: talmannen må härom lemna
närmare besked.
I aniedning häraf yttrade talmannen: Sistlidne riks-
dag öfverlemnade Rikets Ständer de. danska fyrings-
medlen till Kengl. Maj:ts fria disposition. Kongl.
Maj:t upptog derpå ett lån af 420,000 Rdr, hvilket
skolat och skall med förstnämnde medel amorteras.
Strindlund fortfor då, att under sådane omständig
heter yrka återremiss, på det att utredas må, huru-
vida detta lån blifvit amorteradt och huru dermed
sig verkligen förhåller. I annat fall kunde tvenne
anslag blifva beviljade till fyllande af ett och samma
beho?.
Pehr Nilsson från Christianstads och Ephraim Lars-
son från Elfsborgs län instämde.
Ola Jeppsson tyckte att nedsättning i ansiaget, un-
der sidane omständigheter som Strindlund Tförmält,
skäligen kunde äga rum.
Stats-Utskottets utlåtande i denna punkt blef der-
på till nämnde Utskott återremitteradt.
Diskussion i Bondeståndet angående flintlåsge-
värs förändring till slagkrutsantändning (för
Flottans behof). :
Anders Ersson från Elfsborgs län: Aberopado de
skäl han vid föredragningen af frågan om förändring
af äldre infanteri-gevär för slagkrutsantändning ytt-
rat, och yrkade återremiss af utlätandet.
Sven Heurlin ville icke vara mångordig, utan en-
dast hänvisa till de skäl han i frågan. om infanteri-
gevärs förändring uppgifvit. :
Pehr Jönsson från Skåne och Petter: Mårtensson
från Jönköpings län instämde häri. j
Henrik Andersson från Örebro län: lika så.
Nils Strindlund trodde, att bland alia anslag intet
vore så nödvändigt som det ifrågavarande: ty om
regnvärer inträffar, då gevären böra tillitas, är be-
höfligt, ctt desse äro så konstruerade, att de icke
klieka cch blifva obrukbare. . M
Carl Gustaf Bruhn ansåg slagkrutsantändning å
gevär till sjöst mindre behöflig än till lands; ty på
förra stället kunna gevären emot regn lätteligen be-
varas, derigenom att de blifva förvarade under däck.
Andreas Bengtsson från Jönköpings län ville lik-
väl bifalla anslaget i denna del. Sådane gevären nu
onergäsns 0 HR SNR RAR I RA ATT Te rn rn nn