vil Avi lillgpelall UPP:VItC, UVIVCE JfaSttot pd
muelsgränd, uppåt Kungsbacken. Hr Inzelmans
käpp har biiivit funnen i sjön vid Skeppsholmen.
ERT
RIKETS STÄNDERS FÖRESTÅENDE ARBETE
AS I FINANSERN
Med hänvisande till hvad öfver detta ämne
blifvit yttradt i 4ilonbladet för i lördags och i
måndags, återstår oss att söga någ:a ord om den del
af Banko-Utskottets fö
kanta promemorian, som bar afseende på statens
medverkan till ::ypstucksföreninga:s och privat-
bankers bildande, i hvilket alseende Utskottet
föreslår metdeiandet af kreditiver från riksban-
ken, promemorian åter, att privatbankernas sed-
lar skulle indragas efter den närvarande oktro-
yens slut oca till en viss del kunna utbytas mot
riksbankens, på det sättet, ati de hypotheksföre-
ningar och privatburser, till bvika tillstånd el-
ler privilegium Io.rnides, skulle få inlemna sina
lånesökandes erueter til riksgäldskontoret, som
gaf sina obli r, hvilka s
ioxer i utbyte d:
dermera finge in.exlas eiler diskonteras i ri
banken.
I
svåri
id förekomma, eiter vir tanke, tvenne
er att bosinna. Den företa visar sig der-
uti, att om någon betydande bjelp skalle, genom!
den föreslagna å den, kunna leianas åt de ifrå-
gavarande kred:tisrättningarne, så erfordrades der-
till antingen alt draga en del af bankens sediar
ifrån anidra lånefonder, eller ock att öka sedel-
stocken till ett Lolopp, som gjorde en högst be-
tydlig ing al riksgäld-kont rets i
ner nödvändi om myntvärdets upprättsållande
icke reden i för ti band skulie äfventyras. fTäg-!
ger man då rit den betänklighet, som ailt: d
visar sig alt invceekia stitens affärer med de en-
skilda kreditinrittningarnes, så måste man göra
sig den ? , hvad hypotteksförenin-
bältre, att låta de
gerne sse
sjelfva nysar mot billig ränta,
medelst it de kunaa och hvilket
Vi något annat land,
der st . som i promemo-
rian Kf t sig för enskilda entrepri-
utan tft misskänna den
mer det oss
betänklig
ödjas, innan man kan
ce
goda af
derföre nr
Lerna tydas
t, alt de
ste undar
erna serskildt beträf-
ieke undgå att vid detta till-
ilandet af grunderna
sker i framtiden, upprepa hvad vi
äfven tiliförene sttrot, att man i fämsta rummet
bör undvika de t dubbla fel, som blifvit begån-
get, dels genom dessa bankers monopoliserande,
d. v. s. genom de tt dem meddelade uteslu-
tande privilec cier i förening med rättigheten att
utgifva små edlar, dels genom den oförlätliga lätt-
sinnigheten alt upphböfva den egentliga solidariska
eller gemensamma - ansvarigheten för aktie-egarne
genom föreskrilten alt desse, i höndelse af stopp-
ning i vexlingen, icke kunna kräfvas förr, än ut-
redning föregålt. Vill man se, huru långt denna
eiterlåtenhet sträckt sig, så beböfver man blott
så upp kongl kungörelsen af den 44 Januari
1 angående inrättande af enskilda banker
diskonter, ecr sedan dermed jemföra de ut-
na privilegi - Vi anse nyssnämnde doku-
ment så vigstist, tt ett stycke deraf förtjenar
ordagrannt införas. Man läser nemligen der föl-
jande:
Wi Carl Jehan
ve vetterligt: Att sedan
Rikets Ständer a Riksdag, uti unierdånig
skrifvese af den 29 er förledet år, anmält,
det Rikets Siämers uppmärksamhet blifvit fästad
derpå , hurusom rv överklagade förlägenheten i
allmänna rörels mn skule kunna minskas genom
upprättande af cecskildte bolag till bestridande af
en sammansatt upplinings- och utlåningsrörelse
hvilka, oberoenie Ständers penninge
skulle förena de audes o h kapitalbeh
des interessen och ngom göra den vidsträckta
kr -rörelse im i
räkning bedri? hvadan
konts sen häldre böra ö
da omankan, än utgöra föremål för
gens om : så hafre Wi, med yi!
Risxets Siänder, uti deras ofeannämnde
detta afseende i underdånighet anfört, ve!
ensstämmelse me: hvad Rikets Ständer Ii:
härigenom i nåder förordna och kungöra:
4:0. Att bolag, hvilka hafva till forcmål, tiil
enskilde personer utlåna penningar, måga, då sicont
uppå skeende ur dåniga ansökningar, af Oss i nå-
der tillåles, äga a id penningeförsträckningars med-
deland2, den h liga ränta afdraga, dock icke!
för längre tid, än högst ett år; äfvensom att efter
förfallotiden uppbära samma öfverränta, som för Ban-
kodiskonten är stadgad: hvarvid dock, vid äfventyr af
den maddelade ti ns unphörande, bolaget för-
i öfver-
lant,