BTR Rn UR: en den der, medan han i något af de förenade Rikena vistas eller i dess tjenst anställd är, begår brott som i nämnda SS omtalas. 42 8. Bådar någon upp krigsfolk eller håller manskap samman, som hemlof fått, att dermed utföra brott emot allmän säkerhet och medborgerlig frihet; varde dömd till fängelse i första elier andra grad. Var faran ringa; då må till fängelse i tredje grad dömas. 43 . Sprider någon kring landet ut lögner eller falska rykten, de der för Rikets säkerhet farliga äro, i uppsät att dermed åstadkomma a!lmänt buller eller oväsende; dömes till fängelse i sjette eller sjunde grad, der gerningen ingen verkan hade, som svårare straff medförer. 14 g. Har den, som uppdrag fått att i ärende, som Riket rörer, med främmande Makt nägot afhandla eller sluta, uppsåtligen dess fördel emot Riket främjat eller Riket eljest skadat; dömes tll fängelse i första eller andra grad. Tager han, i sådan afs:gt, gåfva eller förläning af främmande Makt; dömes, ändå att skada deraf ej kom, till fängelse i andra eller tredje grad. 15 S. Tager annan, än den, som i 44 G sägs. gåfva eller förläning af främmande makt, för att dess fördel emot Riket främja eller Riket eljest skada; dömes till fängelse, i tredje elier fjerde grad. 16 S. Hvad den, som mot 44 eller 45 8 sig förbrutit, af främmande Makt tagit, vare till Kronan förverkadt. 47 S. Mar den, som betrodd är att veta hemliga underhandlingar, rådslag eller slut i ärende, derå Rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt ligger, dem uppenbarat, eller handling, som han i ty mål lönlig hålla bort, utan lof utgifvit eller kungjort; dömes till fängelse i första eller andra grad. Skedde brottet utan uppsåt att skada göra, och var faran ringa; då må till fängelse i tredje grad dömas. 48 8. Nu hafva sådana hemligheter eller handlingar, som i 47 sägas, kommit till annan persons kunskap eller i hans hand, och är honom veterligt. att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgifver eller kungör han dem uppsåtligen; varde dömd till fånge!se i sjette eller sjunde grad. 19 S. Hvar som, i uppsåt att Riket skada, förfiskar, undanhåller, förstörer eller förderfvar handling, som innefattar bevis för Rikets säkerhet eller rättigheter emot annan Stat; varde dömd till fängelse i andra eller första grad. 20 S8. Den som, utan sådant uppsåt, som i 49 sägs, men med kännedom om vigten af handling som der omtalas. den med vilja undanhå!ler, förstörer eller förderfyar, straffes med fänge:se i femte eller sjette grad. 21 8 Rubbar man uppsåtligen Rikets gränsomärken; dömes till fängelse i femte eller sjette grad. 22 . Hvar, som i något af de i 4, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9I, 10, 12, 44, 15, 17, 19, 20 och 24 CI sagda fa:l, vet brott å färde vara, och ej i tid uppenbarar de omständgheter, honom derom kunniga äro, dömes til fänge!se, högst i femte grad. Ej skall dock någon af de i 5 Kap. 42 nämnda personer till straff i ty mål fållas. der brottets upptäckande icke utan angifvelse till åtal ske kunnat. od 23 S. De i 42, 414, 45, 46, 17, 18, 19.20, 21 och 22 SS gifmr b-stämme!ser skola ock tillämpas om de der nämnda brott mot Norrige föröfvas. F 24 S. Svensk eller Norsk man. som utan Konungens tillstånd läter bruka sg såsom sändebud från fråmmande Makt, i angelägenhet. som något af dej förenade Rikena rörer, eller inlåter s:g i underhandling derom med främmande Makt eller dess sändebud, dömes till fånge!se i sjunde elter sjette grad. 25 S. Värfvar man folk i Riket till främmande krigstjenst; dömes till fängeise i sjunde grad celher böter. 26 8. Pen, som förleder eler hjelper krigsman till rymning. straffes, om det sker i krigstid, med fängelse i sjunde eler sjette grad, och om det sker i fredstid, med böter eller fänge!se i sjunde grad. 27 . Förgrper sg någon. med väl!d eller annan misshandel, å främmande Stats Regent, medan han här i Riket vistas; straffes med fängelse i första eller andra grad. Sker slik förgripese å främmande Makts sändebud här i Riket; vare straffet fängeso, en grad högre, än för lika våld eller misshandel i allmänhet ådömas bort, och der förbrytelsen i allmänhet med böter bestraffas, fängelse i sjunde grad. Sker dråp, som i 47 Kap. 4 eller 5 sägs, å nägon af de personer nu nämnda äro; miste dråparenlifvet. : 28 S. Talar celler skrifver man smädligen mot person, som i 27 8 nämnd är, eller förgriper man sig mot honom med hote!se eller annan missfirmlig gerning; straffes högst med fängelse i sjette grad. 29 8. Fj må brott, som i 27 eller 28 sägs, der ej dråp skett, åtalas af allmän åklagare, utan att Konungen dertill lof gifver. 30.S. Den, som till straff efter 4, 2, 3, 4, 5, 6. 7, 8, I, 10, 42, 44, 45, 47. 19 elieor 24 dömes vare ock förfallen till den påföljd, som i 2 Kap. 24 S utsatt är. l I I Il 10 Kap. Om Majestätsbrott; så ock om brott emot Riksstyrelse eller Rikets Ständer. NN 4 S. Förgriper sig någon emot Konungen, medhk våld eller annan misshandel å hans person; mistel ifvet. 2 2 S. Förgripelse, som i 4 sägs, mot Drottning e Enkedrotitning eller Thronföjare, varde med fängelse i: första eller andra grad belagd. ) 3 S. Begås förgripelse, som i A S sägs, mot ani Jan person af Konungahuset, som Konglig eller Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter, än de i 2: ) nämnda; vare straffet fängelse, en grad högre, än h ör lika våld eller misshandel i allmänhet ädörn bort; och må det fängelsestraff ej i något fall sättas inder sjette grad. 4 S. Varder å någon af de i 2 etter 3 S nämnda eersoner dråp föröfvadt, såsom i 47 Kap. 4 eller 3 ) sägs; miste dråparen lifvet. Sker å någon af dessa st ;ersoner dråp, som i 6 af samma kapitel sägs;fa are straffet Tängelse i första eller andra grad. di 35 S Talar elier skrifver man smäådligen motld konungen, Brottning, Enkedrottning eller Thronfö-re are, eller förgriper sig mot någon af dem med hosj else ciler annan missfirmlig gerning; dömes till fän-ti else i femte eller sjette grad. Sker det mot per-)sa on, som i 3 8 nämnd är; vare straffet fängelse ilhi unde grad eller böter till tvåhundrade Riksdaler. gå 6 S. Ej må brott, som nu sagda äro, der ej dråp) ot T i t : as) te