BTR Rn UR: en
den der, medan han i något af de förenade Rikena
vistas eller i dess tjenst anställd är, begår brott som
i nämnda SS omtalas.
42 8. Bådar någon upp krigsfolk eller håller man-
skap samman, som hemlof fått, att dermed utföra
brott emot allmän säkerhet och medborgerlig frihet;
varde dömd till fängelse i första elier andra grad.
Var faran ringa; då må till fängelse i tredje grad
dömas.
43 . Sprider någon kring landet ut lögner eller
falska rykten, de der för Rikets säkerhet farliga äro,
i uppsät att dermed åstadkomma a!lmänt buller eller
oväsende; dömes till fängelse i sjette eller sjun-
de grad, der gerningen ingen verkan hade, som svå-
rare straff medförer.
14 g. Har den, som uppdrag fått att i ärende,
som Riket rörer, med främmande Makt nägot af-
handla eller sluta, uppsåtligen dess fördel emot Ri-
ket främjat eller Riket eljest skadat; dömes tll fän-
gelse i första eller andra grad. Tager han, i sådan
afs:gt, gåfva eller förläning af främmande Makt; dö-
mes, ändå att skada deraf ej kom, till fängelse i an-
dra eller tredje grad.
15 S. Tager annan, än den, som i 44 G sägs.
gåfva eller förläning af främmande makt, för att dess
fördel emot Riket främja eller Riket eljest skada;
dömes till fängelse, i tredje elier fjerde grad.
16 S. Hvad den, som mot 44 eller 45 8 sig för-
brutit, af främmande Makt tagit, vare till Kronan
förverkadt.
47 S. Mar den, som betrodd är att veta hemliga
underhandlingar, rådslag eller slut i ärende, derå
Rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt lig-
ger, dem uppenbarat, eller handling, som han i ty
mål lönlig hålla bort, utan lof utgifvit eller kun-
gjort; dömes till fängelse i första eller andra grad.
Skedde brottet utan uppsåt att skada göra, och var
faran ringa; då må till fängelse i tredje grad dömas.
48 8. Nu hafva sådana hemligheter eller hand-
lingar, som i 47 sägas, kommit till annan persons
kunskap eller i hans hand, och är honom veterligt.
att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgifver eller
kungör han dem uppsåtligen; varde dömd till fån-
ge!se i sjette eller sjunde grad.
19 S. Hvar som, i uppsåt att Riket skada, för-
fiskar, undanhåller, förstörer eller förderfvar hand-
ling, som innefattar bevis för Rikets säkerhet eller
rättigheter emot annan Stat; varde dömd till fän-
gelse i andra eller första grad.
20 S8. Den som, utan sådant uppsåt, som i 49
sägs, men med kännedom om vigten af handling
som der omtalas. den med vilja undanhå!ler, förstö-
rer eller förderfyar, straffes med fänge:se i femte el-
ler sjette grad.
21 8 Rubbar man uppsåtligen Rikets gränsomär-
ken; dömes till fängelse i femte eller sjette grad.
22 . Hvar, som i något af de i 4, 2, 3, 4, 5, 7,
8, 9I, 10, 12, 44, 15, 17, 19, 20 och 24 CI sagda
fa:l, vet brott å färde vara, och ej i tid uppenbarar
de omständgheter, honom derom kunniga äro, dö-
mes til fänge!se, högst i femte grad. Ej skall dock
någon af de i 5 Kap. 42 nämnda personer till
straff i ty mål fållas. der brottets upptäckande icke
utan angifvelse till åtal ske kunnat. od
23 S. De i 42, 414, 45, 46, 17, 18, 19.20, 21
och 22 SS gifmr b-stämme!ser skola ock tillämpas
om de der nämnda brott mot Norrige föröfvas. F
24 S. Svensk eller Norsk man. som utan Konun-
gens tillstånd läter bruka sg såsom sändebud från
fråmmande Makt, i angelägenhet. som något af dej
förenade Rikena rörer, eller inlåter s:g i underhand-
ling derom med främmande Makt eller dess sändebud,
dömes till fånge!se i sjunde elter sjette grad.
25 S. Värfvar man folk i Riket till främmande
krigstjenst; dömes till fängeise i sjunde grad celher
böter.
26 8. Pen, som förleder eler hjelper krigsman
till rymning. straffes, om det sker i krigstid, med
fängelse i sjunde eler sjette grad, och om det sker
i fredstid, med böter eller fänge!se i sjunde grad.
27 . Förgrper sg någon. med väl!d eller annan
misshandel, å främmande Stats Regent, medan han
här i Riket vistas; straffes med fängelse i första el-
ler andra grad. Sker slik förgripese å främmande
Makts sändebud här i Riket; vare straffet fängeso,
en grad högre, än för lika våld eller misshandel i
allmänhet ådömas bort, och der förbrytelsen i all-
mänhet med böter bestraffas, fängelse i sjunde grad.
Sker dråp, som i 47 Kap. 4 eller 5 sägs, å nä-
gon af de personer nu nämnda äro; miste dråparen-
lifvet. :
28 S. Talar celler skrifver man smädligen mot per-
son, som i 27 8 nämnd är, eller förgriper man sig
mot honom med hote!se eller annan missfirmlig ger-
ning; straffes högst med fängelse i sjette grad.
29 8. Fj må brott, som i 27 eller 28 sägs, der
ej dråp skett, åtalas af allmän åklagare, utan att Ko-
nungen dertill lof gifver.
30.S. Den, som till straff efter 4, 2, 3, 4, 5, 6.
7, 8, I, 10, 42, 44, 45, 47. 19 elieor 24 dömes
vare ock förfallen till den påföljd, som i 2 Kap. 24
S utsatt är.
l
I
I
Il
10 Kap.
Om Majestätsbrott; så ock om brott emot Riks-
styrelse eller Rikets Ständer. NN
4 S. Förgriper sig någon emot Konungen, medhk
våld eller annan misshandel å hans person; mistel
ifvet. 2
2 S. Förgripelse, som i 4 sägs, mot Drottning e
Enkedrotitning eller Thronföjare, varde med fängelse i:
första eller andra grad belagd. )
3 S. Begås förgripelse, som i A S sägs, mot an- i
Jan person af Konungahuset, som Konglig eller
Furstlig värdighet inom Riket åtnjuter, än de i 2:
) nämnda; vare straffet fängelse, en grad högre, än h
ör lika våld eller misshandel i allmänhet ädörn
bort; och må det fängelsestraff ej i något fall sättas
inder sjette grad.
4 S. Varder å någon af de i 2 etter 3 S nämnda
eersoner dråp föröfvadt, såsom i 47 Kap. 4 eller 3
) sägs; miste dråparen lifvet. Sker å någon af dessa st
;ersoner dråp, som i 6 af samma kapitel sägs;fa
are straffet Tängelse i första eller andra grad. di
35 S Talar elier skrifver man smäådligen motld
konungen, Brottning, Enkedrottning eller Thronfö-re
are, eller förgriper sig mot någon af dem med ho- sj
else ciler annan missfirmlig gerning; dömes till fän-ti
else i femte eller sjette grad. Sker det mot per-)sa
on, som i 3 8 nämnd är; vare straffet fängelse ilhi
unde grad eller böter till tvåhundrade Riksdaler. gå
6 S. Ej må brott, som nu sagda äro, der ej dråp) ot
T
i
t
:
as) te