onämnde fienden. Herdegossen berättade, att ei
fråmmande, i brun kappa, hade i hast skrifvi
brefvet på sin plånbok, gifvit honom två silver
Tees, Oca sedan försvunnit på vägen till Pamplons
Jag har sett mannen,, sade Don Rivadavia
hans ansigtsdrag utvisade icke en fantast elle
bedragire.n
Nu fjödo klockorna, som kallade alta, i daler
boende, upp till slottet, och då landtfolket, som
fruktande eldsvåd,, skyndsamt inställde sig, ba
rättade, att man i skogstrakten märkt flera banc
rigenare, steg faran till visshet, Arsenalen måst
utlemna sitt vapenförråd, ända till den mest ro
stiga hellebard; beckkransar upplyste borggården
den uppdragna, väl befåstade vindbryggan afskal
ingången och gäckade fienden, som endast föror-
sakat slottets invånare och deras landtliga tj Ip
corps en sömnlös natt: en ringa olägenhet, ersatt
genom Castellanens utdelade rika förråd från kök
och källare, och hvilket intygades genom folksån-
ger, som från murarne skallade djupt neri dalen.
X.
Jonan Doa Joses flykt på morgonen blef bemärk:
på Albarca, syntes pagen Laurentio i ekskuggan vic
herdehyddan, förande den unge grefvens sadlade
stridshäst vid tygeln. Förundrade skyndade Dam-
gaja och alla de, s0m voro i byd!an, emot ho-
nom och frågade. :
Grefven befallde migi galleriet hemligt, sti
från Jadugården uttaga OCh hitföra hans bästa
stridshist, och jaZ trodde alt Doa Jose skulle re-
dan varit här.
Han hade icke förr yltrat detta, än greven, i
full rustning, från e2 arnan sida framträdde. På