borgenärerne i tillfälle att erhålla upplyssing om gäldenärs tillgångar och ställnicgen af hans bo o. s. V. hvilket bäst genom ändamålsenliga föreskrifter om bokföringen kan vinnas, och äntligen att så ordna boets förvaltning och korkursrättegången, att hvad stadgadt blifvit om bokföringen och assvar å gäldenär för vårdslöshet eller bedräglighet må efterlefvas, samt för öfrigt boet skyndsamt utredas. För vinnande hära! föreslår herr Å.: pr o Ste to 3 Ah M Ålbkonn als ma anses vorjan von Alla exekutiva åt gårder mot gäldenär inställas, f åa den d2g och stund han sia cessionsansökning ingifvit. utan att som vilkor må erfordras att ansökningen åtföljes af förteckning öfver boets tilgårger och skulder; . Att alla håndlanda, i gross eller minut, skeppsreda.e, skeppsfurnerare, fabrikarter och handtverkare, som icke enda:t arbeta på bestälning åt kunder, utai kåla magasin eller försäljnirgsbod, eller på sina rum drifva bandel med fårdfgejord vara, samt öfrige idkare af förädlingsyrken i samma kategori, skola vara ovillkorigen förpligtade: att föra en jurnal öfver sin rörelse, hvilien för hvarje deg upptager köp och försäjsingar, handelsoch pennirgetransaktioner samt ingångae förbindelser och i alimänhet allt, hvad de, under hvad tit I det vara må, emottagit eller utgivit, med undantag af utgifter för lefnads.och hushållsomkostnader, hvilka blott för hvarje månad i summe införas; att sammanhäfta och bevara alla bref i affårer, som de emottaga och likaledes i bok koziera alls bref, som de afsända, och slutligen att hvarje år öfver deras förmögenhets tillstånd upprätta ett inventartium, eller balansextrakt, upptagande, å ena sidan, all deras fasta och lösa egendom med värdet derå, slla deras skuider och ingångna betalniogsförbindel:er, hvilket inventarium eller balansextrakt år efter år skall inöras, egechändigt underiecknadt,i en för detta ändamål inrättad bok. Ala dessa böcker skola föras utaa toma mellanrum, utstrykningar och o. d., samt af borgmästare i stad eller domare å landet före hvarje år lörses med folieriog och märke å hvar sida, samt med samma personers påteckning på första och sista sidap; inventariieller balansboken skall blott hvart 40:e år så påtecknas, men alla böckerna skola förvaras i 10 år. Vidsre föreslås att i hvarja konkurs grarsknirg af gäldenårs böcker skall uppdragas åt en särsk:li kurator, hvilken ut:es på det sättet att sedan dorzare i stad eller å landet upprättat en lista över redlige och affirskunnige personer, hugade att sig ett sådant kall åsaga, så väljer Kzns Befhde deribland det antal sådsne kuratorer, som anses behöfligt. En sådan offen:lig kurator skall genast, så snart cessionsansökning ingiven är, taga hand om gäldenärs bo, an:talta om försegli-g af böcker, handlisgar och all egendom, som löper fara att förskingras, jerte gode mänzen verkställa uppteckning af boet, och tillbålla dem att upp yl!la sina åligganden. Han skall ock, efter granskning af böcker och handlingar, afgiva berättel:e till demstolen och borgenärerne om boets tillstånd och huruvida mot gäldenär anledviog til vårdslöst eller badräsligt fö-hållande fö ekomimer, och i bändelse sådan anledning är för banden, skall domstolen deröfver döma, utan awt afrakta slutet af den civila tvisten. I sammanhsvg härmed föreslås att anslagstiden i konkurs må förkortas, :ör personer inom läa.tt till 2, för avdra inrikes borgenärer till 4 och för utländningar till 6 månader. Andåtligen har herr Å. väckt en 6:te motion, 1örande banklagstiftningen, yrkande: att Riktts Ständer må besluta, det bankens allmänna diskontrörelse, äfvepsom bandelsoch näringsd!skonten hädanefter må bedrifvas genom belåning endast af sådane papper, hvilka bestämdt äro tillkomne i följd af verkligen gjorda sffirer, och som actingen äro isrikes vexlar eller ock innehafva sådana vexlars natur; dock att dels verkställigheten af detta beslut uppstjutes till den tid, då oktrojerne för nuvarande privatbanker: tilländalapit och dessa banker blifvit reorganiserade, del: att: da s. k. respilmånadersa för ella i diskontväg från 1845 års början utgifvande lån afskaffas, samt omrsättningsterminernas antal efter hand förminskas. Denna 6:te mo!ion har herr ÅA. vidare utvecklat i en 7:de motion angående utlåningsbanker. Herr Å. yrkar, att dessa baok:rs verksamhet må skiljas i tvänne delar, den era för affärsmän, den andra för fastighe:sägare, samt vidare att baaker, hvilka: sedelutgifoingar ej stå i bestämdt förhållande till deras innehavande reella mynt, ej böra tillåtas, samt föreslår derföre: j Att nuvarande privatbanker böra upphöra vid oktrojens slut och inga sådana rtidare tillåtas; R:s Ständr; back öfvertager vid oktrojersg slut till in!ösen tå sto.t belopp privatbankssedlar, som svarar emot de a! privatbankerne då innehafvande säkra låcehand:lzgar, hvilka blifvit på banken transporterade; Usi en stad i hvarje lär inrättar riksbanken ett filialäontor, med samma utlåningsrätt på namnsäker-. het, som hufvudbankens; Riksbankens förändrade lånerörelsa börjas dea 4 Januari 1848 och fördelas i tre klasser, nemligen: lån på namn och lån på rörlig pant, allt för affårsmän, samt l!åa på fastighet, för ägare af sådan. I första klassen belinas ej papper med borgensörbindelser eller andra ä2 de, som äga lika exekuti! kraft med vexlar. Herr A. åsyftar härmed, att lån ej må beviljas på andra papper än sådane, som representera en verkligen gjord affår, samt att ingens namn antages, som någocrsin fördröjt sin betalnings skyldighot till banken, hvadsn her: ÅA. föreslår, att lånekuntorea meddela hvarand:a uaderrättelse om sädine namn, Fö: andra kassens rörelse, som mest har afseesde på vågörda eff kter, anser herr Å. föga föräsdring nödig. Få tredje klassen, eller fastighatslån, föreslår herr : A. att belåningea må utsträckas till en tredjedel ar fastighetens värde, efter elt medium af de tio sista ; årens t:xering; lånen skulie icke uigå i kontant, utan 4 i obligationer å 400 till 4000 rdr, löpande med 4 procests ränta och förfallne till betalniog 1 år eter