Hr Petrd. Jag her legärt ordet i avledning af den
ipplyssicg hr Wedberg b-biingst, em den frektion a!
1tsk., som arter att utsk. blott eger att astå eller bavi!-
4 äskade arstsg, mer icka inlåta sig i någon motiverad
verklig pröfvisg. Jeg har hört sådant förut omtalas såsom
jarande en städsa från ordörandens sida i utsk. försvsrad
ats ; men det synes mig, som hide ordförerden sjelf
sia reservation frångått denna mecing, då han före-
agit sig utförandet al en slegs bevisaing argående
nyttan och beh fligheten af isstruätiorskompanierna.
DÅ intet med återremiss är att vinva, försyar jag min
oegäran om bijall. — Her A. Berg och Geijar in-
tämde.
Hr De Marg. Jag instämmer med hrr Schartau
och Berg ech finner besynnerligt, att man begär åter-
remiss till Statsu:sk., för att gerom detta utsk. blott
uttrycka en önskan; uttrycket af en sådan bör ske
genom ett helt annat utsk. cch icke genom detta, hvil-
set tillkomraer att agifva positiva utlåtanden.
Hr Wern. Vid närmera eftersinnarde finner jag
ämpligh ten af hvad br Petrå förestsgit, att de åsig
ter j:g nu framlagt böra få tilämpnirg på försvars
verzet i al!mä het och icke vid denna punkt eodast
Momertet godkändes. (Forte. följ r.)
Enn A
)
UTSXOTTSBETÄNKANDEN.
Från Lag-Utskottet hafva följande betänkanden
ankommit:
M 31, belärkande i anledning af väckta mo-
t:oner engående förändring i vissa delar af nu
gällande lagstadgarden om giftorätt och arfs-
rätt samt morgongåfva och fördel.
F.era ledamöter inom Boadeståndet och äfven
en inom Borgareståndet bafva väckt motioner och
yrkat, dels att den skillnad i rätt till arf för olika
kön, som ru eger nm efter landsrätt, måtte upp-
höra och en lika arfsrätt stadgas för man och
qvisna, dels ock att den olikhet, som för närva-
rande finnes i giftorätten efter landsrätt, jemväl
måtte försvinna och makar, antirgen de bo på
landet eiler i staden och hvad stånd de tillhöra
således hädsnefter rjuta bka giftorätt. Riket:
Ständer vid sistlidne riksdag beslö:o för sin de
en sådan förändring och :fläto skrifvelse derom
till Kons:l. Maj:t, men den vardt icke bifaller
L:kaledes besiöto R. St. och framställde i nyss
nämnde skrifvelse den förändring i afseende p
arfsrättep, att den rätt broder och syster äga
att vid arfstigt träda i sin sflidne faders oci
moders ställe, skulle till syskoss afkomlingar ut
sträckas, och då hr Ekholm yrket, att berörd
skrifvelse måtte i sin helhet förnyas, har U. äf
ven tagit denna fråga i öfvervägande.
Med citerande af de redan förut, så väl a
fagkommitteen, som vid sistlidne riksdag angåend
dessa förändringar anförde motiver, och med bi
bebållande af i det närmaste samma redaktior
som oftanämnde R. St:s skrifvelse, har U., son
likväl ieke ansett istadarättens muisträckning til
syskonbarns afkomlinvgar böra föranleda någo
utsträckning till bördsrätten, hemställt att här
under citerade kapitel och paragrafer måtte er
hålla följande lydelse: .
Giftermålsbalken.
9 ksp. 3 S kommer att lyda så!uada:
Mo-gongå va skall tagas af mannens enskilda lott
boet. Har hust:u. som mannen öfverlefver, barn e
t:r bonom, eller dör hustrun förr än mannen, då cg
morgorvgåfva j rum.n
40 ksp. 2 S. Man och bustru hafva gitorätt ti
I häliten hvardera i all den lösa egendom. samt de
fasta egendom i etad eller å stadens mark, som d
lega eller ega få, så ock den festa egandom på lande
hvilken de i bjonelag efla tillssmmans. I den fest
egendom på lacdet, som man eller hustru före e
ler under äktenskapet ärft. eller förut (örvärft, ege
j endra mekan giftorätt; dock vare all årlig rävt
och afrad deraf under lösören räknad. Varder unde
äktenskapet egendom genom gåfva eller testsmen
till ena makan gifven, med vilkor att dana honorh c
ler henne easkildt tillhöra skall; i den egendom rjut
den andra mskan ej eller giftorätt.
3 4, 5 och 6 SS upphäfrss.
41 bep. 2 6. Slutet af 2 purkten: sehvad deun
der lands- elter stadsrätt höra utgår.
7 6. Hafver man sält sin hustrus, eller hustr
sin mans odaljord, till sin epskilda nytto; gilvo s
mycket igen af odaljord sin. Ar then jord till bog
ges tberas rytto såld; fylle tå hvar af sin jord, ti
hälften hvardera.n
Ärfdabalken.
2 kap. 1 8 erhåller följande förändrade lydelse:
Dör fader eller moder; ärfve då son halft, oci
halft dotter.n
3 kop. Detta koepitel erhåller följande förändrad
lydelse: :
1 S. Är ej bröstarfriage till efter den döde, oc
lefva de:s föräldrar; då tegon de arfvet.
2 8. Är en af föräldrarne död, och äro sysko
till, ett eller flere, efter den, som ärfvas skall; ärfve
då de med den af föräldrarae, som lafvar, och tåge
den del, som den döda fadren aller Modren ärfva sX0
lat, om han eller hon lefvat. Är något af syskons