Hr Petrd. Jag her legärt ordet i avledning af den ipplyssicg hr Wedberg b-biingst, em den frektion a! 1tsk., som arter att utsk. blott eger att astå eller bavi!4 äskade arstsg, mer icka inlåta sig i någon motiverad verklig pröfvisg. Jeg har hört sådant förut omtalas såsom jarande en städsa från ordörandens sida i utsk. försvsrad ats ; men det synes mig, som hide ordförerden sjelf sia reservation frångått denna mecing, då han föreagit sig utförandet al en slegs bevisaing argående nyttan och beh fligheten af isstruätiorskompanierna. DÅ intet med återremiss är att vinva, försyar jag min oegäran om bijall. — Her A. Berg och Geijar intämde. Hr De Marg. Jag instämmer med hrr Schartau och Berg ech finner besynnerligt, att man begär återremiss till Statsu:sk., för att gerom detta utsk. blott uttrycka en önskan; uttrycket af en sådan bör ske genom ett helt annat utsk. cch icke genom detta, hvilset tillkomraer att agifva positiva utlåtanden. Hr Wern. Vid närmera eftersinnarde finner jag ämpligh ten af hvad br Petrå förestsgit, att de åsig ter j:g nu framlagt böra få tilämpnirg på försvars verzet i al!mä het och icke vid denna punkt eodast Momertet godkändes. (Forte. följ r.) Enn A ) UTSXOTTSBETÄNKANDEN. Från Lag-Utskottet hafva följande betänkanden ankommit: M 31, belärkande i anledning af väckta mot:oner engående förändring i vissa delar af nu gällande lagstadgarden om giftorätt och arfsrätt samt morgongåfva och fördel. F.era ledamöter inom Boadeståndet och äfven en inom Borgareståndet bafva väckt motioner och yrkat, dels att den skillnad i rätt till arf för olika kön, som ru eger nm efter landsrätt, måtte upphöra och en lika arfsrätt stadgas för man och qvisna, dels ock att den olikhet, som för närvarande finnes i giftorätten efter landsrätt, jemväl måtte försvinna och makar, antirgen de bo på landet eiler i staden och hvad stånd de tillhöra således hädsnefter rjuta bka giftorätt. Riket: Ständer vid sistlidne riksdag beslö:o för sin de en sådan förändring och :fläto skrifvelse derom till Kons:l. Maj:t, men den vardt icke bifaller L:kaledes besiöto R. St. och framställde i nyss nämnde skrifvelse den förändring i afseende p arfsrättep, att den rätt broder och syster äga att vid arfstigt träda i sin sflidne faders oci moders ställe, skulle till syskoss afkomlingar ut sträckas, och då hr Ekholm yrket, att berörd skrifvelse måtte i sin helhet förnyas, har U. äf ven tagit denna fråga i öfvervägande. Med citerande af de redan förut, så väl a fagkommitteen, som vid sistlidne riksdag angåend dessa förändringar anförde motiver, och med bi bebållande af i det närmaste samma redaktior som oftanämnde R. St:s skrifvelse, har U., son likväl ieke ansett istadarättens muisträckning til syskonbarns afkomlinvgar böra föranleda någo utsträckning till bördsrätten, hemställt att här under citerade kapitel och paragrafer måtte er hålla följande lydelse: . Giftermålsbalken. 9 ksp. 3 S kommer att lyda så!uada: Mo-gongå va skall tagas af mannens enskilda lott boet. Har hust:u. som mannen öfverlefver, barn e t:r bonom, eller dör hustrun förr än mannen, då cg morgorvgåfva j rum.n 40 ksp. 2 S. Man och bustru hafva gitorätt ti I häliten hvardera i all den lösa egendom. samt de fasta egendom i etad eller å stadens mark, som d lega eller ega få, så ock den festa egandom på lande hvilken de i bjonelag efla tillssmmans. I den fest egendom på lacdet, som man eller hustru före e ler under äktenskapet ärft. eller förut (örvärft, ege j endra mekan giftorätt; dock vare all årlig rävt och afrad deraf under lösören räknad. Varder unde äktenskapet egendom genom gåfva eller testsmen till ena makan gifven, med vilkor att dana honorh c ler henne easkildt tillhöra skall; i den egendom rjut den andra mskan ej eller giftorätt. 3 4, 5 och 6 SS upphäfrss. 41 bep. 2 6. Slutet af 2 purkten: sehvad deun der landselter stadsrätt höra utgår. 7 6. Hafver man sält sin hustrus, eller hustr sin mans odaljord, till sin epskilda nytto; gilvo s mycket igen af odaljord sin. Ar then jord till bog ges tberas rytto såld; fylle tå hvar af sin jord, ti hälften hvardera.n Ärfdabalken. 2 kap. 1 8 erhåller följande förändrade lydelse: Dör fader eller moder; ärfve då son halft, oci halft dotter.n 3 kop. Detta koepitel erhåller följande förändrad lydelse: : 1 S. Är ej bröstarfriage till efter den döde, oc lefva de:s föräldrar; då tegon de arfvet. 2 8. Är en af föräldrarne död, och äro sysko till, ett eller flere, efter den, som ärfvas skall; ärfve då de med den af föräldrarae, som lafvar, och tåge den del, som den döda fadren aller Modren ärfva sX0 lat, om han eller hon lefvat. Är något af syskons