ner nej, då bar Ståndet bifallit återremiss af ofvan-
nämnde punkt.
Voterivgen, i vanlig ordnicg anställd, utföll med
49 Ja emot 23 Nej, och hade Ståndet således bifallit
3:dje punkten i Statsutskottets utlåtande JM 35.
mm ee
UTSKOTTSBETÄNKANDEN.
Bevillnings-utckottets betänkande M 1, angå-
ende grunderne för den blifvande allmänna
bevillrisgen, samt föreskrifterne för tillämpnin-
gen deraf.
Vid öfverlemnandet af detta betinkanda anmärker
U., att de i förslaget till berilleingsstadga förekommande
procent ej!er zifferbelopp endast försagsvis blifvit upr-
tagne, samt att U. vill, sedan R. St. fastställt bevil-
Diagsgrunderbe, och statsbristsumman blifvit bes:ämd;
uppgi:va och föreslå de be!opp, hvarefts: hb villnings-
agifterne i hvarje fali skola beräknas.
Betinkandets första del, som uppteger motivern2
till de vietigaste af U. föreslagna föräsdringar, be-
handlar på samma gång, i ordning efter nummer:ö!j-
den sf paregraferna i bevillningsstadgan, de motioner,
som till U. inkommit.
Bland motioner, som afse actingen ändring uti el-
ler bibebå!liandet af grunderna i nu gällande -bevill-
nings-siadga, förekomma:
Hr G. W. Gilberg hier inom Bargareståodet väckt
L:ne motionir. Dea era föreslår såsom hulvudgrun-
der för ett cytt bevillningssystem: att Rikets Stränder,
sedan bevillnicg:-summan bifvit fsstställd, borda låta
upprätta en repartitiops-tariff, utvisande den på hvarje
serskildt län i riket belöpande andel af nämnde sum-
ma, hvilken andel skulle ovilkorligea utgå till bestämd
ziff-a, och inga öfverskott tillfelia staten elier riks-
gäldskentoret, ren att, om överskott möjligen upp-
komma, siulle de, såsom de skattskyldiges b-hbållning,
Teservera3s i Jandträsteriet; ett R. St. d:rjemte skuiie
förklate, dels att det vore hvarje ipom länet varznde
commuritas, såsom stad, 2kademi, församlirg på lan
det, mi:itärkorps, och så vidare, obetsget attfrån den
på lävet belöpande summa utbryia sin andel, och er-
dast för denoa dess andels erläggande vara ansvarig,
dels ock, att hvarje sådan cormunitas egdae icom egg
verketälla fördelzsiogen af communiteters bevillnings-
andel, till grund för hvilken fördelnicg communiteten
skulle ega läcga den är 1842 påförda bevillning; at
man således hidanefter icka skulle laxera, för atter-
hålla den beviljade summan, hvilken deremot, efter
bolagsröknings-metho?, endast borde fördelas och pro-
porlioncras efter skalldragarens inkomster och jör-
måga; fördelningen skulle verkställas af en så
kallad bevillniggs-kommittå, bestående afätta ledamöter,
valde afoch inom byarje commuaitet, med hafvudsaklig!
biträde af kropoogden, häradsskrifvaren, länsmanner
och fjerdings- eller sexmannen i orten, hvilka tjenste-
mär borde af communiteten serskildt gocigöras för
dsraås resekostned till och ifrån det ställe, hvarest
kommit:2:a bade sitt sammanträde. Den acdra mo-
tionen åter ionpchåller reservation af kommittenternes
rått att bisehålia allt det öfverskott, eom vid häref-
ter i Upsala stad skeeada bevillnings-texeriog möjligen
kan uppkomme, och hvilket öfverskott, enligt hvad i
motionez anföres, lätteligen kunde utröpsas, när den
tota:a bevillsirgssumrasn för hela riket efter vanlig
repartitions-metnod fördelas.
Nils Strindund, med bvilken fl te ledamöter a
Bonrdeståndet sig förenat, bar deremot föreslagit, st
grunderna för bevillningens bestämmande vid denne
Tiksdeg måtte bifva desamma, som rärvararde be
villnings-örordning innehåller.
U. yttrar härom: Hr Gillbergs omrörmälda förslag
till pytt bevillnings-:ystem synes visserligen vara gror.
dadt på en rigtig priccip, i så måtto, att detta förslog
antager en kestämd andel af bevillnivgs-summan fö
hvarje lär, till fördelning emeilan kommunerne; mer
då, i anseende till svårigheten stt tillvägebringa er
rättvis och billig fördelning på län, kommuner och
individar, förslaget skulle medföra desto större osäker.
het i tillämpnicgen, som cetsemma j.mväl hyi!ar på
den förutsättning, alt möjligen uppkommande briste
eller aikortniogar inom kommunerne skulle ersättas
genom restitution af redan irflutre och disponerad:
så kallade överskottsmedel, hvilkas användarde fö:
sådant ändamäl sannolikt även skulle möta hinder a
svårighetoa alt beräkna, i hvad mån något öfverskott
icke erfordrsdes till betäckande af de årliga restar-
tierne, hvilkas belopp i väsendtlig måtto skule blifva
beroende af kommunerecs beskattnipvgs-åtgärder, isynp-
nerhet vid förefallando s:ridigbeter om fördelningen,
för hvilass biliggande reotionären icwe eller antydi
någon utväg; så ans.r U. sig böra astyrka Rikets
högl!ofl. Ständer ett hr Gillbergs försleg till nya be-
villsingssruzder antaga.
Beträffande dernäst br Gillbergs reservation i afsa-
ende på möjligen uppkommende öfverskott vid bevill-
nings-taxerisgen inom Upsala stad; så hemställer U.
att cen minto lemnas vtan afseende,
Hvysd åtor arsår Nils Strindlunds motion, så har
U. för sia del ansett lämpligast, att bibehålla grun-
derna uti nu gällande bevillaings-stadga, med de mo-
difikatiorer i ett eler snoat aseerde, som bilsgde
förslag närmare utvisar.
I afsesnde på den personliga skyddsafgiften enligt
4 art., har U. fått emortaga åtskillige motioner nem-
igen: inom Prestesåndet, al kontrektsprosten Sand-
berg, avi bevillvingen efter denoa artikel mitte ned-
skttas till bölften, men likväl utgå till ruvarande be-
lopp, och ena helften få använcas till folkundervisnin-
gens ändamåissnligare ordcande, hvsröfver flare ef
ståndets ledamöter sig yttrat; irom Borgareståndet
af C. F. G.ijer awt skyddsagiten måtte alldeles för-
svinna, eller åtmisstone nedsättos till hälften, eller till
42 sk. för man och 6 sk. för qvinna, i anlednirg
varat her Winge. Gillberg. Tasergren. Gråå, Alm-
a a a nn en enn