ner nej, då bar Ståndet bifallit återremiss af ofvannämnde punkt. Voterivgen, i vanlig ordnicg anställd, utföll med 49 Ja emot 23 Nej, och hade Ståndet således bifallit 3:dje punkten i Statsutskottets utlåtande JM 35. mm ee UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Bevillnings-utckottets betänkande M 1, angående grunderne för den blifvande allmänna bevillrisgen, samt föreskrifterne för tillämpningen deraf. Vid öfverlemnandet af detta betinkanda anmärker U., att de i förslaget till berilleingsstadga förekommande procent ej!er zifferbelopp endast försagsvis blifvit uprtagne, samt att U. vill, sedan R. St. fastställt bevilDiagsgrunderbe, och statsbristsumman blifvit bes:ämd; uppgi:va och föreslå de be!opp, hvarefts: hb villningsagifterne i hvarje fali skola beräknas. Betinkandets första del, som uppteger motivern2 till de vietigaste af U. föreslagna föräsdringar, behandlar på samma gång, i ordning efter nummer:ö!jden sf paregraferna i bevillningsstadgan, de motioner, som till U. inkommit. Bland motioner, som afse actingen ändring uti eller bibebå!liandet af grunderna i nu gällande -bevillnings-siadga, förekomma: Hr G. W. Gilberg hier inom Bargareståodet väckt L:ne motionir. Dea era föreslår såsom hulvudgrunder för ett cytt bevillningssystem: att Rikets Stränder, sedan bevillnicg:-summan bifvit fsstställd, borda låta upprätta en repartitiops-tariff, utvisande den på hvarje serskildt län i riket belöpande andel af nämnde summa, hvilken andel skulle ovilkorligea utgå till bestämd ziff-a, och inga öfverskott tillfelia staten elier riksgäldskentoret, ren att, om överskott möjligen uppkomma, siulle de, såsom de skattskyldiges b-hbållning, Teservera3s i Jandträsteriet; ett R. St. d:rjemte skuiie förklate, dels att det vore hvarje ipom länet varznde commuritas, såsom stad, 2kademi, församlirg på lan det, mi:itärkorps, och så vidare, obetsget attfrån den på lävet belöpande summa utbryia sin andel, och erdast för denoa dess andels erläggande vara ansvarig, dels ock, att hvarje sådan cormunitas egdae icom egg verketälla fördelzsiogen af communiteters bevillningsandel, till grund för hvilken fördelnicg communiteten skulle ega läcga den är 1842 påförda bevillning; at man således hidanefter icka skulle laxera, för atterhålla den beviljade summan, hvilken deremot, efter bolagsröknings-metho?, endast borde fördelas och proporlioncras efter skalldragarens inkomster och jörmåga; fördelningen skulle verkställas af en så kallad bevillniggs-kommittå, bestående afätta ledamöter, valde afoch inom byarje commuaitet, med hafvudsaklig! biträde af kropoogden, häradsskrifvaren, länsmanner och fjerdingseller sexmannen i orten, hvilka tjenstemär borde af communiteten serskildt gocigöras för dsraås resekostned till och ifrån det ställe, hvarest kommit:2:a bade sitt sammanträde. Den acdra motionen åter ionpchåller reservation af kommittenternes rått att bisehålia allt det öfverskott, eom vid härefter i Upsala stad skeeada bevillnings-texeriog möjligen kan uppkomme, och hvilket öfverskott, enligt hvad i motionez anföres, lätteligen kunde utröpsas, när den tota:a bevillsirgssumrasn för hela riket efter vanlig repartitions-metnod fördelas. Nils Strindund, med bvilken fl te ledamöter a Bonrdeståndet sig förenat, bar deremot föreslagit, st grunderna för bevillningens bestämmande vid denne Tiksdeg måtte bifva desamma, som rärvararde be villnings-örordning innehåller. U. yttrar härom: Hr Gillbergs omrörmälda förslag till pytt bevillnings-:ystem synes visserligen vara gror. dadt på en rigtig priccip, i så måtto, att detta förslog antager en kestämd andel af bevillnivgs-summan fö hvarje lär, till fördelning emeilan kommunerne; mer då, i anseende till svårigheten stt tillvägebringa er rättvis och billig fördelning på län, kommuner och individar, förslaget skulle medföra desto större osäker. het i tillämpnicgen, som cetsemma j.mväl hyi!ar på den förutsättning, alt möjligen uppkommande briste eller aikortniogar inom kommunerne skulle ersättas genom restitution af redan irflutre och disponerad: så kallade överskottsmedel, hvilkas användarde fö: sådant ändamäl sannolikt även skulle möta hinder a svårighetoa alt beräkna, i hvad mån något öfverskott icke erfordrsdes till betäckande af de årliga restartierne, hvilkas belopp i väsendtlig måtto skule blifva beroende af kommunerecs beskattnipvgs-åtgärder, isynpnerhet vid förefallando s:ridigbeter om fördelningen, för hvilass biliggande reotionären icwe eller antydi någon utväg; så ans.r U. sig böra astyrka Rikets högl!ofl. Ständer ett hr Gillbergs försleg till nya bevillsingssruzder antaga. Beträffande dernäst br Gillbergs reservation i afsaende på möjligen uppkommende öfverskott vid bevillnings-taxerisgen inom Upsala stad; så hemställer U. att cen minto lemnas vtan afseende, Hvysd åtor arsår Nils Strindlunds motion, så har U. för sia del ansett lämpligast, att bibehålla grunderna uti nu gällande bevillaings-stadga, med de modifikatiorer i ett eler snoat aseerde, som bilsgde förslag närmare utvisar. I afsesnde på den personliga skyddsafgiften enligt 4 art., har U. fått emortaga åtskillige motioner nemigen: inom Prestesåndet, al kontrektsprosten Sandberg, avi bevillvingen efter denoa artikel mitte nedskttas till bölften, men likväl utgå till ruvarande belopp, och ena helften få använcas till folkundervisningens ändamåissnligare ordcande, hvsröfver flare ef ståndets ledamöter sig yttrat; irom Borgareståndet af C. F. G.ijer awt skyddsagiten måtte alldeles försvinna, eller åtmisstone nedsättos till hälften, eller till 42 sk. för man och 6 sk. för qvinna, i anlednirg varat her Winge. Gillberg. Tasergren. Gråå, Alma a a nn en enn