taxeriogskomit bör ega, för att kunna fullgöra de:
åliggande att utröna egendomars bestafferhet till u
rymme, jordmån, åbyggnad, belägenhet, afsättningstil
fälle, förmåner och overa, utgöra fullständiga föreskii
ter för taxering af jord, har föreslagit, att ej mindr
den, i motionärens tacka, förvillande meningen, sor
68 S jemväl innehåller om bytta och vägledning af
ortez gångbira pris vid värdets bestämmande, än oc
den, mot taxericgseden samt 66 och 72 SS siridard
föreskriften uti 408 , att hus, åbyggnader och tom
ter i städsrna skola uppskattas efter deres gårgbar
värde, mätta från 68 och 408 SS uteslutas, på detic
ka fortaranda jord eller hus må ryckas utur det pro
portionsvärde, de ianehaft till sodra lika beskaffad
jord- och husegendomar, för det de blifvit försålde til
annat pris, än det värde före försäljaiogen, hvartill d
varit uppskattade; i sammarharg hvarmed, h: Cader
schiöld, Per Gustaf, hemställt, om icke sista köpet mi
vara rätta grunden för bestämmandet af taxerivgsvär
det på bus i Stockholm; och hr Aminoff, Johan Fce
drik, upplyst, att man derstädes vanligen ansttt brand
försäkripgssärdet böra gälla såsom bestämsingsgruzc
för taxseringen, och att detta i allmärhet icke voro fö:
högt, utan merendels hälfien af försä!jripgspriset; —
samt hr Fr. Suvdlar hir inom vältofl. Borgarestände
föreslegit, att taxerisgsmännen hädanefter må, utan a.
stezde på brandförsäkrinagsvärdet, ega rätt stt bestäm.
ms värdet å bus i ctäderna efter siste frivilliga kör
eller gåsgdart pris, hrerigsnom, emligt motionären:
förmenande, mera rättvisa vid beskattnisgen skulle
tillskyndss busegarenr.
Ehu:u den i 68 lemnade anvisning att af gång-
bara pris h2mta ledning vid texariogar, såsom endast
vil orlig, icke synes hafsa bordt föranledej till den i
hr von Hajjoes motion antydda ojsmnhet i baskatt
vingen; likräl och då erfarenheten viset, ait de gång-
. bara, al tillfälliga anledningar berocnde och ständiga
förändringar underkastada, föreäljaingsprisen å fastig-
heter ofta grundlagt en sådan oliihet ifestighatsupp-
skaltnisgen, att egendomar a! jemförlig godhet och
besksffonhet erhållit betydligt skiljaktiga värden, har
U., till förskommande af en så beskeffad oriktig tillämp-
ning ef grusderna för fastighetsvärderivgen, föresta-
git åtskilliga lörändringar uti 68, 72, 76 och 408 S6,
hvaremot, och då U. så!uada för sin del eantagit, au
eh huivudssklig öfrerensstämmalsa i grunderne för be-
stämmendet af texerirgsvärdet å fastigheter på landet
cch i siäde:na böra ega rum, samt i a:saoado på brand-
försäxrede hus och byggsader i städerne serskildt fö-
Feiommer, alt försäkringssumman endast såsom mini-
mivärde tegits i beräkring, utan att taxeringskomi-
Carpe deraf äro förhindrade att höja egendomsvärdet
öfver försäkrivgssummap, U. å hr Sundlers motion
icke fåst något atsterde.
I afseerde på bevillgingen af bruk och bargverk,
äro till Utskottet remitterede 3:ne derom väckte mo-
tioner, nemwligen: af herr Lagerhjelm, Pehr: 4:0 att,
då, enligt nu gällande bevillningistadgs, bevillning at
stångjerossmidet utgår med minst !, af ortens ham-
marekattspris, samt verkan deraf varit, att i Örebro
län, hvarest minimi-beviilniogen är 8,200,000 rdr i
rundt ta! och bevillbingstaxeringen 4842 uppgick till
8,400.000 rdr bko, tixeringsvärdet på står gjernssmidet
och manufakturen sattes till 3,900,000 rdr, eller nära
hälften, oaktadt den svåraste konjunktur för jerntill-
verkniogen inträffat, nämnde minimum måtte rned-
sättas från , till !,,; hvaruti herr friherre Ox:n-
stjerna, Cerl, instämt, med det tillägg, att icke blott
det i omrörmäldge fell, enligt bevillningsstadgan, be-
stämda misimum af :V, utaf hammarskattspriset måtte
nedsättas till V,,, utan äfven maximum af !; förän-
dras till 5; 2:0 att den uti 74 bestämda skillnad
i virderingen å manuakturverk, emellan eget oca
köpt ämnesjern, måtte försvinna och egarens behållna
vinst evses till högst !,, och minst !,, af orters
hammarskattspris; samt irom Borgareståndet, af herr
C. F. Geijer, med hvilken herrar Wedberg, Bergsten,
Wern, de Mate och Langenberg sig förenat, att med
afseende å närvarande svåra konjunktur, då bruks-
egarne hafva liten eller-ringa inkomst a? siva bruk,
då jernhandteringen, bevillningsafgiften oberäknad, är
en af de mest beskattade näringar inom vårt land
och då bruksegaren dessutom betalar bevillning för
hela sia jordegendom, inkomstberätningen måtte be-
stämmas till hälften mirdre, än hvad 12841 års be-
villningsörordning innehåller, eller för stångjerns-
verken till högst !; och minst !,, af bammarskatts-
priset i den lendsort, der bruket är beläget, samt
att, enär manufekluren, såsom en förädlad produkt,
liksom all annan industri, ej för tungt borde beskat-
125, och måsga manufakturverk, i brist af afsättning,
för det närvarande nedläggas, dessa verk må i bevill-!
ning endast erlägga 5 procent af behållen inkomst. —
Af den uiredniog betänkandet härom meddelar, har
DU. fuonit: alt dels ståogjernstillverkningen, genom
minskad grundskatt och nedsatt utförselstull, i sed-
rare tiden vunnit fördelar, som icke tillgodokommit
den, med samma tillverkniog i nära samband stående,
tackjernstillverkningen. dels jordbruksnäringen får vid-
kännas en jomförelsevis b:gre bevillning3-beskattning,
än bruksrörelsen; U. har derföre, ehuru det visserli-
gen icke kunrat förbise den närvarande, för jern-
handteriasgen oördelaktiga, konjunkturen, hvaraf verk-
ningarne, som i lita om ej högre grad äro tryckande
för tackjernstillverkningen, äfven kännbart träffa jord-
bruket jemte andra näringar, likväl, vid betraktande
deraf, att, om-bruksrörelsen, gom redan åtnjuter lia-
driog i bevilluingen genom betydligt nedsatta ham-
marskatsspris, borde beredcs nägon vidare lättnad,
sådant lånpligare torde kunna tillvägabringas genom
ytterligare minskning af hammarskatten, hvsrom ock
motion vid innevarande Riksdag blifvit väckt, samt
at nu ifrågavarande förändring sannolikt skulle för-
anleda en sådan nedsättning uti brukiuppskattniogen,
att en motsvarande förböjning i taxeringsvärdet af
andra fastigheter och näringar ej kunde undvikas,
ansett destomer betänkligt att understödja motionä-
rernes förslag, som de uti zu varande beskattnings-
grunder, hvilke under en längro tiderymd bibehållits
0örändrade, bestämda maximi- och minimi-belopp,
af hvilka det iörra, enligt 73 8 endest kan vinna til-
lämpning å de mest förmånlige bruks. gendomar, stå
i jemförligt förhållande till antagae bestämmelser för
beskattningen ä jordbruket jemte borgerliga rörelsen;
hvadan U., enär den anmärkte skillnaden i afseende
på värdering af manufakturverk, med eget, eller med
rältighet till förädling af köpt ämnesjern, synes böra
bibehållas, i anseende till de ökade omkostnader i
och för längre eller kortare transport af ämnesjern
m. m., som mazufakturverk utan eget stångjerns-
smida få wvidtännas. och denna oradatinon i heskatt-
-—- om - m- Rå RR mm -m Mm mm - — — LO
mm ae MM RR NN ÅA mm