BR nn rer nn nan -
tid, utan ock villar läroverket: missaktning.
I revisionsberättelsen förekommer klagan deröf
ver, att lektorer i allmänhet åtrjuta för ringa lö-
ner. Ea jemförelse framställes emellan en lektor:
lön i Sverge och en hans vederlikes i Tyskland,
utan att man dock intagit i beräkningen de orim-
ligt långa ferierna i Sverge. Opartiskt taladt, äro
lektorer just icke så illa lönta. Professorerna:
löner äro proportionsvis sämre. Men som lär-
dom är ett kapital, hvilket, likasom alla andra
kapitaler, icke bör sakna sin ränta, så medgifv.
vi, att lektorer behöfva få sina löner förbättrade.
Men hur skall detta ske i vårt fattiga lagd, som
med möda bär de skatter, som trycka del? Mi
det tillåt:s oss att gifva ett förslag. Vid de fle-
ste gymnasier fionas nu 8 lärare. Inskränk de-
ras antal till 4, och åligg dem att undervisa i
alla de ämnen, som vid ett gymnasium böra fö-
redragas, men låt dem sins emellan dela de lö-
ner, som de 8 nu åtnjuta, och de skola säkerli-
gen icke blifve illa aflönta. Att detta förslag icke
är orimligt eller overkställbart, skola vi bevis2.
Vid skolorna i Carlshamn och Carlskrona finnas
på hvarje ställe icke mer än 3 lärare. Likväl
veta vi att desse lärare, som äro sämre lönta än
någon lektor, afsändt till universitetet ynglingar,
som med heder tagit student-examer. Nu frå-
gas: böra icke 4 lektorer kunna åstadkomma
detsamma, som de:sse 3 lärare, helst då man be-
tänker, att lektorer icke emottaga andra lörjun-
gar, än sådane, som genomgålt lärdomsskolans
flesta klasser?
Inom revisionen hade förslag blifvit väckt, det
lektorer borde frikallas från alt vsra ledamöter i
stiftskonsistorierna. Detta förslag har Hr profes-
sor Sch:öder i sin reservation understödt, och
det på ett så förtjenstfullt och tillredsställande
sätt, att, till styrka för detsamma, knappt något
mer kan vara att tillägga. Imedlertid har likväl
lektor Söderberg framdragit, likt och olikt, alla
möjliga skäl, för att visa, buru vigtigt det är,
att de bibehållas vid denna rättighet. Han yr-
kar, att svenska kyrkans id är enlig med denna
inrättning: att de konsistoriella göromålen icke
äro hinaderlige för lektorer, utan att de hafva er-
forderlig tid att sköta dem: att de äro för lek-
torer uppmuntrande: att de utom dessa göromål
skulle se sig utestängda från det praktiska lifvet:
att prest- och pastoral-ex:mina omöjligen kunna
anförtros åt ett valdt konsistorium samt att lek-
torer af dessa konsistoriella. göromål kände inse-
ende och stöd för deras verksamhet, m. m. Dessa
skäl förtjena att närmare öfvervägas. — Hur och
på hvad sätt svenska kyrkans ide är enlig med
lektorers ledamotskap i domkapitlen, är för en
vanlig menniska icke lätt att inse. Svenska kyr-
kans id kan väl icke vara någon annan, än hvarje
annan kristlig kyrkas. Då nu en kristlig kyrkas
id säkerligen fisnes så väl i Norge och Dan-
merk, der man icke vet af några Konsistorier,
som i Tyskland, hvars konsistorier äro helt annor-
lueda inrättade, så förmoda vi att den äfven hos
oss skall äga bestånd äfven cedan lektorer upp-
hört att vara ledamöter i konsistorierne. Efter
inga lektorer sitta i de Stockholmska konsisto-
rierna,. så frågas om den svenska kyrkens ide i
sjel:va bufvudstaden saknas? AÄro några lektorer
ett sine qua non för bevarandet af svenska kyr-
kans id, då måste man medgifva, att den hvi-
lar på en alltför slipprig grund. — Hefva lekto-
rer noz ledighet, för att äfven sköta de konsisto-
riella göromålen, så kunna vi icke fatta af hvad
skäl de begära löneförbättring, ty sf handlingarne
visar det sig, att de äska den icke såsom Consi-
storiales:, utan såsom gymnasi lärare. Lemnar
deras egentliga befattning dem nog tid öfrig att
befatta sig med sådana göromål, som med deras
ärarekall icke hafva minsta gemenskap, så tyckes
vårt ofvanföre angina förslag att organisera gym-
sasierna icke möta något hinder. — Att de kon-
istoriella göromålen äro för lektorer uppmun-
rande, hafva vi förr al:rig hört. Vi hafva fast-
ner hört mången lektor beklaga sig öfver det
behag, de medföra, och önska att de från dem
nåtte vara beriade. Dessutom ha:va vi föreställt
ss, att för en vetenskapsman ingenting kunde
vara angenämare, än att ostörd få idka och vidga
ina studier, samt för en sann ungdomslärare in-
enting mer uppmuntrande, än att se den glada
ch lefnadsfriska yaglingaskaran, som omgifver
ionom , under hans ledning förkofras i kunsisper
ch goda sede7. — Vid yrkandet att ledamotska-
et i domkapitlet är det hufvulsskligaste före-
ingsbandet mellan lektorer och det praktiska hf-
fet samt att de utom detta skull? vara stängda
nom skolans väggar, hafva vi verkligen känt oss
festade. att Ile. Sikerligen måtte Hr Söderberg
eklaga lärarne vid krigsakademien, gymnasierna
Stockholm och Gefla, vid alia riketsöfriga sko-
or, ja, sjelfva pro:essorerna i de 3 verldsliga fa-
ulteterna, hvilka icke äro så lyckliga som han,
tt vara ledamöter i ett domkapitel, och således
testängda från delaktighet i det praktiska Lfvet.s
- Når det påstås, att prest- och pastoral-ex imi- s
a icke kunna anförtros åt ett valdt konsisto-
um, 6cc3 lektorer 2f denna anledning deri böra
ara ledamöter, så vore i afseexda härpå mycket
t säga; men som detta skulle inleda oss i et!
mne, som fordrade -en serskild afhandling, så åt-
öja vi oss med att blott här fråga: F.naes nå-
xt apnat land än Sverge, der pastora!-examina
0 öfliga? Urrätteas med dem någon väsendtlig
ytta? Hvarföre kunna icke prest-examina fö:-
ttas hos oss på samma sätt, som t. ex. i Dan
ark? Hir väl danska presterskapet i bildning
sh duglighet förlorat derpå? och har väl sven-
a presterskspet vunnit syonerligen genom dom- Å
FM mm AA Mm må mm AA pe et — mm HH l—H
ss 5 Ga FG
DVDN