ståndens opinionsyttring vid innevarande riksdag då man vet att dessa ståndsrepresentanter till er hufvussaklig del utsågos med afseende på de mening de hyste öfver det hvilande representa tionsförelaget. Att nu uppehålla sig vidare vid den punktei anse vi således för den ena sidan lika öfverflödigt som för den andra fruktlöst, då det lärer var: omöjligt, att med hvilka skäl som helst öfvertyg: dem, som inga skäl taga och som på alla argu menter endast svara, att den samfälda valprinci pen jonefattar ett nedrifvande af alla urgaml samhällsinrättningar m. m., ehuru ingen end: samhällsinrättning rubbas en hårsmån, derigenom att de serskilda klasserna sammangjuta sig till er enhet i och för den serskilda akten af representanters utväljande. Men bör också göra zranskningens, författare den rättvisan att han, olik de flesta andra som från den sidan skrifvit i samma ämne, åtminstone icke rasat med anathemer emot den samfällda valprincipen i det hela, utan mera uppebållit sig vid sådana detaljer afreormvännernas förslag, som skulle utvisa svårigheten att tillämpa densamme: och tjort detta på ett bumant sätt. Då utrymmet icke tillåter oss att för närvarande punkt för punkt genomgå recensionen, vilje vi imedlertid söka gifva läsaren ett begrepp om huvudsummen af dess innehåll för att dermed tillika rättfärdiga det nyss fällda omdömet om anmärkzingarnes obatydenhet. Den hufvudsakliga anmärkningen vid vallagen är att det nya förslaget till sina hufvudgrunder Ööfverenssiämmer med det vid denna riksdag förkastade, och att de mod:fikationer, som nu blifvit gjorda uti det sistnämnda, skola vara alltför obetydl!iga för att motsvara ändamålet. Den, som tager kännedom om reformvännernas förslay, roåste likväl medgifva att dessa modifikationer äro ganska stora. Först och främst har beräkningen af det egendomsvärde, som berättigar till hel röst, blifvit höjd till dubbelt emot förut; 2:o har m:ximum af de förmögnares röstetal blifwit ökadt från 6 till 40 röster; 3:0 har det medgifvits den, som har ezendom i flera valdistrikter, att. begagna sin rösträtt i alla de serskilda distrikterna, och 4:o har proportionen af städernas röstetal och de mindre borgarnes rösträttighet blifvit betydligt utvidgad. Det är till och med icke obekant, att dessa modifikationer ansetts så stora, hvad den andra och tredje punkten beträffar, att åtskillige reförmvännernas ledamöter af Bondestindet gjort starka remonstrationer mot dessa punkter. Om gransknings-författaren och justemilieu-stliskapet vid sådant förhållande likväl tycka, att man gifvit allt för litet med sig, så torde det, när allt kommer omkring, icke utvisa något annat än hvad man förut vet, nemligen att deno obenägenhet emot reformen, som uppenbarat sig vid denna riksdag, icke blefve nöjd med någon annan eftergift, än ett totalt frånträdande af sjelffvusgrundsatsen af de samfälda valen; ty an, med kännedom om hvem com är för6 -till anmärkningarne, visserligen icke sätta 3a att han skulle vsra nog kortsynt för att tro, det hvarken Borgareeller Bondestånden någonsio kunde gå in på en valcensus efter Fiankrikes mönster. Dan andra anmärkningen är emot de indirekta valen; författaren yttrar härvid att de direkta valens företräde är allmänneligen erkändt. Detta är likväl ännu en så oagjord tvistefråga, att wi gerna kunna öfverhoppa denna punkt, endast med den erinran, alt äfven efter reformvännernas förslag direkta val skola ega rum i städerna Den tredje anmärkningen klandrar att icke högre förmögenhet: qvslifikation blifvit utsatt för valbarbet än för valrätt, och är lika litt undanröjd, då sjeliva valet beror på förtroende. Citationen af Eoglands, Frankrikes och Badens exempel för motsatsen bevisar visserligen intet, då hvar och en vet huru mycket dessa länders representativa förfatinngar i närvarande tid anses behöfva förbättrar. En jarde anmärkning fäster sig dervid, att representanten icte skall behöfva vara bofast inom det distrikt, soxa valt honom. Detia inkast torde vederlägga sig sjelf, när man tager i betraktande att ingenting hindrar de väljande att utse en man inom sitt distrikt, i fall de fiana en sådan ijenligare än en medsökande, som bor annorstädes, samt alt för öfrigt icke de serskilda orternas lokala intresse, utan rikets allmänna, skall reprejenteras. De öriga an märkningarne vid vallagen angå förnenta mindre oriktigheter i röstberäkningen, såom t. ex. att boställen fått samma förmåner i östrätt, som enskild egendom. Hvar och en läer finna, att detta i sig sjelf är en småsak, som ätt kan jemkas, om det skulle anses innebära ett el. Den öppna omröstningen vid valmanna-valen jar kanske med mera skäl äfven. blitvit föremål ör en anmärkning, men det är ock en omstänlighet, som ej kan göra något hinder eller svåighet fir det hela. Att valmännen skola rösta per capita har icke Allav wuiwnnit anmärlbarana hifall Anal tadt Ja salf ( — —MV P2 MM os MM Fr og