Östergöthlands, Ephraim Larsson, Johan Petter Ar-
dersson och Petter Haraldsson från Elfsborgs, Lars
Olsson fråa Stora Kopparbergs, förre vicetalmannen
Pehr Eriksson från Wermlands, Sven Isaksson och
Niklas Nilsson från Calmar, Johannes Joharsson från
Götheborgs och Bohus, Olof Johansson från Stock-
bolms, Lars Bygdn från Vesterbottens samt Jöns Jöns-
son och Pehr Nilsson från Christisnstads län instämde.
Ola Svensson från Malmöhus län: Jemte det jag
instämmer i Rutbergs, Anders Anderssons och vice-
talmannens yttranden, hyser jag der förmodan, att
Siåndets medlemmar i allmänhet veta att värdera de
mäns nit, som använda sin förmåga antingen till upp-
rätthållande af Ståndets rättigheter eller till försvar
mot förnärmande uttryck. Men sedan nu så mycket
är skrifvet och ordadt, borde man måhända icke upp-
offra mera tid och kostnader åt en fråga, som ändå i
sia närvarande form icke kan lemna annat resultat,
än stegrad ovilja och oförsonlighet. Ståndets värdig-
het kan. ej heller lida något deraf, att det, så vidt
möjligt är, genom sitt handlingssätt visar sig företrä-
desvis eftersträfva friden.
Anders Olofsson från Jemtlands län instämde bäruti.
Andreas Bengtsson: Syftemålet med mitt skriftliga
anförande var ej att söka betaga motionen allt värde,
utan ville jag blott framlägga mina enskilda åsigter
om dess mindra lämplighet. Sedan den hemställan nu
af andra är gjord, att saken måtte få förfalla, tror
jag mig derom böra förena mig, med tanken fästad
på de många större reformfrågor, som vid denna riks-
dag erfordra handläggning. Jag tillägger ock den ön-
skan, att Stånden, hvart för sig, må uadvika alla an-
ledningar till söcdring, och, så mycket sig göra låter,
gå hvarandra till mötes. I öfrigt åberopar jag hvad
jag redan yttrat, och skulle jog anse det icke vara
ur vägen om diskussionen, som nu blifvit alltför vid-
lyftig, kunde afslutas. - :
Olof Larsson fråa Gaflaborgs län förenade sig med
Pehr Jöasson och ansåg motionen vara egnad att
framkalla splittring och oenighet mellan Stånden, nå-
got, som man med all makt borde förhindra.
Jonas Johansson från Jönköpings län förmälte sig i
sjelfva saken tänka lika med Rutberg och tillade, att
han ej trodde, att den ifrågasatta rya suktoriteten
skulle komma att medföra bittre kontroller äa förut.
Lars Larsson från Gaflleborgs: län förklarade sig ense
med så väl vicetalmanaen, som Bengt Gudmundsson
och Strindlund.
Von Zweigbergk: Mitt skriftliga anförande afgaf
jag ej i annan afcigt, än att lägga i degen det opas-
sande förfarandet af honom, som främst skall vaka
öfver landets andliga angelägenheter. Jag har ej, för
min del, föreslagit någon ny styrelse för presterska-
pet, utan anser jag ändamålet vunnet, om dess forum
privilegiatum upphör. i
Carl Ersson från Westarås län Iät förstå, att han
ej vore öfverens med Huss, i fråga om en ny embets-
myndighet öfver presterskapet, men att han vore be-
redd att inkomma med en motion om försvinnande
af konsistoriernes domsrätt, hvarigenom han trodde
att ett ungefär lika resultat skalle ernås.
Diskussionen var nu slutad och yttrade talmannen,
att som remiss af motionen icke kunde, emot 44och
49 SS Rikzsdagsordningen, förvägras, så ansåg han
sig ocx förbuadea att framställa proposition deruppå,
så vida icke motionären sjelf ville återtäga sitt me-
morial. Sedan talmannen härefter tillfrågat Ständet,
om samma memorial finge till Ekonomidtsrottet för-
visss, samt i sammanhang dermed hemställt, huruvida
de ledamöter, som i ämnet ingifvit skriftliga anföran-
den, ville hafva dessa äfven öfverlemnade till Utskot-
tet, anmälte sig några ledamöter att tala, och lem-
nades bärvid ordet åt
Ola Jeppsson: Då det förslag, som i motionen fin-
nes framstäldt, jemväl innefattar fråga om anslag af
statsmedel, torde remiss äfven till Statsutskottet vars
af nöden.
Rutberg: Efter min uppfattning af motionen, gäller
den endast en framställning i önskningsväg till Kongl.
Mesj:t, hvarföre jag fioner den böra till Ekonomiut-
skottet ensamt hänskjutas.
Petter Claesson från Elfsborgs län bad motionären
återkalla memorialet; och Jacob Kihlbom från Sö-
dermanlands län anhöll hos dem, som inlemnat skrif-
ter i afreerde på det:amma, att äfven dessa måtte
blifva ätertagne.
Strindlund: Etersom motionen skall remitteras,
bör allt, som hörer till densamma, medfö!ja till Ut-
skottet, så att taflan må vara riktigt fullständig.
På ytterligare propo:ition af talmannen, blef nu
motionen, tillika med allt hvad i anledning deraf så
muntligen som skriftligen blifvit anfördt, remitterad
till Allmänna Besvärs- och Eitonomiutskottet.
— ann
— Ha2r Bondeståndet färedrosoBs i Lördagens