VE OS BETE PA MED VIVASe MIELIRV MIUPALEDIDLER
The Times,, har den åbörande samlingen vi
detta tillfälle gilfvit ett cheers, d. v. s. ropat bravo
SLÖJDEXPOSITIONEN 1844.
Till det förut anförda om denna exposition ans
vi oss böra göra ännu ett litet tillägg, för att å
dem, som icke med egna ögon kuanat taga kän
nedom om ifrågavarande föremål, gilva ett unge
förligt begrepp derom.
Det första man Lkärvid lärer önska inhemta, ä
ut:n tvifvel denna expositions förhållande till då
föresående, i afseende på artiklarnes mängd och
egenskaper. Efter vårt omdöme, utfaller denn
jemn örelse icke ofördelaktigt för 1844 års expo
sition, om man nemligen tager ibetrskiande, del
att tiden från expositionens annoncerande till des:
början var allt för kort, för att tillåta idkar: e
göra några siö-re förberedelser, dels att saken nu
saknade ny!etens behag och att icga nya arran-
gementer blitvit vidiagne för att uppehålla och
lifva intresset.
Dessa omständigheter hafva väl förorsakat, att
flera arter sjöjdvaror, som visat sig på de förra
expositionerna, saknats eller fåtalist förekommit
vid derna, t. ex. jernprofver, stengods, tågvirke,
gröfre och finare linneduk, färgstofter, lampor,
plåtslagarearbeten, m. m.; men dels hafva åtskil-
liga andra artiklar förekommit i större mängd,
dels ock en bättre qvalitet i många artiklar
röjt sig. I följ.nde öfversigt af de hufvud-
sakligaste föremåien på denna exposition skola vi
söka närmare bestämma detta omdöme.
Bland artikeln jernvaror saknades alla prof ai
stångjern och plåtar, äfvensom af Finspongs gjut-
gods; -deremot förekom en mängd rätt vackra sa-
ker af fiaare gjutcods från Ankarsrums bruk, och
en större mängd svarismide än vid någon töre-
gående exposition samt minst lika mycket ägejern
och finare smiden, som tillförene. Dat kunrde
icke undgå uppmärksamheten, att jernbruken bör-
jat variera sina tillverkningar och erbjuda åt han-
dein flera, för landtviuket, skogshandteringen, slöj
derna och hushållet nödvändiga och nyttiga ar-
tiklar, som ieke förut blifvit i större skaa till-
verkade. Af fjutgods anmärktes, utom de finare
sakerna från Ankarsrum, en ny variation bords-
fötter från Hellefors, smakullare och tillika sta-
digare, än de förat vanliga Ehuru priset på
dessa var lägre, än det för några år sedan gång-
bara ech kunade i jemörelse dermed anses som
billigt, kan re. dock ej återbålla den anmärkning,
att våra svenska tackjernsarbeten ännu falla sig
alltför dyra och att fabrikanten måste modifiera
priserne, och tillse, att deteljörn ej öfverdrifver
dem, så vida han önskar att dessa arbeten skola
vinna rågon störe afsättning inom landet. Det
är en sanning, som lätt kan styrkas med bevis,
att i sjelfva Paris fisnas gjuterier, hvilkas pro-
dukter voro utsatta på sednaste expositioxen, och
hvilka, oaktadt der arbetas med träkol, som i Pa
ris äro omkring 3 gånger dyrare än här, likvä!
säljas betydligt billigare, än raotsvarande artiklar
här kosta. Det är ock begripligt, att så länge
gjuterierne bagära den enorma profiten att få 48
a 20 Rir skeppundet stapelstadsvigt, äfven förde
enklaste och grösta tackjernspjsser, såsonr ft. ex.
stycken af hydrauliska presssr, fotställningar till
årgmachiger m. m., under det tackjernet ej ko-
star mer än 5 å 6 Rdr för ett skeppuad bergs-
vigt, så läage kan också aldrig en större afsätt-
ning vara att påräkna. Om deremot masuzasegare
sjelfve mera allmänt började anlägga tjuterier in-
vid masugnen eller på ställen, der kolpriserne
åro låga, samt förskaffade sig vackra modeller till
hvarjehanda husgerådsartiklar, så skulle de kunn2
göra en ganska vacker profit. Blott artikeln ge-
nombrutna jernportar. t. ex. lemnar i Paris till-
älle till en ofantlig afsättning.
Af smidda jernvaror bemärkte man i första
rummet räckt gjutstål från Lesjöfors bruk, som
iges af herr Ekman. Gjutstålstillverkninger, som
lera gånger blifvit försökt, men åter övergifven
här i landet, har för kort tid sedan blifvit införd
vid herr Ekmans buk, och ett par af hufvudsta-
lens machinfabrikanter hafva förklarat, att detta.
tål är ganska godt. Priset å det exponerade
ippgafs till 400 rdr L:xo pr skeppund.
Räckt brännstål från samma bruk bar äfven
vunnit mycket beröm i hufvudssaden; det note-
ades till 40 rdr pr skepp:d. Lesjöfors bruk hade
ridare lemnat ett parti gröre, men väl huggna
lar. Da finare qraliteterne filar måste hemtas
Itifrån; kanhända kan man motse ena tillverkning
f dessa fi!sorter inom landet, sedan nu ämnet
ertill, gjutstå!et, här kan e hållas.
Jäders bruk har exponerat en mängd svartsini-
en och gröfre excjern, af de sorter som allmän-
ast begagnas för jordbruket, skogshanteringen
ch träslöj :en; flera af dessa artiklar äro af för-
ättrade och här ännu alltför litet begagnade for-
ter, och vicka förhoppning om att man ändtli-
en i jernets Jand skall äga tillgång på de nöd-
ändigaste smidesvaror af inbemsk tillverkning.
Från det välkända Nyby bruk, com äges af hr
ethelius, hade åtskilliga af de redan bekanta vat-
im. Arh stank 8 kladda. Klfut snlarnma da