—r—V 1015
der de olika namnen Portfeuillen och Figaron
hirstådes sedan diverse åratal utgifna salongstid-
ningen par excellence, bittade en vscker dag på
att i likhet med vissa tidningsredsktioner i Paris
gifva sina abonnenter en konsert å la Musard i
Rosenborgs Have. Vederbörande, som insågo ait
dylika förlustelser kunde blifva ett ytterst belso-
samt surrogat för det i den kära hufvudstaden
ötverhandtagande politiserandet och visste att er-
känna alla fördelarna af den Metterniecbska prin-
cipen att låta folket 102 sig, i stället för att gå
och fundera, togo nu herr Carstensen under ar-
marne och öfverläto åt honom en terräng utan-
för Vesterpo:t, der han kunde få utrymme att
anlägga någonting i dissipationsvägi större skala.
Herr Carstensen bildade ett aktiebolag, deri hav
likväl sjelf tog brorslotten, och Tivoli uppstod.
Det lärer ba kostat rätt betydligt; man beräknar
det till öfver femhundratusen riksdaler, men för-
sta året gaf inrättningen femtio procent, och då
bär dey sig.
Sjelfva terrängen för Tivoli är temligen vid-
sträckt; den breda, nästan grandiosa fästningsgraf-
ven omeifver den på alla sidor med sitt klara
och vackra vatten, men alla planteringar äro ännu
så unga, att det fordras någon imaginationsför-
måga alt anse sig Vara i en ordentlig park. Här
är nu sammarföst nästan allt möjligt tänkbart,
som kan tjena folk till förlustelse. Det vackraste
är utan tvifvel den stora korsertsalen, en fyrksn-
tig byggnad, så godt som sammansatt af glas bel
och båller. Här spela hela qvällen tvenna mu-
sikkorpser, det ;Lumbyeske Selskab och en har-
monistorkester, af hvilka den ena tari med ett
nytt stycke, så fort den andra slutat sitt. Pro-