JAg CN UeLel. UISKOLCLS DU lOorcuragna forslag UH IOT-
ändringar i myntväsendet är icke af behofvet påkal-
kalladt. Det skulle ock i början alstra mycken för-
villelse bland det okunniga folket, och derföre yrkar
jag återremiss af förslaget i dess helhet.
Anders Nilsson fråa Östergöthlands län: ,Åfven
jag hade övskat, att BankoUtskottet, i stället för det
nu vestilerade förslaget, aflåtit ett vida argelägnare,
nemligen till afbjelpande af rikets ponningenöd. Sven-
ska folket är icke missbelåtet med närvarande räkne-
sätt, hvarföre jag afstyrker all förändring deri, ogillar
betänkandet och yrkar återremiss deraf.n
Pelter Haraldsson från Eifsborgs län, skriftligen:
SÅtt nu införa ett pytt myntsystem, då så nyligen
det nu gängse är antaget, ty med skäl kan man säga
att det nyligen skett, då man vet att först nu på ett
par år allmogen börjat nyuja Riksdalers- och skil-
lingsräkniogen, i stället för den i låogliga tider bruk-
liga Dalets- och styfversräkningen, kan hvarken hafva
någon nytta med sig eller för landet bereda några
fördelar; tvertom kommer vid tillämpningen kbärat
mycken split och oenighet att uppstå; jag vill icke
tala om den upplysta delen af nationen, den bör väl
snart kunna uppfatta det föreslagna nya decimalsyste-
met, men så blifver icke förhållandet med allmogen,
den kan icke så lätt vänja sig vid ett heit och hället
främmaade raknesätt, utan är bäst belåten med att
få hafva myntberäkningen sådan den nu är. At de-
cimalsy:temets införande skulle, såsom Utskottet i sitt
förslag säger, medföra enkelhet och lätthet i liqvider
och räkningar, vill jag icke motsäga, om man nemli-
gen tänker sig dem endast i större skala, och der en
van räkenmästare sköter affärerna, men så blifver
icke förhållaudet på landsbygden, der bonden måste
vara sin egen bokhållare; — svarare skulle jag tro,
och man kan nästan bestämdt antaga att så sker, att
den industriöse ,vid tillämpningen af det nya syste-
met, om det skulle komma till stånd, kommer att
ockra och vinna på den oupplystes och okunniges be-
kostnad. Huru många olägenheter skulle icke, ge-
nom decimal;äkningens införande, uppstå vid boupp-
teckningar och arfskiften å landsbygden; mången bon-
de, som vid det nuvarande räknesättet kan handbafva
ett dylikt ärende lika väl, cfom en mera kunnig och
upplyst person, skulle då icke våga åtaga sig en så-
dan betattoing, och allmogen således, uti ärenden af
dylikt slag och som för dem äro af så mycken vigt,
icke kunna vända sig till en af sina likar, för hvil-
ken de hade förtroende, utan till en måhända för dem
alldeles främmards person, endast derföre att denne
vore nog lycklig att bafva fått lära decimalräkning.
En icke obetydlig olägenhet komme äfven att upp-
stå vid allmogens utgörande af skatter och onera, då
ingen visste hvad han rätteligen borde erlägga, utan
måste derom rådföra sig, måhända mången gång med
långt aflågse boende personer, och säkerligen skulle
mången, som kunde och förstod att lemna dylika upp-
lysninkar, begagna tillfället, för att bereda sig en in-
komstkälla på den fattiges och obemedlades bekostnad.
Att decimalsystemets införande i andra länder icke
mött några svårigheter, kan jag hvarken bejaka eller
bestrida, säsom varande för mig okäsdt; men hvad
jag känner är, att svenska allmogen icke ännu har
den upplysning, som erfordras för ett hastigt inhem-
tande af detta system; och jag är öfvertygad, att om
allmänheten sjelf kunde framföra sin talan, skulle rö-
sterna snara varr räknade, som talade för den före-
slagna förändricgen, men deremot nära oräkneliga
för bibehålandet af vårt nuvarande räknesätt. — Yr-
kade afslag.
Lars Johan Gelzelius från Stora Kopparbergs län:
pIfrögavsracde Utskottsbetänkande töreskrifver, att
mynterheten skulle antagas i förening med ordet
Cent, hvilken benämning, efter mitt förmenande, är
en för Sverges allmoge alldeles ny uppfinning, som
troligen skulle alstra missnöje hos den mindre upp-
Jysta allmänheten och vålla mycken oreda uti landt-.
handeln och andra förbållanden. För min del tycker
jeg. avt i vårt penniogawiga land, Sverge, gilves vill-
räckligt många sorters myut och benämningar. Om
nu det af Utskottet löreslagova äfven komme att blifva
i rörelsen gäcgse, stulle derigenom endast förvillelsen
ökas och blifva slitför besvärlig för den mindre räkne-
kunriga allmogen. Jag anser det nuvarande räkne-
sättet så fullt motsvara den lätthet och redighet, man
Önskar fiupa uti våra räkne- och handelsförbållanden,
att jag hvarken bör eller kan instämma uti förslaget
till äodring deri, samt yrkar alltså, att betänkandet
mätte återremilteras,,
Andreas Benglsson från Jönköpings län, skriftli-
gen: Jag kan väl icke annat än erkänna, att den
föreslagaa myntbestämmelsen är till sin grund både
enkel och lätt, att i större bokföringar och räkenska-
per uppfatta och summera, samt dessutom blir bättre
i anseende till Banko-benämnicgens bortgång; men
ehuru dessa fördelar äro erkända, kan jag icke finna
mig föran!åten att detsamma för min del antaga.
Det nu gängse och gångbara. myntet, under benäm-
ningen Riksdaler, skilling och runstycke, har knap-
past förrän pu blitvit bekant i allmänhet uti lands-
orterne; det har nu vidare ingen svår ghet eller villa
med sig. Skulle nu en annan myntbenämning infö-
ras, under namna af Cents, hvilka efter Utskottets för-
slag skulle utgöra 400 på Riksdalern, uppkommer all-
tid ett högt siffertal, t. ex. 4 Rdr 80 Cent, 4 Rdr
90 0. 8. V., hvilket ej torde blifva så fördelaktigt vid
alla tillfållep. Härigenom torde äfven en svårighet
uppkomma i början, ej mindre i allmänna rörelsen,
än äfven i alla uppbördsverks liqvidationer, samt i
hvars och eps enskilda affärer. Allmogen. har allde-
les tillräckligt att känna de många myntsorter, vi nu
hafva; rär maa med Riksbankens myntsorter sam-
manräknar Privatbankernes samt enskilda personers
assignationer, är det nära ett studium för den enfal-
dige, innan han fått lära sig att känna dem alla.
Skulle det nya myntsystemet införas; hvad bråk
och hvad oreda skulle det icke medföra, innan det
blefve allmänt kändt; ty i alla verk och vid uppbör-
der, för enskilda räntegifvare och räntetagare, i all-
männa rörelsen, isynnerhet i minuthandeln, der säl-
lan Riksdalern kommer i fråga, i liqvider för dag-
arbetare i låndsorten, ochvid flere andra tillfällen;
och lägger man härtill kostnaden och besväret af om-
myatningen och präglingen af det gamla myntet, tor-
de det icke blifva så obetydligt besvär.
Jag skulle aldrig bestrida en sådan förändrad mynt-
bestämmelse, om den vore af behofvet påkallad, om
någon allmän klagan deröfver hördes i landet, om nå-
gon nytta dermed vore förenad till uppbjelpande at
len allmäsna penningeförlägenheten, om det ökade
och. upplifvade industrien, men händelsen hvarkon är
aller kan blifva den, att våra financer derisannm