mjölkkammaren eller: slagtbänken — och: då det ännu från ett och annat håll påstås, att alla införskrifningar af race-djur äro mer eller mindre -öfverflödiga, då landets egna racer allför väl kunna förädlas inom sig sjelfva; så må det-här vara på sitt ställe att anmärka, att om en sådan förädling väl är möjlig — hvilket visst icke kan nekas — så är det dock 4) ovisst när densamma i en framtid möjligen skulle kunna vinnas — ty att det ej kan ske i de första generationerna, behöfver väl knappast antydas; och 2) är det alltid oafejordt, om man efter ett elier annat århundrade ändå skulle kunna komma till samma punkt, som man redan nu uppnått annorstädes. Huruvida det under sådana förhållanden vore klokt, att, med åsidosättande af alla inköp af annorstädes redan till högsta grad förädlade djar, endast söka förädling inom egen afvel, torde lätt kunna afgöras. Dock äfven om man medgifver, att införskrifningar af race-boskap äro af hehofvet påkallade, så förmenar röan likväl, att staten ej dermed kör hafva att skaffa, utan att allt bör bedrifvas på enskild väg. Men man förgäter härvid, att det fordras ej så ringa tillgång på kapital, god vilja, kunskap. och thärdighet, om något på en gång fullkomligt och varaktigt skall i denna väg kunna af enskilde åstadkommas. Det är derföre, som Regeringarne i flere länder, såsom i Wärtemberg, Österrike och Ryssland, och flerestädes, verkställde de allmänt gagnande företagen af ädla djurracers införskrifning, hvarigenom vunnits en nödvändig garanti för varaktigheten, som saknas i hvarje enskildt företag, i det att hvad på decennier blifvit uppbygdt, kan, om allt beror på en enskild, åter i ett ögonblick nedrifvas, genom denne endes nyck, obestånd eller död. I Eagland, der tusendetels täfla, och öfver flid fianes på kapitaler, der bar saken på enskild väg kunnat fortbringas; men i nästan alla andra länder bar den behandlats såsom en allmän angelägenhet. Så anse vi ock att saken måste bedrivas hos oss, om något gynnande resultat någonsin skall kunna vinnas. Kong! Maj:t har, genom aflemnandet till Rikets S änder af sia nådiga proposition om -anslag till uppsättande af 8 stam-holländerier, redan visat sig äfven i denna rigtning vilja främja landtbrutets utveckling. Måtte nu de, hvilkas fördelar hirvid egentligen afsetts, icke genom en illa beräknad hushållssamhet sjelfva lägga hinder i vägen för Rszeringens välvilliga afsigter! Ingenting skulle under närvarande omstöndigheter kraftigare kunna upphjelpa vårt landtbruk, än en förbättrad, och om fortfarande skydd försäkrad boskapsskötsel. Att genom införskrifning af ädla race-djur och anläggandet af stam-holländerier, ett stort steg vore taget till den inhemska bostapsafvelns förädling, är otvifvelaktigt. Men äfven genom inköp och stationering på åtskilliga ställen i länen at tjursr af bättra racer, skulle mycket kunna åtgöras för förbättrandet af de inhemska racerna, ehuru resultaterna höraf naturligtvis måste dels blifva mindre väsendtliga, dels långsammare träda i dagen, än genom spridandet af äkta djur från stam-bolländerier. Genom dylikas inrättande vinnes äfven den väsendtliga fördel, -att tillfälle beredes till inhbemtande af kännedom om en ändamålsenlig behandling af kreaturen i allt hvad till deras skötsel och utfodring hörer, hvarigenom äfven dessa holländerier kunna blifva uadervisningsanstalter till bildande afskickliga 1adugårdsdejor, hvarpå i de flesta landsorter för närvarande råder stor brist. En miktig häfstång till boskapsafvelns förbittring vore äfven tvifvelsutan premiers utdelning vid allmänna utlysta täflingsmöten. Atminstone har erfarenheten ovedersägligen intygat, att just sådane premieutdelningar varit hufvudsakligaste orsaken till den i England allmänt väckta bågen för boskapsafvelns förädling, och der föran!edt den täflan, hvaraf elstrats så förvånande resultater. Vi finna ing anledningar att betvifla, det icke samma medel skulle leda till likartade verkningar äfven bos oss, och vilja derföre såsom verkliga vänner till svenska landtbruket hoppas, att de till boskapsatvelns förädling begärda 70,000 rår b:ko måtte ställas till Regeringens disposition att, eftersom omständigheterna kunna föranleda, användas dels till bildarde af stam-ho länderier, dels till införskrifväande och spridande af afvelstjurar, des till premiers utdelning vid allmänna täflingsmöten 0. 8. V. Landtbruket behöfver så väl unierstöd och bjelp, om rågot i denna rigtning skall kunna uträttas. Hvad som af staten uppoffras för uppbjelpandet af den inhemska boskapsafveln, skall tvifvelsutan i rikaste mått snart återgäldas genom ökandet af mnational-välmågar; — och då Regeringen förordat huru mycket ett sådant understöd är af behofvet påkaliadt, bör raan väl ock kunna hoppas, att Rikets Ständer, som hafva fig ålagd den dyra pligten att föra folkets talan, icke skola underlåta att äfven härutinnan främja landets vil Red. har icka den sakkunskap, som fordras för att fullt bedöma hvad Insändaren yttrar om svårigheten ätt förbättra don inhemska husdjursafvele. Men redan det öfriga af artikeln är af så förtjenstfullt innehåll, att det förtjesar glörsta möjliga bebjertande, och Red. betygar Issändaren sin erkänsla för tillfället att meddela densamma. S(Gyprh IP.