gon förskräckelse till sig, öfver vådan att mista sin
Ministeöre: den torde nog aldrig finna casus foederis
vara rigtigt inträffad, och således aldrig röra på sig,
för sådana småsakers skull, som principfrågor.
Också söker Aftonbladet ganska naturligt att lulla
den till sömn, medelst att framhålla för den, att här
icke handlas om något annat än en principfrågar.
Aftonbladet vill att Ministrarne skola besinna sig och
låta denna principfråga discuteras och hafva sin o-
störda gång, emedan, så länge de äro med i affärer-
na, de alltid kunna räkna på att af Ständerna få till
sin disposition så mycket pengar de behöfva. Huru
länge Åftorbladet kan och vill hålla ord härmed, och
huru mycket det kommer att kosta i eftergifter, är
dock rågot som tåler att öfvervägas. Denna gång
kunna Ständerne, för att drifva ;principfrågan ige-
nom, bevitja ett slor kreditiv, kanske större än nö-
digt är; nästa Riksdag ett otillräckligt och vid den
derpå fäjande måbända alldeles intet. Regsariogen
har då blifvit genom principfrågan redlös. Man
måicke säga, att något sådant är otänkbart. Vihafva ju
sett det i verkligheten, beträffande undsättniogskredi-
-tiven efter Magasins-Inrättningens upphäfvande; fast-
än de sedan förflutna, i allmänhet goda åren befriade
Högstsal. Konungen ifrån att känna följderna deraf;
och i ett land, der ett parti och dess tidningsorganer
kunnat öppet tala om afsigten att göra all Regering
Omöjlig, är det icke värdt att sedan tala om något
otänkbart.n
Hvad sjelfva saken beträffar uti det ofvanstå-
ende tvisteämnet, så torde det enklaste och tyd-
ligaste svaret derpå lemnas genom meddelande af
den motion, som riksdagsfullmäktigen för Göthe-
borg, herr Kjellberg väckt i Borgareståndet, rö-
rande ifrågavarande bevillningsmedel. Den är på
en gång kort och upplysa:de och vi införe den
derföre in extenso. Allmänheten ser der det e-
gentliga och obestridliga skälet för saken framlagdt:
Ehuru jag har all anledning hoppas, att det
hittills brukade sättet att anticipera på besparin:
gar, som aldrig komma att uppstå, och att, då
tiligångar å ena hufvudtitel saknades, disponera de
å en annan befintliga, härefter ej skall komma
att fortsättas, och oakiadt 4840 års Ständer icke
vid min motion, JM 92, af d. 29 Febr. 1840 fä-
:stade det afseende, hvarom jag gjorde mig för-
boppring, får jag, med anledning af 4843 års
Revisorers tillstyrkan, förnya mitt genom samma
motion gjorda förslag, och yrka att statens alla
extraordinarie inkomster, såsom post-, tuli-, kon-
voy- och char!2e sizillate-medel, med de flera af
dylik beskaffenhet, och af hvad namn de vara
må, lika med all annan bevillning, måtte ivgå
till riksgätdskoatore, för att af fullmäktige der-
städes, efter serskilde anordningar, kongl. stats-
kontoret tillhandahållas och, i mon af bebof, för
de af Rikets Ständer bestämda ändamål, utbeta-
las Jag upprepar, hvad jag vid förra Riksdagen
yttrade om olämpligheten deraf, att ett och sam-
ma verk fungerar såsom både bokförare och kas-
sör, och kongl. statskontoret förenar ännu båda
dessa egenskaper, enär alla ofvannämnde extra-
ordinarie inkomster af detsamma förvaltas, så väl
i afseende på deras upphörd, som deras distr bu-
tion, och detta allt utan någon arsvarig redovis-
ningsskyldighet, så framt utgiften kan styrkas ge-
nom: ett kongl. bref, kontrasigneradt af en, vid
en inträffande revision redan afträdd departe-
mentschef. Jag hänvisar till de sednare 40 årens
statsrevisioner, och de deruti förekommande, men
af Riksrätten underkände anmärkningar. Jag yr-
kar vidare, att de, uti den nu mera utredda re-
servfonden upptagne fastigheter - OCh VUillgångar,
som icke kunna realiseras, måtte under serskildt
konto varda uppförde, men alla inflytande medel
ingå uti redogörarnes specialer; och som krono-
fogdarne redan i början af Maj leverera sina upp-
börder, syses mig, lika med revisorerne, att årets
uppbördsräkenskaper kunna afslutas i Juli eller
Augusti månad.
Iaflytande restantier kunna vara en tillgång
för länsstyrelsens förefaliande utgifter och böra
uti det följande årets redovisning intagas. - Skulle
större utgifter förekomma, så kan riksgäldskonto-
ret icke under någon tid af året nu mera sakna
tillgångar att fuilsöra de reqvisitioner, som, på
grund af fastställda stater, göras.
Ett förenkladt och lättfattligt bokföringssätt
kan, som följd häraf, ej bliva svårt att tillväga-
bringa, synnerlizast om 18414 års S:atsutskotts be-
tänkande, J8 224, antages, hvari föreslogs, att all
spanmål skulle efter markegång få lösas och, att
den under lönerne anslagne efter riksmarkegångs-
pris skul!e ersättas nuvarande innehafvare. Stock-
holm d. 44 Augusti 1844. J. A. Ejellberg.n
LE near
— Riksdagsbladets utgifvare har i sitt sednaste
vummer för den 24 dernes tagit ut ännu ett steg,
FJ TT SI SLL ER EE