Hr Troil, E., ansåg Utskottet, då det begagnat hans
motion såsom grunder för sitt betänkande, hafva
stympat densamma så, att, som den nu vore fram-
ställd, nödgades han rösta emot densamma. Hr von
Hartmansdorff stridde för bibehållandet af det gamla
daner och talade om svårigheten att införa det nya
blånd allmogen, äfvensom i kamerala räkenskaperna.
Han ansåg det häradsskrifvarne, i händelse af deci-
malsystemets antagande, skulle, om de hittills begått
fel :i additioo, då begå många flera i division. Han
yttrade mycken förkärlek för tolfvan eller dussintale
och uppgjorde en historik öfver detsammas användande
snart sagdti allt, samt uppsökte dess ursprung ända ifrån
mythen, åberopande Odin med sina tolf asar, m. m.
På allt detta replikerades han af Hr Lefrån, som dock
började med att förklara sina ledsnad öfver att i denna
fråga nödgas vara af olika mening med den värde
talare, med hvilken nan eljest alltid delade samma
tänka. Han ansåg att man ej borde hemta sitt om-
döme i sådana saker ifrån mythen, utan ifrån kultu-
ren; Hr Rosenblad, B., yrkade varmt decimalens
antagande, så ock Hr general-majoren af Akrell. Af-
ven friherre Döbeln, Napoleon, ordade mycket om
Isaken, men afbröts ofta af uttryck af munterhet.
I Ref. hörde icke mera af hans yttrande, än att han i stäl-
let för cent, ville gifva skiljemyntet benämningen hun-
dring.
I eftermiddagens plenum upplästes och remittera-
des de Kongl. propositionerne. Banko-Utskottets
memorial M 46, med bifall till fortfarande utgif-
vande af skillingssedlarne, antogs. Riddarhus-Utskot-
tets memorial :om val af suppleanter i Utskotten
-linom Ridd. och Adeln redan för denna riksdag, blef
efter en långvarig, tråkig och hårdnackad diskussion,
tiden förnämligast fördes af det konservativa partiet
r I sing emellan: grefve Anton Gyldenstolpe, samt grefve
YI Wrangel, T., voro emot detsamma, såsom stridande
1 jemot Riddarhus-ordningen. För detsamma talade
-I friherre Jakos Cederström, friherre Nils Palmstjerna,
landshöfdingen grefve Horn, samt Hr von Hartmansdor ff.
Märkligast var docx grefve Horns yttrande, hvil-
ken .ansåg Ridd. och Adelnp böra alltid hafva sina Ut-
; I skotts-ledamöter fulltaliga, och ansåg det synnerligast
vigtigt vid denna riksdag, af skäl dem han icke
trodde sig behöfva upprepa. Ja detvore, yttrade han,
I framför allt nödvändigt vid förstärkta Utskotten, att
Tsuppleanterne vore inom dörren, ifall någon af leda-
J möterne ginge utom densamma, för att intaga plat-
sen. . Vid -voteringens början hade landtmarskalken, i
lanseendae till ena påkommen opasslighet, lemnat klub-
ban åt H. E. grefve Lövenbjelm.
— Hos Presteståndet vann Kongl. Moj:ts skrif-
velse om bildande af ett nationalmuseum mångas bi-
fall. Företaget förordades af prosten Lignell, doktor
Reuterdahl och professor Wahlberg, i hvilkens skrifi-
ligen affattåde anförande flera inståmde, samt af doktor
Wallin och-biskop Agardh; hvaremot prosten Säve hem-
ställde, om ej den föreslagna byggnadskostnaden
(500,000 Rdr) öfverstege nationens krafter, och åbe-
ropade biskop Agards mörka tafla. Ståndet borde
icke för rärvarande tillstyrka bifall till förslaget, då
nationen befinner sig i trångmål för andra, lika vig-
tiga, kanske vigtigare angelägenheter. I samma syft-
ning talade prosten Sandb.rg. :
I anledning af BankoUtskpttets betänkande M 15,
angående ett förändradt myntsystem, yttrade sig å
ena sidan Hrr Lignell, Lundblad, Hallbäck, Björk-
man, Odmann, Fries, Sandberg, m. fl., mot betän-
kandet. Å andra sidan talade för bifall, dock med
åtskilliga modifikationer, Hrr Agardh, Elfström, Gu-
melius, Lyth, Ekstrand, Thuden, Selander, m. fl. —
En talare förmenade att förslaget vore uppgjordt ef-
ter franska mönster; en annan försäkrade det vara
uppgjordt efter ryska. Myatbenämningen Cent klan-
drades. Prosten Gumeius yttrade härom, att man,
i stället för detta utländska ord, kunde göra en sam-
mandragning af det svenska hundrade, och benämna
skiljemynten-hundar ; större och mindre. — Några
yrkade afslag å betänkandet; flere talade för återre-
miss, hvilken också, såsom vi redan nämnt, bifölls.
— Rörande samma BankoUtskottets betinkan-
de förekom hos Borgareståndet, såsom wi i Lör-
dagsbladet nämnde, en längre disknssion, hvarför
vi nu i korthet redogöra.
He Langenberg uppläste först ett skriftligt anfö-
rando, deruti han, med åberopande af Hr Skogmans
motion och anmärkningar emot decimalsystemet, yr-
kade på en återremiss af betänkandet. Hr Eklund
hade derefter ett likaledes skriftligt anförande, hvari
åberopades yttrandet af förra riksdagens BankoUtskott.
Talaren fann decimalsystemets införande olämpligt i
vårt land, samt önskade återremiss, och att Utskottet
måtte inkomma med ett likadant förslag, som vid
sista riksdagen. Hr Lindström från Götheborg unp-
läste äfven ett anförande emot betänkandet. Hr La-
gergren yttrade sig derefter muntligen, och instämde
i Hr De Mares reservation. Talaren ön:kade enhet
uti räknesättet, att Riksdalern skulle delas i skillin-
gar och desse i styfver, i stället för runstyckep, om
så sko kunde. Aberopade emot decimalsystemet, att,
ehuru detta varit länge infördt i Frankrike, och det
vidj böter är förbudet: att begagna annat räknesätt
i böcker och räkningar, man likväl aldrig i dagligt
tal fick höra annat än sous, i stället för centimer.
Dussinräkningen allmänt något antagen bland hela dona
germanniska stammen, då decimalräkningen härledde
sig från Romarne eller orientalska folken; talaren
ansåg det vara en omöjlighet att tillämpa decimal-
räkningen inom kameralväsendet, eller derigenom,
vid närvarande bråkberäkningar, uttrycka ett exakt
förhållande. Flere iostämde. Hr Schartau trodda,
att den föreslagna förändringen endast skulle komma
räknekarlar til godo, och att dessa nog reda sig der-
förutan i alla fall; man måste se på hvad nytta den
stora massan kunde hafva deraf. Då man erinrade sig
huru fastrotade gamla vanor vore, och att i vissa
trakter man ännu räknade daler och öre, vore väl
icke så synnerlig vinst af det nya systemet att för-
moda. Talaren ansåg icke skäligt att skillingssedlarne
invexlades eler-att skiljemyntet ompräglades: önskade,
att ordet species fortfarande på sedlarne skulle utsättas.
He Mechet ville att betänkandet nu skulla föredragas
punktvis, hvilket afslogs. Hr Gråå talade äfven för åter-
remiss och bibehållande af riksdalersbenämningen. Hr
Fahlhöm hade icke varit närvarande i Utskottet då
lenna fråga afgjordes. Hr Foenander redogjorde för
le skäl, hvarför herrar Skogman och Gripenstedt
sing racservatinnaer ÅAkharanat ipba hlifolt antamna Jan