det framställda förslaget att tillvägabringa denna ge-
nom förhöjda införselstullafgifter å arrack, kon-
jak, rumm, vin, kaffe, socker och tobak, ansett
den böra hämtas från förhållandet emellan
tulluppbörden och tolagsmedlen under sednaste
tiden. I detta hänseende har K. M. inhämtat, att
dåJför nästlidet år 4843 uppbörden för tullmedel
utgjort 3 706,909 rdr, bar tolagsuppbörden upp-
gått till 374,403 rdr eller omkring 40 proc. a!
:tulluppbörden.
Med anledning häraf föreslår Kgl. M:t, att 40
procent af tullafgifterna för så väl ickommande
som utgående varor börå under benämning af
tolagsersältning genom tullkamrarne uppbäras
ock redovisas Denna reglerisg skulle likväl en-
dast gälla för en tidrymd af fem år, och ersätt-
ning framdeles bestämmas för hvarje Qvirqven-
nium.
4) Kongl. Maj:ts skrifvelse angående båtsmansro-
teringen. i
Kongl. Maj:t tillkännagifver, att K. M. ännu icke är i
tillfälle att till Riksens Ständer öfverlemna längderne
öfver den tillökta båtsmansroteringen i Stockholm,
Gottlands, Södermanlands, Upsala, Östergötblands,
Elfsborgs, Calmar, Blekinge, VesterNorrlands. Göthe-
borgs och Bohus samt Gefleborgs Län; hvarjemte K.
M:t tillkännagifvit, att roteringsverket för Hallands
län ännu icke blifvit af K. M:t faststäldt, utan att K.
M:ts befallningshafvande i nämnde Län erhållit befall-
ning att omskrifva de för nämnde Län upprättade
roteringslängderna, med iakttagande af åtskilliga a!
K. M:t förordnade rättelser.
3) Proposition angående fri upplåtelse af 4101 kro-
noholmar i Bohusläns skärgård.
Enär dessa holmars utarrendering eller försäljniog
till skatta lemnaade en så högst ringa inkomst (för 26
dylika var nemligen endast bjudet 2 rår 533 sk. 4 ret
årlig ränta, och för 40 utarrönderade betaltes 3 rdr
53 sk. b:ko) må tills vidare upplåtas: till fritt och
allmänt begagnando af hvarje Svensk nndersåte, utan
någon afgift derför till kronan samt under iakttagan-
de att sådant i Jordeboken behörigen anmärkes.
— KE
UTSKOTTS-UTLATANDEN.
I anledning af Kongl. propositionen att den så
kallade Ollongälden, en afgift, som inom Halland,
Skåne och Blekinge blifvit för kronoskogarnes begag-
nande under ollontiden erlagd, men upphört, sedav
inga kronoskogar mera finnas inom de två sistnämn-
de provinserna, äfven måtte för Hallands län upphöra,
då den sällan och på sistförflutne 25 år blott två
gånger kunnat till obetydliga belopp debiteras; har
StatsUtskottet tillstyrkt Rikets Stärder bifalla, att den-
na uppbörd må, ifrån och med nästa år, helt och
hållet inställas.
Äfven har StatsUtskottet, i anledning af Kongl.
propositionen om uppbäfvande af den så kallade hem-
.mansskatten i Bohus län, som alltsedan provinsen
hörde under Norge, der uttagits af husmän och strand-
sittare, upplyst: att denna skatt, som saknar motsva-
righet i rikets öfriga provinser, icke är förenlig med
de stadganden, åren 14731 och 4740 blifvit meddelade
angående nyodlingars befrielse från skatts utgörande;
att den icke bestämmes genom ordentlig skattlägg-
ning, utan hufvudsakligen beror af godtycke; och
dessutom, så obetydlig den är, icke erlägges öfverallt i
provinsen, m. m. Utskottet har derföre tillstyrkt bi-
fall till propositionen, så att den så kallade hus-
mansskatten i Bohus län, eller den del af sölvskat-
ten, som erlägges af husmän och strandsittare, må
ifrån nästkommande års början belt och hållet upp-
höra; dock utan att härigenom någon rubbning sker
uti den ränta, som utgår af sjelfva hemmanen, å
hvilkas ägor nämnde -husmän eller strandsittare äro
boende.
I anledning af motioner från Borgsre- och Bon-
destånden, och med afseende på den ofördelaktiga
ställning, hvaruti Svenska tackjernstillverkningen
för nirvarsnde sig befinner; samt då tackjerns-
producesten i allmänhet är underkastad en vida
drygare beskattning, än den stångjernstillverknin-
gen måste vidtännas; har Stats-Utskottet hem-
ställt: att Rikets Ständer för denna del måtte
medgifve, att den för tackjernstillverkningen till
statsverket utgående fiondeafgift må, från och med
nästkommande år 4843, intill dess den vid nä-
sta riksdag blifvande statsreglering träder i verk-
ställighet, erläggas med hälften af det belopp, hvar-
till. samma algift, efter de på särskilda orter
gällande grunder, för närvarande utgöres; och att
i händelse af bifall härtill, Rikeis Ständers beslut
till Kongl Maj:ts nådiga sanktion i underdånighet
anmäler. .
I anledning af väckt fråga om de ibland stätsver-
kets ordinarie inkomster upptagne gerningsörens unp-
hörande: en skatt, som sedan äldre tider tillbaka er-
lagts med en daler eller 46 sk. Bko af hvarje å lan-
det bosatt gerningsman eller sockenhandtverkare, och
af hvilken afgift vissa bland riket: städer, dels enligt
orivilegiers lydelse, dels genom Kongl. resolutionen;
Då städernas besvär af år 1731, åtojutit serskilda an-
delar; har StatsUtskottet föreslagit:
att Rikets S:änder måtte hos Kongl. Msj:t underd.
inhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, efter vederböran-
des hörande och sedan i behörig ordning utredt blif-
vit, dels hvilka städer äga laglig rätt till uppbärande
af andelar utaf de så kallade gerningsören, samt ef-
er hvilka grunder dessa andelar nu till städerna ut-
Jå, dels ock huruvida statsverket kunde godtgöras
nedelst förhöjning uti den af gerningsmän och soc-
cenhandtverkare på landet utgående bevillning, vid
lästinstundande riksdag i ämnet aflåta nådig propo-
ition, och dervid tillika i nåder föreslå det sätt,
varpå, i händelse gerningsören skulle såsom ordinarie
nkomsttitel försviona, vederbörande städer må hållas
kadeslösa, för hvad de i följd häraf komme att
örlora.
I riksstaten har denna statsinkomst högst beräknats
ill 4700 Rdr Bko. Av
ri
—— ERAN