ständighet, som jag anser af vigt, anhåller jag att få göra det. Det är för närvarande icke så mycke brist på penningar, utan brist på kredit, som före finnes. Man har nemligen icke hört, att någon, som haft säkerhet att erbjuda, icke erhållit lån emot procents ränta. Endast detta skäl anser jag tillräck: ligt för, att motionen icke bör bifallas, men förenar mig för öfrigt uti de motskäl, som af föregående ta: lare blifvit framställda, under anhållan, att mina an. märkning måtte få åtfö!ja temissen. Hr BRÅKENHJELM, PEHR REINH.: Jeg tage mig friheten hemställa till hr grefven och landtmar. skalken, samt Ridderskapet och Adeln, huruvida icke öfver närvarande fråga, även Banko-Utskottet skulle anses böra höras. Jag skall till exempel åberopa ett fall för hvilket jag tror en sådan åtgärd vara nödvändig, nemligen för den händelse, att Rikets nu församlade Ständer skulle under riksdagens lopp fians att diskonteringen af inrikes vealar borde uppdrifvas. En sådan rörelse förutsätter ovillkorligen räntanms frigilfvande åtminstone för denna diskontering. Om såiledes Ständerna skulle framdeles fiona, att en sådan åtgärd vore för banken, och för den allmänna rörelsen ändamålsenlig, så skulle det kunna hända, att Ständerna hade bundit händerna på sig genom ett föregående beslut i Lag-Utskottet, och således icke kunde ålägga fullmäktige i Banken att diskontera vexlar. För den händelse, att ståndet icke skulle fiana formenligt att Banko-U:cskottet öfver denna fråga blifver hördt, tager jag mig friheten anhålla att Lag-Utskottet måtte fästa en särskild uppmärksamhet vid den händelse, att Ständerna möjligen vid denna riksdag skulle kunna besluta en så beskaffad föreskrift för banken, att dess styrelse komme att diskontera inrikes vexilar, och att åtminstone räntan för denna diskont blefve frigifven. Det är måhända likgiltigt huruvida frågan blifver tTemitterad både till Lagoch Banko-Utskotten, blott det sistnämnde Utiekottet föster sin uppmärksamhet vid den punkt, jag nu tagit mig friheten framställa. Hr vos BOHENHAUSEN, M. S.: I det skick frågan för närvarande befinner sig, synes det mig vara olämpligt att remittera henne till Banko-Utskottet. Blir räntan fri, är det tids nog för Banko-Utskottet att taga saken i öfvervägande, hvilket är så mycket lättare för detta Utskott, som det är berättigadt att sjelf väcka motioner och uade:ställa dem Rikets Ständers pröniog. Hr vos HARTMANSDORFF, A.: Den anmärkning, som Hr Bråkenbj-Im gjort, saknar, ofter mitt omdöme, icke grund. Om Ridderskeapet cch Adein skulle fiana för godt att remittera målet både till Bankooch Lag-Utskotten, så kan deraf ingen skada uppkommas, men möjligen gagn. Det är väl sanrt, att om Rikets Stivder och Konungen bifölle, att räntan göres fri, så kan Banko-Utskottet derefter rätta sitt förslag till banko-reglemente; men om detta beslut af Konung och Ständer fattas sent under riksdagens lopp, såsom troligt är ifall det fattas; så blir det nästan ogörligt, ett rätta banko-reglementet derefter. Skulle man deremot finna benägenhet för saken, både inom Lagoch Banko-Utskotten, så kunde reglementet gena:t inom Banko-Utskottet uppgöras, i öfverensstämmelse med en sådan opinion, Friherre CEDERSTRÖM, AND.: Då Grundlagen bjuder, att alla legfrågor skola till Lagutsk. remitteras och detta är en ren lagfiåga, af den beskaffenhet, som afser förändring af 6 S Handelsbalken, så kan jag icke förena mig med de ledamöter, som önskat remiss äfven till Bankoutsk., så mycket mindre som Bankoutsk. kan, om det i någon fråga behöfver Lagatsk:s medverkan, sammanträda dermed och afgöra sådana Trågor. Jag anhåller således om remiss enlast till Lagutskottet. Herr vos HOHENHAUSEN, M. S.: Jag erkänner lt för väl att berr von Hartmansdorff icke saknat srued till hvad han här anfört, derest man icke unler närvarande tid skulle kunna acse den nu väckta notionen vara så olämplig, att ingen slags sannolikhet san förefinnas till dess antagande, och det är af detta skäl jag bar bestridt remiss till Bankoutskottet, derigenom blott ena obehöflig förlängeing af målet skulle nträffa. Herr von TROIL, EMIL: Jag för min del skulle ro att någon remiss till Bankoutskottet här icke vore oehöflig, utan blott skulle inveckla frågan mera än len är. Jag-får till bevis derpå blott fästa ståndets ippmärksamhet på den omständighet, att Rikets Stänlers Bank i nästan alla tider uti vissa fall tagit höre ränta än den lagliga; att således ett förslag, som syftar till ex:mpel diskontering af vexlar, stundom fverstigande sex procent, iogalnnda beror på huruida räntan i allmänhet i landet blifver fri eller icke, y Benkoutsk. kan behandla denna fråga utan att afakta hvad Lagutsk. kan tillstyrka och R. St. besluta fråga om den allmänna räntan.