i redaktionen, en strof ur en grundlagsparagraf, hvil-
ken hr De Marå derefter visade vara hemtad ur den
af herr Lagergren nyss lofordade gamla grundlagen.
Punkten bifölls och hr Lagergren reserverade sig.
4:de punkten bifölls utan någon diskussion, likaså
den ö:te, hvilka handla om ansvarighet för statsrådets
ledamöter då de föra regeringen och om förslag till
stadgandan i afseenden på riksstyrelsen, då konurgen
reser till Norge.
6:te punkten, med förslag till tillägg i 47 R.F.,
bifölls, sedan hr Lagergren talat deremot och ansett
den åsyftade förbättringen obetydlig och öfverflödig
samt tyckt att det blefve för mycket verk i parsgra-
fen. (KonstitutionsUstskottet bade nämligen föreslagit
att inflicka orden eller i dessas (kollegiernes) ställe
tnrättade verk.) Hr Pelrå försvarade förslaget.
7:de punkten, om riksdagars återkomst hvart 3:dje
år bifölls utan diskussion med stark acklamation.
8:de punkter, med förslag om sådaot tillägg till
30 NS R. F. och 3 Ä R. O., att icke blott Konungen,
utan äfven Rikets Ständers fullmäktige i banken och
riksgäldskontoret skola finna nödigt att Riksens Stäa-
der sammankalas tiil annan ort än Stockholm, i
händelse riksdagar icke skola hållas i hufvudstaden,
väckte en längre diskussion. Hr De Marg begynte
med åberopande af sitt yttrande vid sista riksdagen;
han bestred förslaget och trodde att hrr fullmäktige,
som voro tillsatte att vårda och sköta bankens och
riksgäldskontorets angeligenheter, icke voro qvalifice-
rade att vara medregendter eller deltaga med konungen
i öfverläggniogen om huruvida det faktum vore för
handen, som fordrade riksdagens förflyttande till annan
ort, utan blott att samråda om hvart den skulle flyttas.
Hr Lagergren fann sig förekommen af Hr De Mare
Erinrade om att förslaget vid förra riksdagen af 3:ne
Stånd blifvit förkastadt och i Borgareståndet med en
stor pluralitet, eller 36 röster emot 18, ehuru det se-
dan lyckats det märkvärdiga KonstitutionsUtskottet att
få förslaget hvilande; det innefattade försök till in-
grepp i konungamakten m. m. Hr Schartau ansåg,
att i fall en förklaring skulle ske, den borde ske i
den syftning, som förslaget innehölle; talaren uppläste
ett stycke ur Hr Cederscbjölds handbok för riksdags-
män, och sökte dermed bevisa, att hvad som nu är
föreslaget, verkligen redan funnes uttryckt i 50 8 Re-
geringsformen. He Grådå talade emot förslaget, och
trodde att, i fall det ginge igenom, 3:2e meningar
möjligen kunde uppstå vid öfverläggoing om huruvida
riksdagar borde hållas i annan stad än Stockholm.
Hr Ekholm höll icke mycket på förslaget, men sökte
dock vederlägga hvad Hr Lagergren yttrat. Hr Pe-
tr fann inga farbågor för handen att konungamak-
ten skuile inskränkas, med de rojalistiska tänkesätt,
som yttrats i detta stånd. Det kunde visserligen för
somliga vara rätt beqvämt, om riksdagen blefve flyttad
till någon mindre ort, Norrköping till exempel, der
man kunde hafva sina beqvemligheter, då det vore
att förmoda, att vid dylika tillfällen militärmakt äfven
sammandroges, kunde man hålla Ständerna likasom
belägrade im, m. Tal. biföll förslaget. Hr Lagergren
uppläste ett yttrande af herr Halling vid sista riksda-
gen. Mot förslaget talade ytterligare herrår De Mareå
och Koch från Malmö, och för detsamma herrar Pe
trg, Brinck, Schartau, Hörnstein, Wern, Geijer och
And, Berg. Siutligen begärdes votering, bvilken ut-
föll med 33 röster för förslaget emot 47. Hr Lager-
gren reserverade sig och återupprepade sin eritrran,
att vid förra riksdagen förslaget uti Borgareståndet
blifvit förkastadt med 36 röster emot 48. Hr: Ekholm!
svarade härpå, att han gratulerade ståndet att i lik-
het med en hädangången riksdagsman bliiva klokare
med hvarje dag.
9:de punkten, rörande återremisser af Utskottsbe-:
tänkanden, bifölls, ehuru herr Lagergren befarade, :
att Ståndet, i fall denna punkt blefve aztagen, lättare
skulle vara utsatt för att fatta förhastade beslut.
40:de punkten, förslag till den änd:isg i 75 R.
F. stt Rikets Ständer skola föreskrifva ordniogen för
ändrings sökande i markegångstaxorne. Hr Lager-
gren uppläste sitt an:örande öfver denna fråga vid
för!liden riksdag och bestred försaget, hvaremot hrr
De Marge, Wern, Ekholm, Petre och Kock från Malmö
talade till bifall. Förs!aget bifölls äfven.
41:te punkten, förslag att tryckfrihetsförordvingen
hädånefter skulle benämnas tryckfrihetsiag. Aven.
denna punkt klandrades af hr Lagergren, men bifölls,
sedan hrr PetrE och De Mare ywurst sig för den-
samma.
42:te punkten, med förslag, attivwissa fall förstärka
Lagut kottet. Hr Lagergren hade vid förra riksdagen
långt som den pu föreslagna; hrr Ekholm och Gråå
försvarade förslaget och det bifölls äfven.
43:de punkten, med förslag om rättighet för Konst.
utsk. att hos R:s Ständer anmäla skäl till nedläggande
af åtal emot statsrådets ledamöter enligt 106 R.F.
Hr Lagergren yttrade sig emot förslaget, hvilket han
fann stå i strid med 90 RB. F.; hr Gråd facn äf-.
ven förslaget ovyttigt och ville bibehålla Konst.utsk.
i
i orubbadt bo. Hr Petrd försvarade förslaget och re-!!
s
dogjorde för motiverna, ä!vensom hr De Mare. Bi-
fölls.
bifölls och hr Lagergri.n reserverade sig.
435:de punkten, förslag att i 45 R. O. måtte stad-
gas att kronohbemmans åbo eger valrätt och är valbar f
till riksdagsman, bifölls.
46:de punkten 4:sta momentet, om val af ny riks-
j
varit för någon föräsdring, men kunde icke gå sål!
4
t
. S
14:de punkten, ang. tiden för riksdags fortfarande, s
S
dagsman i dens ställe som blifvit talman, bifölls. e
2:dra mom., on vederhörande riksstånds åtgärd förn
nytt vals anställande; hr Gråå ansåg momentet öfver-
lödigt. och hr Lagergren framställde anmärkningar
emot. former; hrr Wern, Pet:e och Ekholm försva- d
rade förslaget, som bifölls.
47:da puokten, med förslag till ändring i formulä- :
ret till fullmakt för Bondest:s ledamöter, bifölls.
48:de purkten, ang. val af ordförande inom R:s
Vv
Ständers utskott, fullmäktige och revisorer, bi:ölls med h
stark acklamation. fc
49:1e punkten rörande tryckning af Riksståndens
rotokol!l och handlingar; (förslaget tillägger hvarje re
tånd rättighet att förordna om dess protokoll skall
ryckas eller j.) Hc Lagergren bestrad förslaget och
nsåg nödvärdigt, att protokollen hädanefter som hit- b
ills måtte tryckas. Hr Wern likaså; hr SchartauS
ar emot förslaget bufvudsakligen på det skäl, att man,
n det antoges, kunde deraf hemta anledning att in-;
Irega sjelfva protokollsföringen, så att i vissa fall
lig intet diskussionsprotokoll skulle komma att föras,
ikasom nu i utskotten, och hvilket skulle ge anled-?
iog till mycket mera tal och tidsutdrägt, He Delt
fare instämde med hrr Lagergren och Wern. Hrn
TR a
at
(MA Or a