i redaktionen, en strof ur en grundlagsparagraf, hvilken hr De Marå derefter visade vara hemtad ur den af herr Lagergren nyss lofordade gamla grundlagen. Punkten bifölls och hr Lagergren reserverade sig. 4:de punkten bifölls utan någon diskussion, likaså den ö:te, hvilka handla om ansvarighet för statsrådets ledamöter då de föra regeringen och om förslag till stadgandan i afseenden på riksstyrelsen, då konurgen reser till Norge. 6:te punkten, med förslag till tillägg i 47 R.F., bifölls, sedan hr Lagergren talat deremot och ansett den åsyftade förbättringen obetydlig och öfverflödig samt tyckt att det blefve för mycket verk i parsgrafen. (KonstitutionsUstskottet bade nämligen föreslagit att inflicka orden eller i dessas (kollegiernes) ställe tnrättade verk.) Hr Pelrå försvarade förslaget. 7:de punkten, om riksdagars återkomst hvart 3:dje år bifölls utan diskussion med stark acklamation. 8:de punkter, med förslag om sådaot tillägg till 30 NS R. F. och 3 Ä R. O., att icke blott Konungen, utan äfven Rikets Ständers fullmäktige i banken och riksgäldskontoret skola finna nödigt att Riksens Stäader sammankalas tiil annan ort än Stockholm, i händelse riksdagar icke skola hållas i hufvudstaden, väckte en längre diskussion. Hr De Marg begynte med åberopande af sitt yttrande vid sista riksdagen; han bestred förslaget och trodde att hrr fullmäktige, som voro tillsatte att vårda och sköta bankens och riksgäldskontorets angeligenheter, icke voro qvalificerade att vara medregendter eller deltaga med konungen i öfverläggniogen om huruvida det faktum vore för handen, som fordrade riksdagens förflyttande till annan ort, utan blott att samråda om hvart den skulle flyttas. Hr Lagergren fann sig förekommen af Hr De Mare Erinrade om att förslaget vid förra riksdagen af 3:ne Stånd blifvit förkastadt och i Borgareståndet med en stor pluralitet, eller 36 röster emot 18, ehuru det sedan lyckats det märkvärdiga KonstitutionsUtskottet att få förslaget hvilande; det innefattade försök till ingrepp i konungamakten m. m. Hr Schartau ansåg, att i fall en förklaring skulle ske, den borde ske i den syftning, som förslaget innehölle; talaren uppläste ett stycke ur Hr Cederscbjölds handbok för riksdagsmän, och sökte dermed bevisa, att hvad som nu är föreslaget, verkligen redan funnes uttryckt i 50 8 Regeringsformen. He Grådå talade emot förslaget, och trodde att, i fall det ginge igenom, 3:2e meningar möjligen kunde uppstå vid öfverläggoing om huruvida riksdagar borde hållas i annan stad än Stockholm. Hr Ekholm höll icke mycket på förslaget, men sökte dock vederlägga hvad Hr Lagergren yttrat. Hr Petr fann inga farbågor för handen att konungamakten skuile inskränkas, med de rojalistiska tänkesätt, som yttrats i detta stånd. Det kunde visserligen för somliga vara rätt beqvämt, om riksdagen blefve flyttad till någon mindre ort, Norrköping till exempel, der man kunde hafva sina beqvemligheter, då det vore att förmoda, att vid dylika tillfällen militärmakt äfven sammandroges, kunde man hålla Ständerna likasom belägrade im, m. Tal. biföll förslaget. Hr Lagergren uppläste ett yttrande af herr Halling vid sista riksdagen. Mot förslaget talade ytterligare herrår De Mareå och Koch från Malmö, och för detsamma herrar Pe trg, Brinck, Schartau, Hörnstein, Wern, Geijer och And, Berg. Siutligen begärdes votering, bvilken utföll med 33 röster för förslaget emot 47. Hr Lagergren reserverade sig och återupprepade sin eritrran, att vid förra riksdagen förslaget uti Borgareståndet blifvit förkastadt med 36 röster emot 48. Hr: Ekholm! svarade härpå, att han gratulerade ståndet att i likhet med en hädangången riksdagsman bliiva klokare med hvarje dag. 9:de punkten, rörande återremisser af Utskottsbe-: tänkanden, bifölls, ehuru herr Lagergren befarade, : att Ståndet, i fall denna punkt blefve aztagen, lättare skulle vara utsatt för att fatta förhastade beslut. 40:de punkten, förslag till den änd:isg i 75 R. F. stt Rikets Ständer skola föreskrifva ordniogen för ändrings sökande i markegångstaxorne. Hr Lagergren uppläste sitt an:örande öfver denna fråga vid för!liden riksdag och bestred försaget, hvaremot hrr De Marge, Wern, Ekholm, Petre och Kock från Malmö talade till bifall. Förs!aget bifölls äfven. 41:te punkten, förslag att tryckfrihetsförordvingen hädånefter skulle benämnas tryckfrihetsiag. Aven. denna punkt klandrades af hr Lagergren, men bifölls, sedan hrr PetrE och De Mare ywurst sig för densamma. 42:te punkten, med förslag, attivwissa fall förstärka Lagut kottet. Hr Lagergren hade vid förra riksdagen långt som den pu föreslagna; hrr Ekholm och Gråå försvarade förslaget och det bifölls äfven. 43:de punkten, med förslag om rättighet för Konst. utsk. att hos R:s Ständer anmäla skäl till nedläggande af åtal emot statsrådets ledamöter enligt 106 R.F. Hr Lagergren yttrade sig emot förslaget, hvilket han fann stå i strid med 90 RB. F.; hr Gråd facn äf-. ven förslaget ovyttigt och ville bibehålla Konst.utsk. i i orubbadt bo. Hr Petrd försvarade förslaget och re-!! s dogjorde för motiverna, ä!vensom hr De Mare. Bifölls. bifölls och hr Lagergri.n reserverade sig. 435:de punkten, förslag att i 45 R. O. måtte stadgas att kronohbemmans åbo eger valrätt och är valbar f till riksdagsman, bifölls. 46:de punkten 4:sta momentet, om val af ny riksj varit för någon föräsdring, men kunde icke gå sål! 4 t . S 14:de punkten, ang. tiden för riksdags fortfarande, s S dagsman i dens ställe som blifvit talman, bifölls. e 2:dra mom., on vederhörande riksstånds åtgärd förn nytt vals anställande; hr Gråå ansåg momentet öfverlödigt. och hr Lagergren framställde anmärkningar emot. former; hrr Wern, Pet:e och Ekholm försvad rade förslaget, som bifölls. 47:da puokten, med förslag till ändring i formulä: ret till fullmakt för Bondest:s ledamöter, bifölls. 48:de purkten, ang. val af ordförande inom R:s Vv Ständers utskott, fullmäktige och revisorer, bi:ölls med h stark acklamation. fc 49:1e punkten rörande tryckning af Riksståndens rotokol!l och handlingar; (förslaget tillägger hvarje re tånd rättighet att förordna om dess protokoll skall ryckas eller j.) Hc Lagergren bestrad förslaget och nsåg nödvärdigt, att protokollen hädanefter som hitb ills måtte tryckas. Hr Wern likaså; hr SchartauS ar emot förslaget bufvudsakligen på det skäl, att man, n det antoges, kunde deraf hemta anledning att in-; Irega sjelfva protokollsföringen, så att i vissa fall lig intet diskussionsprotokoll skulle komma att föras, ikasom nu i utskotten, och hvilket skulle ge anled-? iog till mycket mera tal och tidsutdrägt, He Delt fare instämde med hrr Lagergren och Wern. Hrn TR a at (MA Or a