hafva blifvit intagre på vallängderna och röster
för dem afgifvas. I Madrid hafva alla progressi-
sterne strutits ut från längden ), -och deras ie-
dare hafva måst fly undan, för att icke utsätta
sig för arrestering och möjligen ännu värre öde.
Ett valsystem under sådana förbållanden är ju
en verklig förolämpning mot nationen: det är att
söka inbilla ett i kedjor slaget fotk, att det är
fritt. Striden, der den nu kan komma att äg?
rum, är egentligen blott emellan Moderados och
Carlister. Dessa sistnämnde kunna göra ett sken-
bart motstånd, men de måste nödvändigt be:eg-
ras; och de förre äro icke en bit bättre än Car-
listerna, ty begge partierna äro för enväldet, el-
ler hvad man kallar Absolutister. Narvaez är i
spetsen för dem, som åsyfta aft förklara Isabella
enväldig; åtminstone är det säkert att han ämnar
föres!å Cortes en hel hop beslut, som åsyfta att,
under skenet af att vara konstitutionella refor-
mer, förstöra hvarje skugga af laglig frihet.
Han påstår att val-lagen icke betryggar landets
välfärd, och vill under denna förevändning stryka
ut allt hvad som honom lyster, utan rim och
räson. Det är likväl absurdt att böra honom tala
om goda eller dåliga lagar; ty det finnes ru blott
en lag i Spanien, och den är — hsns goltyckliga
vilja. Alltsedan segren vid Torrejon grundlade
hans miltär-despotism, har det ej funnits några
grundlagar i Spanien.
Det skal nu blifva interessant att se, om de
sammankommande Cortes skola göra honom nå-
gra frågor angående Christina och Muncz. Grund-
lagen tillerkände henne en pension, med vilkor,
att hon lefde ogift, och likväl har man befallt,
att till denna egoistiska och dåliga qvinna utbe-
tala densamma, under det man ej kan betala re-
geringens egna svältande embetsmän och soldater.
Om hon är gift med Muacz, huru kan hona få
pjuta pensionen? Och om ej), huru kan en ra-
tioa fördraga en sådan syp, som att se henne öp-
pet lefva med sin amant, omgifven af deras o-
äkta barn? Månne Cortes skota kunna underlåta
alt fråga, buru Munoz kunnat få hertig-titeln och
blifva grand af Spanien? Men buru många andra
fråzor hafva icke ministrarne att besvara! Huru
skola de kunna förklara hbödels-slagtningarna j
Carthazgena och Alicante af Rozeali, i Arragonien
af Bretop, och i Baskiska provincerna af Urbi-
stondo? Der har man sett sådana småsaker, som
undertryckandet af municipaliteten; bela rikets
försättande under krigslagarna; tusentals menni-
skors arrestering för diktade förbrytelser; andras
utdrifvande ur landet: förbud, i strid mot lagar-
na, för tidningars utgifvande; återställandet af de
gods, som redan lagligen lemnats af presterska-
pet; och en hel bop andra små obetydliga lag-
kränkningar. När man ser allt detta, då måste
man befsra, att den spanska fribeten blott kan
vinnas med svärdet och icke ifrån talarstolen i
dess s. k. lagstiftande församling, m. m
) Detta synes vara öfverdrifvet och otroligt; men äf-
ven andra underrättelser vittna om, att progressi-
sterna sjelfva afhålla sig från valen, der de fiana
att de icke kunna motstå Moderados, Detta är ett
bruk i Spanien, som äfven Moderados ofta iaktta-
git, der de varit i minoriteten. Red. anm.