hafva blifvit intagre på vallängderna och röster för dem afgifvas. I Madrid hafva alla progressisterne strutits ut från längden ), -och deras iedare hafva måst fly undan, för att icke utsätta sig för arrestering och möjligen ännu värre öde. Ett valsystem under sådana förbållanden är ju en verklig förolämpning mot nationen: det är att söka inbilla ett i kedjor slaget fotk, att det är fritt. Striden, der den nu kan komma att äg? rum, är egentligen blott emellan Moderados och Carlister. Dessa sistnämnde kunna göra ett skenbart motstånd, men de måste nödvändigt be:egras; och de förre äro icke en bit bättre än Carlisterna, ty begge partierna äro för enväldet, eller hvad man kallar Absolutister. Narvaez är i spetsen för dem, som åsyfta aft förklara Isabella enväldig; åtminstone är det säkert att han ämnar föres!å Cortes en hel hop beslut, som åsyfta att, under skenet af att vara konstitutionella reformer, förstöra hvarje skugga af laglig frihet. Han påstår att val-lagen icke betryggar landets välfärd, och vill under denna förevändning stryka ut allt hvad som honom lyster, utan rim och räson. Det är likväl absurdt att böra honom tala om goda eller dåliga lagar; ty det finnes ru blott en lag i Spanien, och den är — hsns goltyckliga vilja. Alltsedan segren vid Torrejon grundlade hans miltär-despotism, har det ej funnits några grundlagar i Spanien. Det skal nu blifva interessant att se, om de sammankommande Cortes skola göra honom några frågor angående Christina och Muncz. Grundlagen tillerkände henne en pension, med vilkor, att hon lefde ogift, och likväl har man befallt, att till denna egoistiska och dåliga qvinna utbetala densamma, under det man ej kan betala regeringens egna svältande embetsmän och soldater. Om hon är gift med Muacz, huru kan hona få pjuta pensionen? Och om ej), huru kan en ratioa fördraga en sådan syp, som att se henne öppet lefva med sin amant, omgifven af deras oäkta barn? Månne Cortes skota kunna underlåta alt fråga, buru Munoz kunnat få hertig-titeln och blifva grand af Spanien? Men buru många andra fråzor hafva icke ministrarne att besvara! Huru skola de kunna förklara hbödels-slagtningarna j Carthazgena och Alicante af Rozeali, i Arragonien af Bretop, och i Baskiska provincerna af Urbistondo? Der har man sett sådana småsaker, som undertryckandet af municipaliteten; bela rikets försättande under krigslagarna; tusentals menniskors arrestering för diktade förbrytelser; andras utdrifvande ur landet: förbud, i strid mot lagarna, för tidningars utgifvande; återställandet af de gods, som redan lagligen lemnats af presterskapet; och en hel bop andra små obetydliga lagkränkningar. När man ser allt detta, då måste man befsra, att den spanska fribeten blott kan vinnas med svärdet och icke ifrån talarstolen i dess s. k. lagstiftande församling, m. m ) Detta synes vara öfverdrifvet och otroligt; men äfven andra underrättelser vittna om, att progressisterna sjelfva afhålla sig från valen, der de fiana att de icke kunna motstå Moderados, Detta är ett bruk i Spanien, som äfven Moderados ofta iakttagit, der de varit i minoriteten. Red. anm.