att, under det allmänt nyttiga statsbehof städse m ste, i anseende till bristande tillgångar, åsidosätt eller lemnas åt framtiden, så växa likväl statsutg terna i byråkratisk anda i den-förvånande progre sion, att missförhållandet, mellan hela styrelse-app ratens totalkostnad och den allmänna fattigdomen landet, blir med hvarje riksdag allt mer åskådligt. Herr Petres yttrande i Borgareståndets plenu d. 1B September, anledning af Kongl. Maj: nådiga Proposition om pension till f. d. Stat rådet Grubbe. Beträffande pension för Statsrådet Grubbe, uppgj ver den kongl. propositionen en annan åsigt om he Grubbes ekonomiska ställning, än den, som är råda! de inom den stad, der herr Grubbe haft -sin längs och förnämsta verkningskrets. Frågan är grannlag mindre för detta speciela fall, än för de många lil artade framställningar, hvilka kunna framgent erbjuc sig. Vid förra: riksdagen gjorde jag, med hänsigt hä till, motioner rörande vissa grunder för Statsrå: pensionering, och, ehuru dessa motioner afrägo fö hållanden, hvilka icke på br Grubbe inträffa, kunn de dock förtjena att härvid i minnet återkallas. Å minstone är det visst, att man på denna väg kan ir leda staten i utgifter, hvilka, då de göras allmänn för alla de män, hvilka af särskilda anledningar frå konseljtaburetterne förafskedas, kunna på längden bli va särde!es tryckande för ett så fattigt och förut me: så oerhördt dyra styrelsekostnader belastadt land, sor Sverige. Följaktligen anser jag Kongl. Moj:ts, ti förmån för herr Grubbe, afgifna proposition inneslut en rätt vigtig principfråga, som ingalunda bör sorg öst affärdas. Vill. man för öfrigt hafva en jemnfö relsegrund, som lämpar sig väl tili Statsrådet Grub bes antecedentia i tjensteväg, så torde det vara till äckligt att erinra, att en annan för detta soidisan edamot af Konungens Statsråd, landsböfding Järta olef, genom 4834 års Stände:s välvilja, uppförd p ndragningsstat för en årlig pension af Två tusend dr b:ko. err Petrös yttrande i Borgareståndets plenun d. 48 September, i anledning of Eongl. Maj:t nådiga Proposition om förköjdt anslag til folkundervisningins befrämjande. I fråga om folkundervisningen, åberopar jag mit fttrande vid remissen af Kongl. Maj:ts Propositioi fver Statsverkets tillstånd och behof. Det är sanno ikt, att Kongl. Maj:ts regering saknar kännedom a tiftsstyrelsernas olika förfarande, i afseendsa på siste iksdagsbeslutet i detta ämne. Denna märkliga olik et bör nu framhållas; ty att vissa Stifts styrelse notarbetat folkundervisningen eller sökt förhindra den f nysssämnda riksdagsbeslut åsyftade verkan, vålla iaturligtvis, att frågan härom visar sig i annan ge talt för de Stift, der den oblida behandlingen gjor ig gällande. Följaktligen är ock af nöden, att Stats Utskottat söker penetrera frågan derhän, att det fö likets Ständer må blifva möjligt att fatta beslut der: fver, utan vissa Stifts förnärmande, eller så att di tift, hvilka, i anseende till Stiftsstyrelsernas nyss ämnde handlingssätt, nu äro tillbakasatte, icke; vic tatsanslagets bestämmande, blifva förfördelade,