att, under det allmänt nyttiga statsbehof städse m
ste, i anseende till bristande tillgångar, åsidosätt
eller lemnas åt framtiden, så växa likväl statsutg
terna i byråkratisk anda i den-förvånande progre
sion, att missförhållandet, mellan hela styrelse-app
ratens totalkostnad och den allmänna fattigdomen
landet, blir med hvarje riksdag allt mer åskådligt.
Herr Petres yttrande i Borgareståndets plenu
d. 1B September, anledning af Kongl. Maj:
nådiga Proposition om pension till f. d. Stat
rådet Grubbe.
Beträffande pension för Statsrådet Grubbe, uppgj
ver den kongl. propositionen en annan åsigt om he
Grubbes ekonomiska ställning, än den, som är råda!
de inom den stad, der herr Grubbe haft -sin längs
och förnämsta verkningskrets. Frågan är grannlag
mindre för detta speciela fall, än för de många lil
artade framställningar, hvilka kunna framgent erbjuc
sig. Vid förra: riksdagen gjorde jag, med hänsigt hä
till, motioner rörande vissa grunder för Statsrå:
pensionering, och, ehuru dessa motioner afrägo fö
hållanden, hvilka icke på br Grubbe inträffa, kunn
de dock förtjena att härvid i minnet återkallas. Å
minstone är det visst, att man på denna väg kan ir
leda staten i utgifter, hvilka, då de göras allmänn
för alla de män, hvilka af särskilda anledningar frå
konseljtaburetterne förafskedas, kunna på längden bli
va särde!es tryckande för ett så fattigt och förut me:
så oerhördt dyra styrelsekostnader belastadt land, sor
Sverige. Följaktligen anser jag Kongl. Moj:ts, ti
förmån för herr Grubbe, afgifna proposition inneslut
en rätt vigtig principfråga, som ingalunda bör sorg
öst affärdas. Vill. man för öfrigt hafva en jemnfö
relsegrund, som lämpar sig väl tili Statsrådet Grub
bes antecedentia i tjensteväg, så torde det vara till
äckligt att erinra, att en annan för detta soidisan
edamot af Konungens Statsråd, landsböfding Järta
olef, genom 4834 års Stände:s välvilja, uppförd p
ndragningsstat för en årlig pension af Två tusend
dr b:ko.
err Petrös yttrande i Borgareståndets plenun
d. 48 September, i anledning of Eongl. Maj:t
nådiga Proposition om förköjdt anslag til
folkundervisningins befrämjande.
I fråga om folkundervisningen, åberopar jag mit
fttrande vid remissen af Kongl. Maj:ts Propositioi
fver Statsverkets tillstånd och behof. Det är sanno
ikt, att Kongl. Maj:ts regering saknar kännedom a
tiftsstyrelsernas olika förfarande, i afseendsa på siste
iksdagsbeslutet i detta ämne. Denna märkliga olik
et bör nu framhållas; ty att vissa Stifts styrelse
notarbetat folkundervisningen eller sökt förhindra den
f nysssämnda riksdagsbeslut åsyftade verkan, vålla
iaturligtvis, att frågan härom visar sig i annan ge
talt för de Stift, der den oblida behandlingen gjor
ig gällande. Följaktligen är ock af nöden, att Stats
Utskottat söker penetrera frågan derhän, att det fö
likets Ständer må blifva möjligt att fatta beslut der:
fver, utan vissa Stifts förnärmande, eller så att di
tift, hvilka, i anseende till Stiftsstyrelsernas nyss
ämnde handlingssätt, nu äro tillbakasatte, icke; vic
tatsanslagets bestämmande, blifva förfördelade,