RIESDAGEN.
ADELNS DISKUSSION I REPRESENTATIONS-
FRÅGAN.
(Forts. fr. gårdagsbl.)
Herr LARS HJERTA: J.g borde kanske anbålla
em Ridderskapet och Adelns ursäkt, för det äfven
jag upptager dess tid, uti detta ämne, enär föga tvil-
vel torde vara om utgången härstädes af den strid,
som pu är börjad; men jag har ansett mig både be-
rättigad och förpligtad, att göra några betraktelser öf-
ver det sätt, på hvilket debatten här i dag blifvit
förd. Då ledamöterna af detta hus sannolikt hvar
och en hitkommit med den öfvertygelsen, att .möajo-
riteten på förhand var fullkomligen bestämd; då vid
flera tillfällen en viss otålighet gilfvit sig tillkänna,
att medelst proposition få seken snart afslutad; ja!
då en ledamot till och med serskildt framstälit den
begären, att Ridderskapet och Adeln dermed måste
stynda sig, för att komma före det högvördiga Pre-
steståndot; så har jag icke kunnat underlåta, att för
mig sjelf uppkasta den frågan: hvad kan väl vara
orsaken, stt, allt detta oaktadt, så många ledamöter,
hvilka talat mot förslaget och som fulleligen på för-
hand varit visse om segern, likväl funnit nödigt att in-
ligga i motiveringen af sina anföranden en så allde-
les ovanlig värma? Hvyad kan väl vara orsaken, att!
åtskilliga ledamöter, om hvilka man redan förut vog-
samt och till öfverflöd haft sig bekant, att de icke
älska demokratien eller tidningarna, likväl funnit så
serdeles angeläget, att i dag å nyo afgifva en serskild
förklaring derom i de kraftigaste uttryck? Jag anser!
vidare nödigt, ait taga något i betraktande de termer,
som motståndarne till förslaget nyttjat så väl om
sjelfva detta förslag, som om dess försvarare. Någrel
föregående talare hafva ansett grannlagenheten fordra, )
att förbigå dessa termer, men jag måste bedja om
ursäkt, att jag icke helt och hållet kan följa deras
exempel. Ty hurudan än utgången af hufvudsaken
må blifva, så är det icke likgikigt, i och för det mo-
raliska intrycket af hela denna debatt, att hvarje le-
damot och hvarje åhörare, som utgår från detta hus,
må derifrån Eunna medtaga en rättvis och opartisk,
på verkliga skäl grundad, öfvertygelse om, hvilken-
dera sidans ledamöter begagnat sig af den mest logi-
ska bevisningen, och varit mest tolerant mot sina
motståndare, och hvilkendera det är, som brustit häri, i
medan den velat åt sig sjelf förbehål!a patriotismen
såsom ett monopolium. Jag tager mig derföre fribe-
ten upprepa några af dessa uttryck. Då det nem-
ligen uti de afgifna anföranderna förekommit, att
man å ena sidan velat lägga förslaget och dess an-
hängare till last: Okunnighet, oärlighet, svek, falsk-
het, låga bevekelsegrunder, angripande af statens
grundvalar, den konstitutionella frihetens störtandel
af ultra liberalismen, anarki, m. m., och då mar
vidare sagt, att opinionen mot detsamma tillhör de
ädle, de sansade, de tänkande; då alla dessa förfär-
liga beskyllningar af talare härstädes blifvit slungade!
emot dem, som tro med sia öfvertygelse förenligt
att försvara ett förslag, hvilket dock nu hvilar på
bordet såsom Rikets Ständers från sistlidne Riksdag,
då frågar jag, mine herrar, om några dermed jem-
förliga tillsitelser eller uttryck mot Ridderskapets och
Adeln3 majoritet, eller dem man i dag anser blifva
ue segrande, blifvit utkastade från den andra sidan:
jag tror mig då ega rätt hemställa, om icke egent-
ligen vår tids ridderlighet till en stor del består i
humanitet och tolerans; jag tar mig friheten fråga,
em icke åe, som hafva den visserligen inom detta
stånd föga afundsvärda lotten, att försvara förslaget
och sig sjelfva mot sådane beskyllningar som de nyss-
nämnda, i någon mån torde förtjena Ridderskapets
och Adels updseende, om de utbedja sig att få göra
en sådan jemförelse, som den jag tillåtit mig fram-
ställa! Jag vili ännu tillägga, att någre af det hög-
loflige S:åndets ledamöter hafva här sökt uppvärma
majoritetens känsla medelst antydningar på hotelser,
som skulle skett utom detta hus.
(Härvid afbröts talaren genom ett ganska starkt
buller, hvilket af H. E. grefven och landtmarskal-
ken med klubban nedtystades; hvarefter herr Hjerta
fortfor) . -
Ridderskapet och Adeln täcktes tillåta mig att säga,
det jag tror mig, af det sätt, på hvilket man gifvit
en vink om dessa botelser, icke oberättigad att anse
mig vara en af dem, på hvilken i sådant hänseende
möjligen en eller annan talare har syftat, och jag
anser mig på denna grund äfven ega rätt, att yitra
mig i anledning deraf. Jag bör derföre, med all der
öppenhet, som är hvarje offertlig mans första pligt
säga, mine herrar, att jag icke tror det kunna för.
nekas, att botelser verkligen förekommit i afseende pi
denna fråga; men om sådane blifvit framkastade, si
hafva de, så vidt mig är bekant, endast varit af der
allmänna beskaffenhet, som historien nästan på hvarje
blad lemnär till varning för hvarje alltför envist och
ihärdigt motstånd mot den framskridande politiske
utvecklingen. .
Jag tror således äfven, att så länge man icke närmar:
specificerar, hvaruti dessa hotelser bestått, eller visa
att de angått den närvarande öfverläggningens frihet
så har ej varit skäl att framdraga så stora och då
nande argumenter, för att vinna ett resultat, hvaron
man i alia fall redan på förhand var säker.
Jag skall nu ganska kort genomgå några punkter a
föregående talare, mot förslaget, eller, rätlare sagdt
mot dess grunder, som ännu icke blifvit upptagna
ty hvad detaljerna beträffar, så skulle ätven jag vis
serligen ej hafva något emot, att, enligt mina åsigter
förändra några af dessa, om det lät sig göra att efte
en sådan förändring genast få det hela antaget. Ja
skulle sålunda t. ex. vilja invända, att valdistriktern
äro för inskränkta; ty om de voro större, skulle de
blifva mindre tillfälle för de smärre och mera lokal
iatressena att göra sig gällande. Detta och några an
dra detaljel skulle jag vilja hafva rättade; men ja
gillar förslaget i det hela och till dess hufvudgrunder
samt ber derföra att till besvarande få upptaga någr
af de anmärkningar, som mot detsamma blifvit gjorde
Man har särdeles, i afseende på valcensus, uppehål
a os ArlAA RKA