som rättvisligen kan stå tillsammans med allmä bästa? Om dessa och mångfaldigt flere i samma syf sig sjelfmant erbjudande frågor utan alla omsvep skul endast med ett Nej eller Ja besvaras, förmodar j: att INVej skulle vinna. Under antagande häraf, lär det följaktligen vara rätt och för fäderneslandet ny tigt, att, utan afseende på stånd, börd, embeten ell titlar, till representänter må väljas endast sådane mä: som äro allmänt kända för seder, upplysning, bil ning, oegennpytta och ett varmt mit för fosterla dets väl. Då det nu hvilande förslaget till ombildning af n: tionalrepresentationen, rätt förstådt och rätt tillän padt, icke åsyftar annat, än att genom utvidgande af va rätten lemna svenska nationen, som icke behöfver s! under sjelskrifvenhetens förmynderskap, större rättig het och möjlighet att ibland sig utse ech kalla enda den sanna förtjensten till fiderneslandets representar ter, tvekar jag ej att gifva min röst för förslagets är taganden, : Hr Winge: Då omröstring skedde i detta Rik: stånd, huruvida den töreslagne Vallagen skulle blifv hvilsnda till antagande vid mnästa riksdag, kunde ja icke komma tillstädes, men i följande plenum, den 3 April 418414, gaf jag tillkänna, att jag önskade anta gandet och att jag visste det Nyköpings stads Bor gerskap lifligt kände behovet af en reform i nations! representstionen, hvilket blifvit styrkt genom er frå denra stad allmängford opinions-yttring, underteckna af nästan alla borgare och flera andra aktningsvärd invånare; från den andra stadens, Mariefred, borger skap, som jag eger förtroende att representera, ha nyligen kommit mig tillhanda en lika opinionsyttring Det är således en stor tillfredsställelse, att jag, följd af mina valmäns och mitt eget tänkesätt, nt kan yttra mig för antagandet af det hvilande försla get till Vallag. Hr Thorn: — — De hufvudgrunder, hvarpå för. slaget hvilar, synnerligen allmänna valrätten, synar numera vara vilkoren för den större delens af nationen bifall till en representationsförändring, om hvar: angelägenhet meningarne hos alla fosterlandets vänner, om än i öfrigt stridiga, icke äro skiljaktiga. Förslagets demokratiska syftning förekommer mig ej så afskräckande. Jag kan ej öfvertygas om den förgiftning af allmänna svenska folkviljan, hvari förslagets motståndare söka roten och upphofvet till allt det framtida onda, som de med förstoringsglas för den förskräckta samtiden utpeka. Jag föreställer mig deremot att många talanger, nu ställda utom kretsen af valbara, säsom icke tillhörande något riksstånd, vid tillämpning af en fullständig valfrihet icke skulle saknas inom representationen. Den brist på garantier i detta afseende, som man tillviter det hvilande förslaget, inträffar lätteligen inom hvarje representativ form. Hvad garantier innebära väl den vi äga? Den försäkrar oss om tröghet och söndring vid riksdagsärendernas handläggning, i följd af Ståndsindelningen, med hvarje riksmöte stigande bitterhet, som, spridd kring hela landet, från det offentliga synes öfvergå ill det enskilda lifvet. Då jag således går att i vo.eringsurnan nedlägga mitt bifall, byser jag den föroppning, att, oberoende af alla ståndsoch lokalntressen i denna riksvigtiga fråga, hafva, såsom reresentant, uttalat nationens allmänneligaste åsigt. Hr Volley yttrade sig kort till bifall af förslaget, ;ch instämde i hvad Hr Wern anfört. Hr Boström biföll äfven förslaget, likasom Hrr tjellberg, Malmqvist och Palander, hvilken sistoämnle förklarade, att han med sitt Ja äfven uttryckte Carlskrona borgerskaps opinion. Hr Zundelius instämde med Hr Kock från Malmö. 07 (Slutet följer.)