ifrån att vara utgånget ur nationens föregående hi :storia och lif, vore det en ny skapelse af reflexionen med fullkomlig glömska af alla förhållanden; som Sverge ega rum. Det vore olämpligt, svårfattligt oc! oklart, sväfvande för att vinna fäste mellan än der ena, än den andra principen, och kan äfven om dej vinner framgång endast blifva en bokstaf som dödar emedan det saknar andan som gör lefvande. Ett för slag som saknar derna anda innebär i sig fröet til sin egen förstörelse, men en sådan förstörelse kunde blifva frihetens död för all tid. Förslaget lemnad inga garantier åt personer med största duglighet oci dygd att vinna inträde i riksförsamlipgen, utan de tvärtom beredde för mycket tillfälle för medel måtta och okunnighet att der vinna tillträde. Borg St., ehuru dess karakter i sednare tider mycke förändrats, genom de pya elementer det emottagit har ännu qvar den oecftergifliga förbindelsen att re presentera nationens handelsoch näringsintressen at uttrycka deras behof, att upprätthålla och bareda de ras framgång i jemnbredd med öfriga nationella intressen; detta stånd voro följaktligen pu förbundet att tillse, att det nya förslaget uppfyller städernas intresse, såsom en integrerande del af det allmännas. Det nya förskget har nedsatt städernas inflytande ifrån !V;:del till !s:del i representationen och denna 27;:del sammanfallar än vidare då man besinnar att valrätten, som nu tillkommer borgrarne allena, då skulle komma att utsträckas till embetsoch tjenstemin, somt fastighetsegare — — Hårdast af allt, betraktadt från Borg. St. synpunkt, vora likvä! att hvarje borgare, som icke betalar minst 10 Rdr B:co skatt, beröfvades rösträttighet. Tal. frågade: Hvarigenom hafva desse borgare gjort sig förtjente af att utträngas utur riksörsamlingen, då icke lagan har atttillvita dem någon överträdelse? Tal. anförde nigra städer, hvilka borgare sålunda skulle förlora sin rösträtt. — — Förgäfves hocpas man kunna snart och lätt afbjelpa de brister, hvilka i förslaget förefinnas. De äro dertill för många och för stora; och ingen genomgripande förändring kan deri göras sedan förslaget en gång är antaget. Respekterande hvars och ens öfvertygelse, lemnade tal. åsido huru ett sådant förslag kunnat vinna anhängare, men ansåg sig pligtig fåderneslandet och sig sjelf att öppet tillkännagifva, det han icke kunde lemna sin röst för dess antagaudeHr Lagerstedt förenade sig med Hr Wern. Hr Fahlhem: Då denna för fäderneslandet vigtiga angelägenhet nu ändtligen till slutligt afgörande förekommer inom detta högtärade Stånd, är det ej utan stor gladje, jag iakttager tillfället uttala min öfvertygelse. De minnen, som hos mig qvarstå ifrån 4832 och 1835 årens riksdag af de tunga och långsamma former, som ännu fortfara, hafva rotfästat känslan, icke allenast af min egen obelåtechet med riksdagsärgodernas vanliga bebandling, utan äfven af min pligt mot mina kommittenter. De sistnämnde bade vid 1840 års riksdeg anmodat sin dåvarande riksdagsfullmäktig, att, om möjligt, söka till och med befrielse från Stora Kopparbergs bergslags åliggande, att, medelst ombud, deltaga i riksdasarne. Et säkert stöd för mitt tillgöraude, att bifalla förevarande förtjenstfulla förslag, har derigenom lemnats mig. Frånvarande vid förra riksdagen, får jag nu uttrycka min erkänsla till dem, som beredt samma förslag, hvilket innefattar en sann rättsgrund för ett konstitutionelt samhällsskick. Att bilda en ifrån folket utgående riksförsamlisg, som förmår upprätthålla staten, understödja Regeringen och befästa svenska folkets urgamla frihet, är det stora mål, som, genom förslagets antagande, kan med glad förboppning emotses. Många författare till tabellariska uppgifter öfver det förmodade resultatet, som af den föreslagna val-lagens tillämpning anses uppkomma, hafva sökt spridå farhågor mot förslagets antagande. Dervid må endast erinras om möjligheten, att till allas samfäldta belåtenhet författa en ny konstitution. Hvad serskildt vidkommer Stora Kopparbergs län och det stora missförhållande, som man ansett der vara mera än annorstädes att befara, hafva, eter all sannolikhet, stora misstag i de statistiska expositionerna förelupit. Bevillningsförordningens uppställning verkar naturligtvis i betydlig mån på rösträttens omfattning. Hvad som må anses säkert är, att Stora Kopparbergs bergsiags delägere skulle, enligt förslaget, icke komma att för sina spridda betydliga egendomar sakna valrätt och valbarhet. Jag skattar mig lycklig, att få vara delaktig i äran och förtjensten af detta hvilande förslags antagande af Borgareståndet, som derigenom gifver svenska folket den vackrasie borgen för sin kärlek till fäderneslandet. Hr Getjer hade sista riksdagen deltagit i Konstitu.ionsUtskottets äfvensom Borgsreståndets öfverläggningar, samt slutligen i voteringen i förstärkt KonstituionsUtskott, utan att han under denna tid eller den som edan dess förflutit kunnat förändra sin öfvertygelse, att detta förslag, äfven med sina brister, med afseende vå. principen af allmänna val, vore långt bättre än len gamla ståvdsprincipen, och att, vid dess tillämpjag, representationen kommer att uttrycka detsanna 1ationella intresset: men för att vinna detta höga nål, fordrades uppoffringar af ståndsintressen och seer öfver egna fördomar, seger öfver sig sjelf — den våraste af alla. Tal. röstada för förslaget. Her Bergsten och Ödmansson yttrade sig äfven i orthet för förslaget. Hr Gustafsson: Då 56 Regeringsformen är den edstjerna, som visar oss vägen, på hvilken en så vigg fråga, som den förhandenvarande, skall afgäras, är tt blott Ja eller Nej vid en möjligen förestående voteing visserligen af samma kraft och verkan,som det vo12, som ledsagas af en eller annan föregående opinionsttring, hvilken dessutom icke i detta ögonblick lärer abba eller förändra en redan stadged öfvertygelse i anna fär facstarlnndat 3 wviotioae cat OoMan då dan fö OM Pr (QR NV AA pp — -—NV (PM —-— -— Om