ifrån att vara utgånget ur nationens föregående hi
:storia och lif, vore det en ny skapelse af reflexionen
med fullkomlig glömska af alla förhållanden; som
Sverge ega rum. Det vore olämpligt, svårfattligt oc!
oklart, sväfvande för att vinna fäste mellan än der
ena, än den andra principen, och kan äfven om dej
vinner framgång endast blifva en bokstaf som dödar
emedan det saknar andan som gör lefvande. Ett för
slag som saknar derna anda innebär i sig fröet til
sin egen förstörelse, men en sådan förstörelse kunde
blifva frihetens död för all tid. Förslaget lemnad
inga garantier åt personer med största duglighet oci
dygd att vinna inträde i riksförsamlipgen, utan de
tvärtom beredde för mycket tillfälle för medel
måtta och okunnighet att der vinna tillträde. Borg
St., ehuru dess karakter i sednare tider mycke
förändrats, genom de pya elementer det emottagit
har ännu qvar den oecftergifliga förbindelsen att re
presentera nationens handels- och näringsintressen at
uttrycka deras behof, att upprätthålla och bareda de
ras framgång i jemnbredd med öfriga nationella in-
tressen; detta stånd voro följaktligen pu förbundet
att tillse, att det nya förslaget uppfyller städernas in-
tresse, såsom en integrerande del af det allmännas.
Det nya förskget har nedsatt städernas inflytande
ifrån !V;:del till !s:del i representationen och denna
27;:del sammanfallar än vidare då man besinnar att
valrätten, som nu tillkommer borgrarne allena, då
skulle komma att utsträckas till embets- och tjenste-
min, somt fastighetsegare — — Hårdast af allt, be-
traktadt från Borg. St. synpunkt, vora likvä! att hvarje
borgare, som icke betalar minst 10 Rdr B:co skatt,
beröfvades rösträttighet. Tal. frågade: Hvarigenom
hafva desse borgare gjort sig förtjente af att utträngas
utur riksörsamlingen, då icke lagan har atttillvita
dem någon överträdelse? Tal. anförde nigra städer,
hvilka borgare sålunda skulle förlora sin rösträtt. — —
Förgäfves hocpas man kunna snart och lätt afbjelpa
de brister, hvilka i förslaget förefinnas. De äro der-
till för många och för stora; och ingen genomgripande
förändring kan deri göras sedan förslaget en gång är
antaget. Respekterande hvars och ens öfvertygelse,
lemnade tal. åsido huru ett sådant förslag kunnat
vinna anhängare, men ansåg sig pligtig fåderneslandet
och sig sjelf att öppet tillkännagifva, det han icke
kunde lemna sin röst för dess antagaude-
Hr Lagerstedt förenade sig med Hr Wern.
Hr Fahlhem: Då denna för fäderneslandet vig-
tiga angelägenhet nu ändtligen till slutligt afgörande
förekommer inom detta högtärade Stånd, är det ej
utan stor gladje, jag iakttager tillfället uttala min öf-
vertygelse.
De minnen, som hos mig qvarstå ifrån 4832 och
1835 årens riksdag af de tunga och långsamma for-
mer, som ännu fortfara, hafva rotfästat känslan, icke
allenast af min egen obelåtechet med riksdagsärgo-
dernas vanliga bebandling, utan äfven af min pligt
mot mina kommittenter.
De sistnämnde bade vid 1840 års riksdeg anmodat
sin dåvarande riksdagsfullmäktig, att, om möjligt, söka
till och med befrielse från Stora Kopparbergs bergs-
lags åliggande, att, medelst ombud, deltaga i riksda-
sarne. Et säkert stöd för mitt tillgöraude, att bi-
falla förevarande förtjenstfulla förslag, har derigenom
lemnats mig. Frånvarande vid förra riksdagen, får
jag nu uttrycka min erkänsla till dem, som beredt
samma förslag, hvilket innefattar en sann rättsgrund
för ett konstitutionelt samhällsskick. Att bilda en
ifrån folket utgående riksförsamlisg, som förmår upp-
rätthålla staten, understödja Regeringen och befästa
svenska folkets urgamla frihet, är det stora mål, som,
genom förslagets antagande, kan med glad förbopp-
ning emotses.
Många författare till tabellariska uppgifter öfver det
förmodade resultatet, som af den föreslagna val-lagens
tillämpning anses uppkomma, hafva sökt spridå far-
hågor mot förslagets antagande. Dervid må endast
erinras om möjligheten, att till allas samfäldta belå-
tenhet författa en ny konstitution.
Hvad serskildt vidkommer Stora Kopparbergs län
och det stora missförhållande, som man ansett der
vara mera än annorstädes att befara, hafva, eter all
sannolikhet, stora misstag i de statistiska expositio-
nerna förelupit. Bevillningsförordningens uppställning
verkar naturligtvis i betydlig mån på rösträttens om-
fattning. Hvad som må anses säkert är, att Stora
Kopparbergs bergsiags delägere skulle, enligt förslaget,
icke komma att för sina spridda betydliga egendomar
sakna valrätt och valbarhet.
Jag skattar mig lycklig, att få vara delaktig i äran
och förtjensten af detta hvilande förslags antagande
af Borgareståndet, som derigenom gifver svenska fol-
ket den vackrasie borgen för sin kärlek till fädernes-
landet.
Hr Getjer hade sista riksdagen deltagit i Konstitu-
.ionsUtskottets äfvensom Borgsreståndets öfverläggnin-
gar, samt slutligen i voteringen i förstärkt Konstitu-
ionsUtskott, utan att han under denna tid eller den som
edan dess förflutit kunnat förändra sin öfvertygelse,
att detta förslag, äfven med sina brister, med afseende
vå. principen af allmänna val, vore långt bättre än
len gamla ståvdsprincipen, och att, vid dess tillämp-
jag, representationen kommer att uttrycka detsanna
1ationella intresset: men för att vinna detta höga
nål, fordrades uppoffringar af ståndsintressen och se-
er öfver egna fördomar, seger öfver sig sjelf — den
våraste af alla. Tal. röstada för förslaget.
Her Bergsten och Ödmansson yttrade sig äfven i
orthet för förslaget.
Hr Gustafsson: Då 56 Regeringsformen är den
edstjerna, som visar oss vägen, på hvilken en så vig-
g fråga, som den förhandenvarande, skall afgäras, är
tt blott Ja eller Nej vid en möjligen förestående vote-
ing visserligen af samma kraft och verkan,som det vo-
12, som ledsagas af en eller annan föregående opinions-
ttring, hvilken dessutom icke i detta ögonblick lärer
abba eller förändra en redan stadged öfvertygelse i
anna fär facstarlnndat 3 wviotioae cat OoMan då dan
- fö - OM Pr (QR NV AA - pp — -—- NV (PM —-— -— Om
-